Robotdalen - a Swedish robotics initiative with the goal to enable commercial success of new ideas and research - can be defined as a small entrepreneurial hybrid organization that includes private and public organizations. Almost a decade after its creation, Robotdalen is facing new challenges such as the need to balance between the entrepreneurial features that hitherto characterized the organization and the increasingly established and structured governance work practices, routines and procedures. Trying to create this balance has been found, both in research and in practice, to be a major challenge and there has been several calls for research (Ireland & Webb 2007; Kuratko & Audresch 2009; Schindehutte & Morris 2009; Kyrgidou & Huges 2010; Luke et al. 2011; Foss & Lyngsie 2012). There is also a lack of empirical contributions and studies on public organizations in a context of governance, entrepreneurship and strategic matters (Klein 2013).

In this paper we ask: How is Robotdalen governed in order to on the one hand create order, structure, predictability and sustainability, while on the other find their own innovative solutions to problems that cannot be standardized or predicted? In this context the governance function of the board becomes important both as the maintainer of what is working in the organization, but also as a developer that renews the organization for future challenges. Therefore, we intend to highlight the performance of governance structures, which so far have been understudied in previous research (Minichilli 2009). There has also been a call for further research on boards in a setting of small organizations (c.f. Minichilli & Hansen 2007; Huse 2008). We intend to meet this call by contributing to the theoretical field of entrepreneurship in established organizations and the field of management governance, i.e. how the board of directors enables, develops and sustains the entrepreneurial spirit an in an inter-organizational relationship (IOR) setting.

The findings show the importance to review the composition, role and function of the board when it comes to govern an IOR. Thus, acting in a complex setting of both private and public actors not only poses challenges of monitoring different stakes and interests (cf. Holmgren Caicedo & Mårtensson 2012), but also differences in strategic goals and views on value e.g. public actors put forth values of democracy and accountability, while private actors emphasized values of growth and profitability. In order to achieve this Robotdalen had to take some innovative and entrepreneurial actions in regards to the board’s composition, role and function.

To sum it up, in line with suggested research our paper aims to understand governance mechanisms, i.e. structures and processes designed at reconciling the interest of different stakeholders within a board of directors and their governance of IORs. In this sense we relate to the topic of board and organizational outcomes as performance and innovation.

In this paper we take an interest in Robotdalen - a Swedish robotics initiative with the goal to enable commercial success of new ideas and research – a small public organization acting in an inter-organizational context of both private and public organizations. By utilizing Robotdalen as a case example we have discussed and analyzed how they during the years have struggled with bureaucratic structures that tend to limit their entrepreneurial work, but also how these structures have been used as an opportunity. The perspective applied to analyze has been a quite new concept of strategic entrepreneurship that takes an interest in both strategy and entrepreneurship as a balancing act in established organizations. The findings suggests that conditions for strategic entrepreneurship practices in inter-organizational contexts is to keep it simple, communicate narratives and being flexible. Moreover, in theory entrepreneurial and strategic processes are considered as dual or the opposite of each other, but our findings rather indicate that they are mutually dependent i.e. they enabling each other’s existence.

