oru.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Lagsten, Jenny
Publications (10 of 31) Show all publications
Kolkowska, E. & Lagsten, J. (2018). Sustainable Safeguarding Services in Elderly Care: Designing Socio-technical Infrastructure. In: : . Paper presented at 26th European Conference on Information Systems (ECIS2018), Workshop: Public Sector Platforms, Portsmouth, UK, June 25, 2018.
Open this publication in new window or tab >>Sustainable Safeguarding Services in Elderly Care: Designing Socio-technical Infrastructure
2018 (English)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
National Category
Information Systems
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-72020 (URN)
Conference
26th European Conference on Information Systems (ECIS2018), Workshop: Public Sector Platforms, Portsmouth, UK, June 25, 2018
Available from: 2019-02-01 Created: 2019-02-01 Last updated: 2019-02-06Bibliographically approved
Lagsten, J. & Andersson, A. (2018). Use of information systems in social work: challenges and an agenda for future research. European Journal of Social Work, 21(6), 850-862
Open this publication in new window or tab >>Use of information systems in social work: challenges and an agenda for future research
2018 (English)In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, no 6, p. 850-862Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the age of digitalisation social work is transforming. With increased use of information systems social workers are meeting new professional challenges. In this paper we report findings covering a nine-year longitudinal study on critical issues in the use of a Case Management System in a Swedish social work agency. The study includes a stakeholder based evaluation, interviews and document analysis. Comparing the evaluation findings with literature helped us identify six areas in need of intensified research: i) Usability and interface design ii) Mismatch between social conceptualisation and system conceptualisation of the case iii) Skills and training for information systems use iv) Statistical production for accountability and quality assurance v) Terminology for interpersonal understanding vi) IT Governance. As can be seen from the areas above, this kind of research depends on professional knowledge from the social work field - but also from the field of information systems. Hence, we suggest deeper collaboration between the two areas of knowledge in order to scrutinize the complexity of social work information systems. Clearly the intersection of social work and information systems is a neglected research area and we attempt to contribute by providing guidance for intensified research and practical knowledge generation.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2018
Keywords
social work information systems; information systems evaluation; challenges; research agenda
National Category
Information Systems, Social aspects Social Work
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-62074 (URN)10.1080/13691457.2018.1423554 (DOI)000445786700005 ()2-s2.0-85040979107 (Scopus ID)
Available from: 2017-10-30 Created: 2017-10-30 Last updated: 2018-10-16Bibliographically approved
Lagsten, J., Scandurra, I. & Klein, G. O. (2017). Analys av enkäten ”Användarsynpunkter” i Landstinget Sörmland, Rapport till Landstinget Sörmland.
Open this publication in new window or tab >>Analys av enkäten ”Användarsynpunkter” i Landstinget Sörmland, Rapport till Landstinget Sörmland
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 89
National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-71985 (URN)
Available from: 2019-01-31 Created: 2019-01-31 Last updated: 2019-01-31Bibliographically approved
Lagsten, J. & Nordström, M. (2017). Conflicting Institutional Logics in Healthcare Organisations: Implications for IT Governance. In: Lazar Rusu and Gianluigi Viscusi (Ed.), Information Technology Governance in Public Organizations: Theory and Practice (pp. 269-284). Springer
Open this publication in new window or tab >>Conflicting Institutional Logics in Healthcare Organisations: Implications for IT Governance
2017 (English)In: Information Technology Governance in Public Organizations: Theory and Practice / [ed] Lazar Rusu and Gianluigi Viscusi, Springer, 2017, p. 269-284Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

IT governance is a challenging area in healthcare organisations. Healthcare organisations are under pressure to transform and make use of new information technologies in order to be more effective and serve a growing number of patients. Healthcare IT implementation projects typically involve multiple stakeholders whose ideas and images of processes and results can differ severely. In this case study, at a large Swedish hospital, we investigate how different institutional logics conflict and interplay in a Health IT project and what this implies for IT governance. Our research questions are (i) How do institutional logics influence IT project activities and interactions? (ii) What implications have an institutional logics perspective for IT governance in healthcare organisations? Institutionalised views of different stakeholders may enable or slow down IT development and implementation. We have identified four logics affecting actions and interactions in the studied project which are; medical logic, management logic, IT function logic and vendor logic. The institutional logics perspective contributes to important understanding on complexities in Health IT projects and guidance on how to overcome complications providing important implications for IT governance.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2017
Series
Integrated Series in Information Systems, ISSN 1571-0270, E-ISSN 2197-7968 ; 38
Keywords
IT governance, Healthcare, Institutional logics
National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-61910 (URN)10.1007/978-3-319-58978-7 (DOI)978-3-319-58978-7 (ISBN)
Available from: 2017-10-21 Created: 2017-10-21 Last updated: 2017-10-23Bibliographically approved
Lagsten, J. (2017). Evaluating Information Systems according to Stakeholders: A Pragmatic Perspective and Method. In: Shaun Pather (Ed.), Leading Issues in ICT Evaluation Research: (pp. 73-88). Academic Publishing International
Open this publication in new window or tab >>Evaluating Information Systems according to Stakeholders: A Pragmatic Perspective and Method
2017 (English)In: Leading Issues in ICT Evaluation Research / [ed] Shaun Pather, Academic Publishing International, 2017, p. 73-88Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

