To Örebro University

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Intrapersonal parental factors play a significant role in the development of problematic gaming in children. However, few studies have explored parental perspectives on their relationship with a child engaged in problematic gaming, as well as the need for support parents perceive in relation to the child's gaming. We conducted semi-structured interviews with 12 parents (83.3% women) of 11 children (81.8% boys, Mage = 15 ± 2) to examine how parents of children with problematic gaming behavior perceive the parent-child relationship and their need for additional support. We analyzed qualitative accounts using thematic analysis to identify themes and subthemes while drawing on the theoretical frameworks of Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence (SOC) and Jürgen Habermas' theory of logic. Participants described difficulties regarding all three components of SOC (meaningfulness, comprehensibility, and manageability) in relation to their child's gaming, with the most significant challenge being manageability. Parents primarily sought assistance from institutions and organizations, such as mental health services, to enhance manageability. The findings emphasize parents' need for relational and practical support tailored to their unique context, as well as their wish to be more involved in the treatment of their children.

I det här underlaget presenteras några grundläggande utgångspunkter och verktyg för studier som baseras på kvantitativa metoder. Avsikten är i första hand att komplettera kurslitteraturen på området och visa hur kvantitativa analysmetoder kan nyttjas i samband med socialpolitiskt inriktade studier. Syftet är också att öka kunskapen och förmågan att bearbeta och värdera statistik om sociala förhållanden mer generellt.

The basis of this article is a follow-up study of a cohort of pupils in the third largest city of Sweden, Malmo. The pupils finished fourth grade at compulsory school in 2008. We have data about every individual in the cohort as well as corresponding information about their parents. The information concern educational choices, educational accomplishments, employment relations, incomes from work and different kinds of social benefits and allowances. We got annual data on these variables from 2008 until the last follow-up year 2019 when most of the individuals were 21 years old. Most of them left upper secondary school in 2017 when they were 19 years old. They were therefore in the beginning of their transition 2019, either aiming for education or work. The results show that vocational education generated favourable conditions for work and incomes provided that the diploma goals ware reached. Individuals with foreign background and with unfavourable socioeconomic origins were overrepresented among those that didn't reach the diploma goals; this was true for students on VET-programmes as well as higher education preparatory programmes. It should also be mentioned that experiences from a national programme in upper secondary school generally improved conditions for establishment. Those that didn't reach the goals of compulsory school and weren't eligible for studying at a national programme met the greatest difficulties in finding jobs and decent income levels.

This article focuses on young unemployed people in Sweden involved in two activation measures. Using the analytical framework of governmentality, it analyses how the participants perceive and value activation measures as government-driven interventions aimed at bringing young people into the labour market based on a neoliberal discourse of the welfare state. The article highlights that the welfare system tries to not only promote behavioural changes, but also change the way people think. At the centre of the study are the people-changing technologies embedded in the Swedish norms of a strong work ethic. The analysis underlines how these technologies are internalised and even become a part of the participant's own free will.

Despite changes in the Swedish welfare system with a devaluation of income from the Social Services and a request from government to civil society to carry out welfare tasks, little research has been conducted on service users’ experience of support from civil society. This article investi-gates service users’ reasons for seeking economic support from the Church of Sweden and what they think characterized their interaction with the deacons. The empirical material is based on interviews with nine service users who received social assistance from the Social Services, while simultaneously seeking economic support from the Church. We find that the informants have three reasons for turning to the Church for support: (i) the perceived deterioration in support from the Social Services, (ii) the easily accessible application procedure, and (iii) the opportunity to hide the support from the Social Services. The interaction is characterized by exhaustion due to poverty and an emotional relationship between service users and deacons. However, the service users applied instrumental and strategic thinking in their interactions with deacons, while critici-zing authorities for the same logic, which we referred to as “the instrumental paradox”.

In the past four decades, the higher education in social work has expanded greatly in Sweden,but analyses of what this development means for the field of social work are few. No scientific text pays specifically attention to the competence profile of the teaching staff. The aim of this article is to investigate the quality of the education with a focus on the competence profile among teaching staff in social work education programs. The competence profile is analysed by studying the competence on social work as academic discipline (Bachelor of Science in Social Work for non-PhD teaching staff and PhD in social work for staff with doctoral degree) and scientific level(PhD among the teaching staff) based on two quality criteria: two-thirds of the teaching staff with doctoral degree and two-thirds with social work as their main academic discipline. The article has a comparative approach by comparing both the competence profile between higher education institutions with social work programs 2020 and the development between 2008-2020. The article uses quantifiable data that has been collected through a survey with basic facts about the teaching stuff from all institutions with social work programs and statistical data from the Swedish Higher Education Authority. The analyses of the empirical material has led to two main conclusions regarding the competence profile of teaching staff: none of the higher education institution with social work program in Sweden meets both quality criteria and the differences between the institutions risk to develop an stratified higher education with a hierarchy between social work programs with negative consequences for the discipline as well as for the students’, labour market entry after graduation and for clients.

Under de tre senaste decennierna har antalet yrkesverksamma socionomer (i åldern upp till 64 år) nästan fördubblats, från drygt 20 000 till 40 000 personer. Denna fördubbling i sig (20 000 socionomer) överträffar samtliga verksamma psykologer (10 000). Denna expansion framträder tydligt även relativt; från 2,45 socionomer per tusen invånare år 1990 till 3,92 år 2019. Gjorda bedömningar pekar på att expansionen av antalet verksamma socionomer kommer att fortsätta under 2020-talet med åtminstone ytterligare 10 000 socionomer. Med andra ord, utvecklingen hittilldags och den förutsedda expansionen vittnar om betydelsen av socionomprofessionen. Utvecklingen på arbetsmarknaden är beroende av ett utbildningssystem som förväntas matcha den efterfrågade kompetensförsörjningen. Sedan millennieskiftet har antalet lärosäten ökat från 7 till 19 år 2020. Denna exceptionella utveckling inom det akademiska utbildningssystemet behöver analyseras med fokus på kvalitativa och kvantitativa aspekter för att kunna säkra en utbildning av relevans för disciplinen, socionomstudenter, yrkesverksamma och brukare. Eftersom socionomutbildningen vid Lunds universitet lyfts fram i denna antologin väljer vi att uppmärksamma en nyckelaspekt gällande utbildningens kvalitet, nämligen medarbetarnas kompetensprofil med fokus på akademisk utbildningsnivå och ämneskompetens.