Crisis, Divisions, Agency

Current political challenges such as the growing appeal of populism; nostalgia for, and

politically-inflected reframing of, national pasts; the reluctance to help refugees; the

normalization of public hate speech; and the highly ambiguous role of social media in

politics have all shifted public and scholarly attention to long-held concepts of

democracy and democratic values. Perceived crises in these values have resulted in

deep divisions, both generating and inhibiting various forms of political agency.

This climate of crisis has drawn researchers into public debate to provide context and

expert interpretations of an often complex reality. As historians, we seek especially to

understand the roots of current political phenomena from a longue durée perspective:

to conceptualize their origins and search the historical substrata for both lines of

continuity and also discontinuities between the past and contemporary political life.

For ESSHC 2020, we welcome proposals for papers and sessions that engage with the

themes of crisis, divisions and agency, or other topics in political history, in any

historical period or geographical context. Possible topics include but are not limited to:

• States of emergency

• Scandal, controversy, cause célèbre

• Institutional hiatus: constitutionalism, governance and administration in times of

crisis

• Parliamentarism and parliamentary cultures in flux

• Citizenship in non-democratic regimes

• Belonging, agency, recognition: cultural, familial and sexual citizenship in history

• Indigenous, diasporic, imperial and postcolonial citizenship: historical

perspectives on identity, law, and loyalty/ies

• Documenting citizenship: records, certificates and statelessness

• The art of the deal: historicizing the corridors of power

• Onstage and backstage: charisma, negotiation, patronage

• Shifting margins: outlaws, outcasts and dissidents

• Performing diplomacy: (inter)nationalism, activism, personalism

• The politics of human rights and humanitarian aid

• Religion and politics/religion in politics/the politics of religion

• Left or Right, conservative, liberal or progressive? Semantic shifts in politics

• “Neo-isms”, old and new: historicizing ideology

• Spreading the word: agency, media and politics

• Technology and politics/the politics of technology

• Gender, sex and politics: the politicization of sexuality/ies and gender

• Educating the citizen: civic belonging, equality, history

• (Re-)framing national pasts: politics, culture, nostalgia

• Rethinking chronology: challenging the narratives of the winners

Comparative panels and papers are particularly welcome, and we gladly co-sponsor

sessions with other networks. In addition to traditional panels (chair, discussant and 3-4

presentations) we encourage proposals for workshops, roundtables, Meet-the-author

sessions, book launches, and alternative session formats. We value diversity both in the

focus of panels (themes, geographical and chronological scope, methodology, etc.) and

in their social composition (participants’ national and academic affiliation, gender,

career stage, etc.). Thus we may reorganize or reject proposals for sessions composed

of participants from the same university or from a single country presenting papers on

that country. Priority will be given to papers and panels presenting research that has

not been previously published. We welcome interdisciplinary approaches to the past,

but all papers and sessions must demonstrate a clear historical focus.

The deadline to submit your proposal and pre-register on the conference website is 15

April 2019. To guarantee consideration of full session proposals, please ensure that all

participants send in their abstracts and pre-register by the deadline, indicating the

name of the session to which their paper belongs. Because we receive many more

submissions than we can accommodate, the Politics network cannot guarantee

consideration of proposals for more than two sessions on a single theme.

For general information on the ESSHC, proposal submission and pre-registration online

please go to the ESSHC Conference website or contact the Conference secretariat

(esshc@iisg.nl). Otherwise, contact us (arepstein@outlook.com,

josereissantos@gmail.com, izabela.dahl007@gmail.com or ikosnica@pravo.hr) to

discuss your session ideas.

We look forward to receiving your proposals.