Denna förstudie behandlar strategier och strategigenomförande i Trafikverket. Genom att ta avstamp i visionen har vi följt det strategiska arbetet i Trafikverket med fokus på analys av pågående strategiskt arbete i verksamheten och litteraturstudier inom områdena strategi i offentlig verksamhet, strategisk ledning och styrning samt strategiskt entreprenörskap. Förstudien ligger inom ramen för FoI-portföljen "Trafikverket – en modern myndighet". I Trafikverkets strategidokument beskrivs en modern myndighet bl.a. i termer av en internkultur som stimulerar lyhördhet, nyskapande, kreativitet, innovation och kontinuerlig utveckling för att möta framtida krav från omvärlden i utvecklingen av nya produkter och effektiva tjänster. I korthet kan det konstateras att Trafikverket står inför utmaningen att styra sin verksamhet mot strategiska mål och resultat uppfyllelse, och att samtidigt stödja organisationens medlemmar att utveckla vad som inom managementforskning har kommit att beskrivas som en entreprenöriell anda.Det övergripande syftet med förstudien är att ge en första förståelse av potentiella möjlighete roch hinder kopplade till det strategiska arbetet med att utveckla Trafikverket mot en "modern myndighet". Därmed ska studien ge ökade kunskaper om strategibegreppet inom statliga myndigheter och hur strategier formas och implementeras inom myndigheter samt potentiella konsekvenser. Hur externa styrsignaler (uppifrån och från sidan) och restriktioner påverkar förutsättningarna för formulering och implementering av interna strategier belyses särskilt.Därigenom kan utmaningar och var eventuella krockar uppstår mellan strategi och styrning identifieras.Genom att svara på den första frågeställningen kring vilka möjligheter och hinder som kan identifieras vid formulering, implementering och uppföljning av strategier i utvecklingen moten modern myndighet kan vi konstatera att Trafikverket i stor utsträckning arbetar efter vad som inom forskning definieras som processer inom strategisk ledning och styrning. Den strategiska riktningen kan ses som ett sätt att respondera mot den ökade graden av effektivitets- och förändringstryck från uppdragsgivares (regeringen) och kunders (medborgare och näringsliv) behov och önskemål. Det finns dock flera indikatorer som visar att den strategiska processen i Trafikverket kan förbättras, speciellt rörande implementering men också när det gäller delar av uppföljningen. För en summering av potentiella hinder och möjligheter i Trafikverkets strategiska arbete se tabell 3 på sida 70. Den andra frågeställningen har inkluderat att svara på hur mål- och resultatstyrning fungerar som styrfilosofi i relation till entreprenöriella särdrag. Här pekar förstudien på att det kan finnas vissa utmaningar med att skapa en balans mellan å ena sidan de entreprenöriella särdrag som önskas i Trafikverket och å andra sidan att styra mot mål och resultatuppfyllelse idet strategiska arbetet. För en summering av hur mål- och resultatstyrning potentiellt kan hindra och möjliggöra entreprenöriella särdrag i Trafikverket se tabell 4 på sida 78. Utifrån resultaten i förstudien lyfter vi också fram tre potentiella områden för fortsatt forskning inom myndigheten med fokus på: 1) strategier inom Trafikverket, 2) potentiella befruktningar eller krockar mellan befintliga styrformer och nya, samt 3) den strategiska styrningens gränser och genomslagskraft externt.

How people write and talk about lean, a management concept, has consequences for how we think andact towards lean as a phenomenon in research as well as in practice. It is therefore important to studyhow discourses are used to prioritize specific views and the possible consequences of such use. To thateffect we have studied the implementation of lean in one private and one public organization from adiscursive psychology approach. There is however no consensus about what lean is or about theconsequences its interpretation might bring. Studying the discursive practices that position lean in textand talk it is clear that multiple discourses are used as a flexible resource on different discursive levels(individual text and talk, local discourses of the organization and societal discourses) to make sense ofthe implementation of lean. In this way we contributing to research on lean in a context of managementand organizational research by showing how discourses are deployed in interaction by people in textand talk to perform specific functions such as justify, legitimize, claim and criticize.

This is a thesis in marketing concerned with entrepreneurship in established firms and the discursive practices that take place within a perspective of strategic entrepreneurship. The study of discursive practices in this context assumes a concern with how different aspects of entrepreneurship are produced and consumed by people in text and talk. Strategic entrepreneurship can be seen as an organisational form of entrepreneurship. The latest contribution within strategic entrepreneurship tends to focus on opportunities and advantages in organisations as two processes that need to be considered and managed jointly.

In this thesis, I have studied the discursive practices of how scholars position strategic entrepreneurship through an enhanced literature review and by means of a close analysis of assumptions made within strategic entrepreneurship, but also by studying two firms and their discursive practices of constructing opportunity and advantage positions. The results have then been analysed with reference to discourse theory and previous research within entrepreneurship based on European traditions that builds on the linguistic turn.

By conducting an empirical study of two firms, I have studied discourses in use, and how they are produced by people. In so doing, two main findings emerge in the discussion of the empirical results: 1) Opportunity and advantage positions emerge in social interaction and are co-constructed. 2) Opportunity and advantage positions are constructed by the use of multiple discourses, on different levels of discourse and for different functions. The main purpose of the thesis is to enhance the understanding of entrepreneurship in established firms and the activities labelled as strategic entrepreneurship. In addressing the purpose, seven theoretical, methodological and empirical contributions to research emerge in areas of strategic entrepreneurship, entrepreneurship and the enterprising self.

