To Örebro University

Skolan antas forma elever som i sin tur formar samhället på lång sikt. Lärarkåren är därför ofta en måltavla för politiska reformer, vilket den också varit i Sverige under lång tid. Men hur formas då lärarutbildningen av reformer, av vilka och med vilket fokus? I Professionalisering av lärarutbildningen analyseras den svenska lärarutbildningen, hur den har förändrats över tid samt vilka ideal och aktörer som ligger bakom utvecklingen. Här jämförs också den svenska lärarutbildningen med den finska. Vid en ytlig betraktelse ter de sig närmast identiska, men som boken visar är de diametralt olika i en rad avseenden. Boken vänder sig till samhällsforskare, lärarutbildare, lärarstuderande, lärare och rektorer, politiker och alla andra som intresserar sig för skolfrågor.

Educational reforms are attempts to transform and reconstitute conceptions of knowledge, the practice of teaching and the forms of subjectivity associated with being a teacher, pupil, and parent. We will investigate a particular aspect of the extensive changes that have swept across the landscape of Swedish education over the last decades. We will show how the grading system has come to fulfill a mediating role between progressivist educational ideas and neo-liberal notions of individual choice and entrepreneurship, by way of adjudicating and mediating educational performance for individual pupils, schools, and the education system at large. The aggregated output of the grading system is used for instrumental purposes such as performance management, quality management, and bench marking in the school system. Grading and its associated practices extend throughout the entire school system, defining success and failure from individual classrooms to the national level as the dominant form of representing school performance. The grading system was initially intended to reshape the inner workings of education in Sweden but subsequently became the "gold standard" deployed in various managerial practices. Our analysis demonstrate the performative powers when seemingly innocent techniques are put to use in public sector reforms and new worlds are made and unmade by complex constellations of seemingly mundane techniques and ideational frameworks.

BACKGROUND: There is a need to educate a range of professionals in caring for individuals with long-term mental disability who reside within our communities. Empathy alone is insufficient. The Kognus 4-Step Education Program was developed to achieve this goal.

METHOD: The program consisted of independent courses, including an 18-session basic course on psychiatric disability (on-site or online), advanced courses, and highly specialized training programs (Nidotherapy/Peer Consultation). Experts lectured together with clients with psychiatric disabilities. We first report Swedish reforms in which institutionalized patients were relocated to semi-independent individual households. We then describe the design and implementation of the education program. Approximately 50% of participants who were younger than 36 years old lacked any healthcare education. The participants' backgrounds, perceptions, participation in the education program, and costs are presented.

RESULTS: Between 2009 and 2014, 8959 participants attended the Kognus psychiatry courses online or on-site in Stockholm (basic on-site course, n = 2111; online course, n = 4480; advanced courses, n = 2322; highly specialized programs, n = 46). A total of 73% of the participants satisfactorily attended the basic sessions on-site compared with 11% of the online participants. The developers conducted the education program for the first 3 years. Thereafter, another course provider continued the program with other types of participants. The program was perceived to be equally interesting and meaningful to participants with low and high levels of education, demonstrating the generalizability of the program. The quality of the basic and advanced courses was rated as 4.4 and 4.3, respectively, on a 5-point Likert scale.

CONCLUSIONS: Personnel without appropriate education who work with people with psychiatric/intellectual disabilities can be educated in large numbers. The Kognus program represents a novel and successful way of training people who have no formal education about some essentials of good mental healthcare. Moreover, the model can be easily implemented elsewhere.

Studien belyser hur gymnasielärare retrospektivt uppfattar att de förberetts för sitt yrke under lärarutbildningen. Enkätsvar från 1554 gymnasielärare kategoriserades efter den tidsperiod då de examinerades. Frågan om hur väl förberedda de nyexaminerade lärarna var för sitt yrke kopplas till de nationella reformer som styrde lärarutbildningen under den period som läraren studerade. Medan utbildningen i praktisk yrkeskunskap uppfattas ha försämrats över tid, har andra områden förbättrats. Lärosäte hade inte något samband med respondenternas svarsmönster. Slutsatsen är att utbildningsreformerna har samband med förändringar i utbildningens måluppfyllelse, att förbereda lärarstudenter för sitt yrke, samt att utbildningens anpassning till yrkets krav försämrats över tid.

En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.

In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

In this article we analyze public sector change as a profoundly constructed phenomenon – as performative reforms. Public sector reforms, of which policy processes are an integral part, are constituted and realized through long chains of interventions.Communicative–discursive interventions posit and constitute problemsas real and important, while technocratic interventions, such as plans, analyses, and schemes construct new imagined worlds for possible and attractive instrumental solutions. Our empirical results display circular movements of three modes ofchange, making up a continuous policy cycle in the transformation of Swedish health, reiterated on different levels of the system, indifferent scales, and with different actors involved.

The continuity of the reforms is to a large extent the result of a successful institutionalization of the policy cycle and its content. It is stabilized as a set of discourse and social technologies, distributed throughout the entire healthcare system and almost impossibleto question.

De flesta människor tillbringar en stor del av sina liv med att förvärvsarbeta. Arbetet och dess egenskaper påverkar den fysiska och psykiska hälsan, människors livskvalité och arbetsglädje. Men personens klassposition, ålder och livsfas, kön och härkomst spelar också en roll för olika utfall av arbete.


I Arbetslivet belyses och besvaras en mängd av de olika frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Den ger en unik översikt över de förhållanden som råder på den svenska arbetsmarknaden, kombinerat med internationella utblickar.Boken ger också teoretiska perspektiv på hur olika förhållanden i arbetslivet kan förstås och förklaras. Sedan den senaste upplagan har kapitlen uppdaterats, viktiga perspektiv har breddats och antalet teman utökats för att 
ge en ännu mer sammansatt bild av arbetslivet. Härigenom har kapitel om välfärdstjänstearbete,konstnärligt arbete, 
attityder till arbete, yrkesstatus, erkännande och identitet samt europeiska arbetsmarknader tillkommit.


Boken vänder sig till alla som vill få kunskaper om arbetslivet. Den lämpar sig väl som litteratur på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad vid universitet och högskolor. Boken är också intressant läsning för alla som vill skaffa sig perspektiv på frågeställningar och konfliktpunkter inom arbetslivsområdet.

Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?

I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.

Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.

De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.

Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.

Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.

• De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.
• Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.
• En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.

Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.