oru.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Volgsten, Ulrik, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5809-3575
Publications (10 of 85) Show all publications
Volgsten, U. (2019). A technology and its vicissitudes: playing the gramophone in Sweden 1903–1945. Popular Music, 38(2), 219-236
Open this publication in new window or tab >>A technology and its vicissitudes: playing the gramophone in Sweden 1903–1945
2019 (English)In: Popular Music, ISSN 0261-1430, E-ISSN 1474-0095, Vol. 38, no 2, p. 219-236Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This inquiry deals with the changing role of the technology and the use of phonographs and gramophones during the first half of the 20th century. Rather than looking at the UK or USA, which much previous research has done, the focus is on peripheral Sweden. More specifically the question is how phonography turned from being a scientific curiosity into becoming an everyday media technology, and how it thereby influenced culture and everyday musical communication. The findings show two distinct approaches to recorded music, which intermingle in today’s unprecedented musicalisation of culture and everyday life around the globe – approaches respectively described as utilitarian and solipsistic.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge University Press, 2019
Keywords
Music, Musicalization, Mediatization, Gramophone, Livingroom, Solitary Listening
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75763 (URN)10.1017/S0261143019000060 (DOI)000468365800004 ()2-s2.0-85065092642 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-14 Created: 2019-08-14 Last updated: 2019-08-16Bibliographically approved
Pontara, T. & Volgsten, U. (2019). Allmänna teknologier och privata rum: förutsättningar för den digitala tidsålderns  solipsistiska ljudkultur. In: Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige: (pp. 187-205). Lund: Mediehistoria, Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Allmänna teknologier och privata rum: förutsättningar för den digitala tidsålderns  solipsistiska ljudkultur
2019 (Swedish)In: Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, p. 187-205Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Att lyssna på musik i avskildhet, solitärt lyssnande, är en av de mest utbredda formerna av musiklyssnande i vår digitala tidsålder. Men i nästan ett halvt sekel av ljudåtergivningstekniken var olika former av socialt lyssnande normen. I den här artikeln diskuterar vi vad vi ser som de viktigaste förutsättningarna för solitärt lyssnande som det utvecklades under det tjugonde århundradet. Mer specifikt argumenterar vi för att solitärt lyssnande blev den dominerande formen att lyssna vid mitten av seklet som ett resultat av tre olika men sammanhängande faktorer i det moderna samhället: (1) uppkomsten av det moderna vardagsrummet; (2) ankomsten av nya och alltmer sofistikerade teknologier för ljudåtergivning och (3) en ständigt växande individualism i samhället som helhet, vilken främjade en estetisk individualism där solitärt lyssnande fann en naturlig plats. Med internet, digital teknik och moderna ljudavskiljande hörlurar har utvecklingen lett till vad som kan beskrivas som en solipsistisk ljudkultur. Men samtidigt, genom att t.ex. dela musik och musikaliska spellistor på sociala medier, verkar äldre tiders sociala aspekter av musikaliskt lyssnande åter ha kommit till heders.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2019
Series
Mediahistoriskt arkiv ; 44
Keywords
Musik, medialisering, musikalisering, teknologihistoria, mediehistoria, kulturhistoria
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75774 (URN)9789198504583 (ISBN)
Projects
Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-15 Created: 2019-08-15 Last updated: 2020-02-14Bibliographically approved
Volgsten, U. (2019). Fantasy control: Implications for distributed imagination and affect attunement in music and sound (1ed.). In: Mark Grimshaw-Aagaard, Mads Walther-Hansen & Martin Knakkergaard (Ed.), The Oxford Handbook of Sound and Imagination, Volume 1: (pp. 229-249). Oxford: Oxford University Press
Open this publication in new window or tab >>Fantasy control: Implications for distributed imagination and affect attunement in music and sound
2019 (English)In: The Oxford Handbook of Sound and Imagination, Volume 1 / [ed] Mark Grimshaw-Aagaard, Mads Walther-Hansen & Martin Knakkergaard, Oxford: Oxford University Press, 2019, 1, p. 229-249Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter deals with the control of imagination. Three thematically distinct aspects of sonic imagination are investigated – archive, context, and identification – together with two modes of connection with the environment – metaphorical projection and affect attunement. It is argued that much of the available work on sonic imagination, music perception, and embodied cognitive science suffers from a one-person perspective, unable to explain either the difference between environmental sound and culture-specific music, or the dominant role of feelings in our musical experiences. In its stead an approach is suggested that assigns central importance to affect attunement in our encounters with sound and music. Through a case study, different types of sonic control are exemplified, showing that control of sonic imagination may be both negative and positive for the listener.