In this paper we study the doings of practitioners in established firms and how theydraw on practices in the opportunity- and advantage-seeking process. A processreferred to as strategic entrepreneurship (SE) by many scholars. SE is not a newphenomenon, thus it has been research in this area by scholars in the domain ofentrepreneurship as well as in strategic management. However it has only recently beenconceptualized into a construct of practice. A problem though is when trying to furtherconceptualize this research area, to learn more about the practice of SE, previousresearch has a tendency to ignore the actions of humans and the unit-of-analysis hasbeen on a level of the industry, firm and/or resources. Therefore, in this paper wesuggest an alternative unit-of-analysis that draws on social practice theory and theconcepts of practice, praxis and practitioners. Thus, incorporate more of human actionsin the SE-process.

This paper is a literature review of the theoretical field of corporate entrepreneurship. As the term is growing in popularity previous research has seen the field as disparate and that the lack of consensus is evident. Only a few researchers have, more or less, focused on commonalities or similarities. In this paper a comparative analysis of the literature is made trough a lens of affinities and some conclusions are made e.g. when it comes to notions, methodology and the use of perspectives.

Två undersökningar kartlägger kompetens och lärande i arbetslivet utifrån avhandlingar (doktor och licentiat) examinerade vid svenska universitet och högskolor – en under år 2005 av Andersson och Johansson och en år 2007 av Höglund. Dessa undersökningar täcker tillsammans tidsperioden 2003 till och med 2007. Föreliggande rapport syftar till att summera resultaten från dessa två undersökningar för att ge en översiktsbild av den forskning (i form av avhandlingar) som bedrivits inom området kompetens och lärande i arbetslivet. Den gemensamma frågeställningen för de båda undersökningarna är följande: Vad har hänt sedan 1990-talet med kompetens- och lärandefrågor på forskningsagendan?

Databaserna Diva och Libris användes för att hitta relevanta avhandlingar som skrivits inom området. En lista med sökord, totalt 51 stycken, med både svenska och engelska ord togs fram för urvalet av avhandlingar. Detta resulterade i att totalt 143 avhandlingar kartlades, 68 stycken i undersökningen från år 2005 och 74 stycken från undersökningen genomförd år 2007. I analysen studeras hur kartbilden förändrats sedan 1990-talet, genom att studera avvikelser mellan undersökningarna utförda år 2005 och år 2007. Vissa jämförelser görs även med en undersökning som genomfördes år 2000 av Eng och Mårtensson där ansökningar inom fältet har studerats. I rapporten återges en kvantitativ beskrivning i var (ort) och av vem (disciplin) samt inom vad (studieobjekt) avhandlingar som inom fältet kompetens- och lärandefrågor i arbetslivet bedrivs, under åren 2003 till och med 2007.

Ett resultat i rapporten är en beskrivning av vilka discipliner som är störst inom forskningen (mätt i antal avhandlingar) inom fältet lärande och kompetens i arbetslivet. De två största kategorierna har en anknytning till pedagogiska eller ekonomiska institutioner, även om det i undersökningen från år 2007 påvisas en viss minskning för båda dessa discipliner . Ett annat intressant resultat som framkommit är att i undersökningen från år 2007 ökar antalet avhandlingar från institutioner kopplade till data/teknik/teknologi markant, i jämförelse med undersökning från år 2005.

Gemensamt för alla avhandlingar, i föreliggande rapport, är att andelen forskning som inte är knuten till någon specifik bransch dominerar. Avhandlingar som kan härledas till en empirisk anknytning är främst inom industri, skola, stat och kommun samt vård och omsorg. Det framkommer också att det vanligaste perspektivet är lärandeprocesser i teori och praktik, med 33 stycken avhandlingar. Därefter följer lärande och kompetens i samband med förändringsarbete och utvecklingsprocesser inom organisationer, totalt 18 stycken avhandlingar.

I de sammanfattande reflektionerna framkommer det också att inför framtida uppföljningar av undersökningarna, från år 2005 och 2007, kan det finnas en anledning att ytterligare uppdatera listan med sökord. Detta då de svenska sökorden gav få träffar och att allt fler avhandlingar tycks skrivas på engelska.