Anne Epstein, José Reis Santos, Izabela Dahl, Ivan Kosnica

Chairs Politics, Citizenship and Nations Network

ESSHC 2020

Follow us on Academia.edu

Kan enskilda personers insatser göra skillnad en tid när det är svårt att leva upp till sina egna moraliska värderingar? Under andra världskriget var Sveriges gränser svåra att korsa för dem som flydde från nazismens terror. Men bland de i Sverige som aktivt motarbetade nazismen och den restriktiva flyktingpolitiken fanns ett stort engagemang för att hjälpa flyktingar. Många kvinnor deltog och en av de frivilliga hjälparbetarna var Ingrid Segerstedt Wiberg. Ingrid Segerstedt Wiberg arbete som aktivist och senare Göteborg stads kurator för statslösa flyktingar står i fokus av detta föredrag.

Under andra världskriget var Sveriges gränser svåra att korsa för dem som flydde från nazismens terror. Men bland de i Sverige som aktivt motarbetade nazismen och den restriktiva flyktingpolitiken fanns ett stort engagemang för att hjälpa flyktingar. Många kvinnor deltog. En av de frivilliga hjälparbetarna var Ingrid Segerstedt Wiberg. Som aktivist och senare Göteborgs stads kurator för statslösa flyktingar visade hon betydelsen av enskilda personers konkreta insatser – de kan göra skillnad. I denna artikel framhålls värdet av människors enskilda handlingar, speglade genom Ingrid Segerstedt Wiberg.

This presentation tackles upon one of the first oral history projects conducted after World Word II and investigates the documentation of survivors’ testimonies collected by the Polish Source Institute (Polski Instytut Źródłowy) in Lund. The aim is to shed light on the early Holocaust memory of the Jewish survivors which is a part of the larger, so-called Łakociński collection. The analysis is based on primary sources which is the PIŹ collection deposited today in the library of Lund Universityand the questions posed here are: What was the aim to collect the testimonies and who recorded this unique material? What experience was documented and what methods were used to collect the testimonies? What was different about the Jewish experience and the experience of the non-Jewish victims? 

Mars 1968 i Warszawa började med studentrevolten och protester från de intellektuella som en del i kampen för ett demokratiskt och mer liberalt samhällssystem. Den kommunistiska makten svarade med utrensningar och repression av olika slag, och startade en antisemitisk kampanj i landet.

Cirka 13 000 polska judar lämnade sitt land åren 1968–1972. En stor grupp av dem kom till Sverige.

Seminariet ger en analys av bakgrunden till händelserna i Polen år 1968 och belyser de polska judarnas historia efter andra världskriget. Det skildrar händelsernas förlopp och de långsiktiga konsekvenserna, antisemitismen som politiskt instrument och propagandamekanismerna. Dåtidens hatkampanj kommer även att diskuteras ur dagens perspektiv.

Seminariet tar likaså upp de svenska myndigheternas agerande i samband med den polsk-judiska gruppens ankomst till Sverige och vi får höra berättelser om personliga erfarenheter av mars 1968 och dess följder.

Historieundervisningen i den svenska skolan har traditionellt haft starka kopplingar till det nationella paradigmet och Sveriges och Europas historia dominerar alltjämt i klassrum och läroböcker. Enbart glimtvis får elever följa den historiska utvecklingen på andra håll. Ännu mer bekymmersamt är kanske att en historieundervisning som så ensidigt fokuserar västerlandet och nationalstaten riskerar att cementera bilden av en statisk och oföränderlig värld där människor genom historien inte flyttat, inte utbytt idéer med varandra och inte kommunicerat över språk- och nationsgränser. I en sådan historieundervisning blir migration något som sker bara undantagsvis, är kopplad till en kris och reduceras till en historisk process som inte påverkar utvecklingen i någon större utsträckning. Syftet med den här sessionen är att diskutera möjligheterna att integrera migrationshistoria i skolundervisningen som ett bärande och sammanhållande perspektiv. Skälen skulle vara att ge elever en mer mångsidig förståelse för den historiska utvecklingen samt att utmana och omvärdera nationalstatens betydelse. Presentationerna kommer att diskutera de didaktiska möjligheterna och den tematiska mångfald som det migrationshistoriska perspektivet erbjuder.