Place, publisher, year, edition, pages
Oxford: Oxford University Press, 2019 Edition: 1
Series
Oxford Handbooks
Keywords
Affect Attunement, Control, Culture, Embodiment, Imagination, Metaphor, Music
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75766 (URN)9780190460167 (ISBN)
Available from: 2019-08-14 Created: 2019-08-14 Last updated: 2019-08-16Bibliographically approved
Volgsten, U. (2019). Inledning: Medialisering och musikalisering i Sverige (1ed.). In: Ulrik Volgsten (Ed.), Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige: (pp. 5-21). Lund: Mediehistoria, Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Inledning: Medialisering och musikalisering i Sverige
2019 (Swedish)In: Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige / [ed] Ulrik Volgsten, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, 1, p. 5-21Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Musiken har genomgått en medialisering utan like de senaste hundra åren. Elektrifiering och digitalisering av musikmedierna har inneburit att musik kan höras så gott som överallt och när som helst. Vid sidan av medialisering introducerar föreliggande antologi begreppet musikalisering. Medan medialisering handlar om mediernas långsiktiga påverkan på vardagspraktiker och kommunikation, handlar musikalisering om förändringar i musikens roll. Förutom att vara en naturlig komponent i allt fler vardagssammanhang bidrar musik i allt högre grad till att strukturera och organisera uppfattningar om, erfarenheter av och förväntningar på den levda verkligheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2019 Edition: 1
Series
Mediehistoriskt arkiv ; 44
Keywords
Musik, medialisering, musikalisering, teknologihistoria, mediehistoria, kulturhistoria
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75772 (URN)9789198504583 (ISBN)
Projects
Vardagens apparatur. Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige.
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-15 Created: 2019-08-15 Last updated: 2019-08-16Bibliographically approved
Ullsten, A., Volgsten, U., Klässbo, M. & Eriksson, M. (2019). Live lullaby singing during painful procedures in preterm and term infants. In: : . Paper presented at 12th International Symposium on Pediatric Pain (ISPP 2019), Basel, Switzerland, June 16-20, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Live lullaby singing during painful procedures in preterm and term infants
2019 (English)Conference paper, Poster (with or without abstract) (Refereed)
Abstract [en]

Introduction: Infant-directed singing is a medium for parents and infants to communicate in a mutual relationship. Infant-directed singing is a multisensory biopsychosocial communication that also applies to ill and vulnerable hospitalised infants. The first Nordic implementation process of family-centred neonatal music therapy started in Sweden at the Central Hospital in Karlstad by the first author in March 2010 (Fig. 1). Live lullaby singing during painful procedures is the first clinical trial to measure the pain-relieving effects of live lullaby singing during venepuncture in preterm and term neonates.

Method: 38 infants were subjected to venepuncture with and without live lullaby singing, in a randomised order with a cross over design. Parent-preferred lullabies were performed live by a music therapy student and standard care (facilitated tucking and oral glucose) was provided for all infants. Behavioural and physiological pain responses were assessed. The data from the RCT was analysed with qualitative and quantitative methods.

Results: During the lullaby procedures the physiological patterns were more stable and regular. Lullaby singing significantly calmed the infants’ respiration before venepuncture (Fig. 2). There were nonsignificant indications of fewer and shorter skin punctures with lullaby singing. The behavioural pain responses did not show any significant differences between the live lullaby singing and standard care procedures, however, nor did they indicate that live lullaby singing was harmful or stressful.

Conclusion: Live singing with infants is a biopsychosocial communicative interaction. A music therapist specialised in family-centred neonatal music therapy methods can mentor parents how to use live lullaby singing in connection to painful procedures. More research is needed to explore the potential benefits of family-centred music therapy as procedural support including the voice of the parents.

Keywords
Pain management, premature infants, music therapy, infant directed singing, lullaby
National Category
Musicology Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-74654 (URN)
Conference
12th International Symposium on Pediatric Pain (ISPP 2019), Basel, Switzerland, June 16-20, 2019
Available from: 2019-06-11 Created: 2019-06-11 Last updated: 2019-06-12Bibliographically approved
Volgsten, U. & Pontara, T. (2019). Musikalisering och medialisering. In: Ulrik Volgsten (Ed.), Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige: (pp. 263-283). Lund: Mediehistoria, Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Musikalisering och medialisering
2019 (Swedish)In: Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige / [ed] Ulrik Volgsten, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, p. 263-283Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

I detta kapitel undersöks det fenomen som vi valt att kalla musikalisering. Som en ständigt ökande närvaro av musik i kultur och vardagsliv innefattar musikaliseringen både en diskursivoch en dramaturgiskdimension. Med musikens diskursiva dimension avser vi medierepresentationer och medierade diskurser ”om” musik och musikrelaterade frågor. När musik framförs åtföljs den så gott som alltid av kommentarer, personliga reflektioner, recensioner, åsikter, analyser, tolkningar, förklaringar, kontextualiseringar och mer eller mindre metaforiska beskrivningar. På samma sätt – i visuellt baserade medier som film, tv och internet – åtföljs musik av fotografiska bilder, målningar eller andra visuella gestaltningar, för att inte tala om film och rörliga bilder. Således är det inte bara "själva musiken" (dess klingande dimension, om än en sådan knappast kan särskiljas annat än analytiskt) som avses, utan också dess verbala och visuella bestämningar, vilka utgör icke-reducerbara aspekter av det vi kallar musik.

Med musikens dramaturgiska dimension avses (till skillnad från dess diskursiva dimension) ett ökande inflytande av vad som bäst kan beskrivas som ett slags musikaliskt soundtracking av kultur och vardagsliv. Det är en process som är oupplösligt kopplad till musikens ökande närvaro i olika slags medierade berättelser, fiktiva såväl som icke-fiktiva – från fictionfilmer till dataspel, dokumentärer, nyhetssändningar, barnprogram, naturprogram, tv-sportevenemang, politiska tal på internet, hemsidor och annonser – en process där tillvaron blir alltmer strukturerad och organiserad i enlighet med en musikaliskt medierad medvetenhet. Resultatet är en tillvaro där musik inte bara ingår som en naturlig komponent utan också bidrar med att strukturera och organisera uppfattningar om, erfarenheter av och förväntningar på den levda verkligheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2019
Series
Mediehistoriskt arkiv ; 44
Keywords
Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75775 (URN)9789198504583 (ISBN)
Projects
Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-15 Created: 2019-08-15 Last updated: 2019-08-16Bibliographically approved
Volgsten, U. (Ed.). (2019). Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige. Lund: Lund University Open Access
Open this publication in new window or tab >>Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige
2019 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Abstract [sv]

Musiken har genomgått en medialisering utan like de senaste hundra åren. Elektrifiering och digitalisering av musikmedierna har inneburit att musik kan höras så gott som överallt och när som helst. Vid sidan av medialisering introducerar föreliggande antologi begreppet musikalisering. Medan medialisering handlar om mediernas långsiktiga påverkan på vardagspraktiker och kommunikation, handlar musikalisering om förändringar i musikens roll. Förutom att vara en naturlig komponent i allt fler vardagssammanhang bidrar musik i allt högre grad till att strukturera och organisera uppfattningar om, erfarenheter av och förväntningar på den levda verkligheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Lund University Open Access, 2019
Series
Mediahistoriskt arkiv, ISSN 1654-6601 ; 44
Keywords
Musik, medialisering, musikalisering, fonogram, musikteknologi, genresystem, bandinspelning, skivrecension, solitärt lyssnande, musikproduktion, mediehistoria, kulturhistoria, musikhistoria
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-78123 (URN)978-91-985045-8-3 (ISBN)978-91-985045-9-0 (ISBN)
Projects
Vardagslivets apparatur. Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering, i Sverige 1900–1970
Funder
Swedish Research Council, 2015-01858
Available from: 2019-11-25 Created: 2019-11-25 Last updated: 2019-11-29Bibliographically approved
Volgsten, U. (2019). The Feeling of Music: Affect, Attunement, and Resonance. In: Antenor Ferreira Correa (Ed.), Music, Speech, and Mind: . Associação Brasileira de Cognição e Artes Musicais - ABCM
Open this publication in new window or tab >>The Feeling of Music: Affect, Attunement, and Resonance
2019 (English)In: Music, Speech, and Mind / [ed] Antenor Ferreira Correa, Associação Brasileira de Cognição e Artes Musicais - ABCM , 2019Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Associação Brasileira de Cognição e Artes Musicais - ABCM, 2019
Series
Music and Cognition Series
Keywords
Affect, Attunement, Presence, Resonance, Feeling
National Category
Other Humanities Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-78815 (URN)978-65-81031-00-8 (ISBN)
Available from: 2019-12-19 Created: 2019-12-19 Last updated: 2020-02-06Bibliographically approved
Volgsten, U. (2019). The place of the phonograph and gramophone in Sweden 1900-1945: Mediatization of Music and Musicalization of the Media. In: : . Paper presented at Geomedia 2019. Revisiting The Home, Karlstad, Sweden, May 7–10, 2019.
Open this publication in new window or tab >>The place of the phonograph and gramophone in Sweden 1900-1945: Mediatization of Music and Musicalization of the Media
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

It has become a commonplace to describe the entrance of the phonograph into Western music history as taking place in the parlor, or (depending on the decade of focus) the more modern living room. ”Americans”, as we are told in an influential book, ”increasingly welcomed the phonograph into their parlors”. People were ”at home with the phonograph” already at the turn of the 20th century, since there was ”a phonograph in every home”. With classical musicians such as Caruso, Toscanini, and Heifetz on record, one can even speak of a “domestication of the concert hall”. This paper looks at role of the phonograph/gramophone from a different perspective. Rather than the economically prosperous east coast of the USA, the focus is on Sweden, a country with one of the lowest standards of living in Europe during the first half of the 20th century. Instead of commercial advertising (as in many of the above cases), the sources are daily papers and weekly journals (addressing the middle and lower classes), together with catalogues of early housing- and home exhibitions, and a national survey from 1962. By inquiring locations, spaces and rooms where gramophones were actually used, a different picture appears that emphasizes popular music and dancing. The results are discussed in the context of the ”mediatization of music”, as well as the corresponding ”musicalization of the media”.

Keywords
Music, Musicalization, Mediatization, Gramophone, Livingroom, Solitary Listening
National Category
Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75762 (URN)
Conference
Geomedia 2019. Revisiting The Home, Karlstad, Sweden, May 7–10, 2019
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-14 Created: 2019-08-14 Last updated: 2019-08-14Bibliographically approved
Volgsten, U. (2019). Vardagslivets fonografi: Grammofonspelande i Sverige 1903–1945. In: Ulrik Volgsten (Ed.), Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige mediehistoriskt arkiv: (pp. 25-55). Lund: Mediehistoria, Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Vardagslivets fonografi: Grammofonspelande i Sverige 1903–1945
2019 (Swedish)In: Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige mediehistoriskt arkiv / [ed] Ulrik Volgsten, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, p. 25-55Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Kapitlet handlar om användningen av fonografer och grammofoner under första hälften av 1900-talet. I stället för att fokusera på Storbritannien eller USA, som tidigare forskning ofta har gjort, ligger fokus på det i förhållandevis perifera Sverige. Mer specifikt är frågan hur fonografi förvandlades från att betraktas som vetenskaplig kuriosa till att bli en vardaglig medieteknologi och hur den påverkat kultur och musikalisk kommunikation. Källmaterialet består av dags- och veckotidningar, musiktidskrifter, kataloger över tidiga bostads- och hemutställningar, samt ett etnografiskt frågeformulär från 1962 med nationell räckvidd som ber om personliga minnen av grammofonen från åren runt sekelskiftet 1900. Kommersiell reklam (som utgör källmaterial för en stor del av tidigare forskning) kompletteras därmed och jämförs med andra typer av journalistiskt, vetenskapligt och populärvetenskapligt innehåll, från nyheter till korta romaner och offentliga policyplaner, till personliga minnen. Genom att undersöka medier som riktar sig till icke-specialister och amatörlyssnare (och som det visar sig, även icke-lyssnare), samt med inriktning på vardagsrummet i hemmets privatsfär, balanseras det vardagliga och prosaiska mot det åtrådda och prestigefyllda - ett brett spektrum inom vilket vardagslivet utspelade sig för en stor del av befolkningen. Resultatet av undersökningen visar två distinkta sätt att förhålla sig till inspelad musik, som beskrivs som utilitaristisktrespektive solipsistiskt.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2019
Series
Mediehistoriskt arkiv ; 44
Keywords
Musik, medialisering, musikalisering, teknologihistoria, mediehistoria, kulturhistoria
National Category
Humanities and the Arts Musicology
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-75773 (URN)9789198504583 (ISBN)
Projects
Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering i Sverige
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-08-15 Created: 2019-08-15 Last updated: 2019-08-16Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5809-3575

Search in DiVA

Show all publications