In the last decade several researchers have addressed the problem that there does not seem to be much evidence of extensive use of interpretive evaluation approaches in practice. Researchers have though recognized the interpretive evaluation approach as well founded academically and theoretically offering potential advantages such as stakeholder commitment and learning opportunities. One reason for this non-use could be that there are few, if any, interpretive evaluation methods ready at hand for evaluators in practice. An interpretive IS evaluation method means a method in support for doing evaluation as interpretation. This research presents a practical method for doing evaluation of information systems as a joint act of interpretation performed by the stakeholders of the information system in use. In our research we have expanded the interpretive philosophical base to embrace a pragmatic knowledge interest in order to underpin the overall strive for evaluation that is to contribute to change and betterment. The method presented is named VISU (Swedish acronym for IS evaluation for workpractice development). The process of evaluating accordingly to the VISU method has been extensively tested in practice and in theoretical grounding processes and is now considered ready for wider use. The research process for developing VISU has been conducted with canonical action research through parallel work with evaluation and method development in six episodes within two cases. VISU consists of prescribed actions that are anchored in a set of underlying principles stemming from the philosophy of American pragmatism. Evaluation according to VISU is performed in three phases; arrange, evaluate and develop. In the paper VISU is described according to phases, actions, main concepts and principles. The use of VISU is demonstrated through examples from a performed evaluation of an information system in support for social welfare services.

Place, publisher, year, edition, pages
Academic Publishing International, 2017
Keywords
IS evaluation, stakeholder model, interpretive IS evaluation method, pragmatism, action research
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-76097 (URN)9781911218241 (ISBN)
Available from: 2019-09-05 Created: 2019-09-05 Last updated: 2019-09-05Bibliographically approved
Nordström, M., Lagsten, J. & Englund, P. (Eds.). (2017). Släpp kunskapen loss: det är vård!. Stockholm: 3H Innovation AB
Open this publication in new window or tab >>Släpp kunskapen loss: det är vård!
2017 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: 3H Innovation AB, 2017. p. 195
Keywords
Innovation, digitalisering, vård
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-61906 (URN)978-91-639-4276-1 (ISBN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens hälso- och sjukvård
Note

Boken kan beställas på www.3hi.se.

Available from: 2017-10-19 Created: 2017-10-21 Last updated: 2018-08-07Bibliographically approved
Lagsten, J. & Nordström, M. (2016). Klinisk digital innovation: Från produkttänk, via informationssystem, till innovationsrymd. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset
Open this publication in new window or tab >>Klinisk digital innovation: Från produkttänk, via informationssystem, till innovationsrymd
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det pågår en transformation av vården där digitala innovationer ses som centrala möjliggörare. I denna studie preciserar vi ett perspektiv på digital innovation i offentlig vård. Vår första utgångspunkt är definitioner av innovation och innovationstyper i offentlig sektor och vård. Vår andra utgångspunkt är att digitala innovationer representeras av informationssystem, och ett att informationssystem är en sammansatt artefakt som utgörs av en teknisk artefakt, en informationsartefakt och en social artefakt. I rapporten redogör vi för en konceptuell analys som relaterar definierade innovationstyper till den sammansatta artefakten informationssystem. Resultatet av analysen är en konceptuell modell för digital innovation – en innovationsrymd. Innovationsrymden är en modell för att precisera och beskriva grundtanken med en digital innovation utifrån dess ingående dimensioner och den avsiktliga nyttan.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset, 2016. p. 20
Keywords
digitalisering, innovation, informationssystem, sjukvård
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-61911 (URN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens Hälso och sjukvård
Funder
VINNOVA
Available from: 2017-10-23 Created: 2017-10-23 Last updated: 2018-07-24Bibliographically approved
Nordström, M., Lagsten, J., Lundkvist, F. & Permert, J. (2016). Klinisk digital innovation: Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset
Open this publication in new window or tab >>Klinisk digital innovation: Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.

När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset, 2016. p. 32
Keywords
Digitalisering, IT-governance, Innovation
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-61907 (URN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens Hälso och sjukvård
Funder
VINNOVA
Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-21 Last updated: 2018-07-24Bibliographically approved
Nordström, M., Lagsten, J., Koch, S. & Permert, J. (2016). Klinisk IT-governance: Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang. Stockholm, Sweden: Karolinska Institutet
Open this publication in new window or tab >>Klinisk IT-governance: Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.

Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.

Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.    

Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, Sweden: Karolinska Institutet, 2016. p. 39
National Category
Information Systems
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-51917 (URN)
Funder
VINNOVA
Available from: 2016-08-31 Created: 2016-08-31 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Nordström, M. & Lagsten, J. (2016). Kliniska Beslutsstöd: En konceptualisering med IT-goverance implikationer. Stockholm: Karolinska Institutet
Open this publication in new window or tab >>Kliniska Beslutsstöd: En konceptualisering med IT-goverance implikationer
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten innehåller en konceptualisering av begreppet kliniska beslutsstöd. Fem centrala frågor diskuteras och besvaras; vilket är ursprunget för kliniska beslutsstöd?, vad är kliniska beslutsstöd?, var existerar kliniska beslutsstöd?, vilken funktion/syfte har kliniska beslutsstöd?, vad är kontexten för kliniska beslutsstöd?, hur pratar vi om kliniska beslutsstöd?. Resultatet används som avstam för vidare forskning kring IT-governance för kliniska beslutsstöd. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Institutet, 2016. p. 20
Keywords
Kliniska beslutsstöd, IT-governance, konceptualisering
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-61908 (URN)
Projects
BIG - bryggan över det informatiska gapet
Note

BIG-projektet finansierades av

Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Institutet

Cambion HealthCare. 

Available from: 2017-10-21 Created: 2017-10-21 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications