To Örebro University

oru.seÖrebro University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternative names
Publications (10 of 21) Show all publications
Andersson Järnberg, L., Karpaty, P. & Lundberg, J. (2024). Kommunal bolagisering: ett ständigt aktuellt ämne. Kommunal ekonomi (1), 41-42
Open this publication in new window or tab >>Kommunal bolagisering: ett ständigt aktuellt ämne
2024 (Swedish)In: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, no 1, p. 41-42Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Så länge kommuner har funnits har de även haft bolag och ständigt har detta varit ett ämne för debatt, där farhågor för demokratin och konkurrens lyfts. I en nyligen publicerad rapport studerar vi framväxten av kommunala bolag och granskar produktivitetsutvecklingen i dessa, som enligt beslutsfattare är ett av de viktigaste motiven till verksamhet i bolagsform.

Place, publisher, year, edition, pages
Kommunalekonomernas förening, 2024
Keywords
Kommunala bolag, bolagisering, produktivitet, effektivitet
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-111490 (URN)
Projects
Kommunägda företag: framväxt och konsekvenser
Note

Forskningen har finansierats av Kommuninvest.

Available from: 2024-02-09 Created: 2024-02-09 Last updated: 2024-02-09Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L., Andrén, D., Hultkrantz, L., Rutström, E. & Vimefall, E. (2024). Willingness to pay for private and public traffic safety improvements: the importance of the underlying good. Applied Economics, 1-14
Open this publication in new window or tab >>Willingness to pay for private and public traffic safety improvements: the importance of the underlying good
Show others...
2024 (English)In: Applied Economics, ISSN 0003-6846, E-ISSN 1466-4283, p. 1-14Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Findings in the traffic safety literature suggest that people value traffic risk reductions less when framed as a public good (e.g. infrastructure improvements) compared to when framed as a private good (e.g. personal safety equipment). This study contributes to this literature by reporting empirical evidence for the importance of controlling for the attributes of the goods used in such valuations. We focus on risks faced by vulnerable road users such as cyclists and pedestrians and compare valuations across private and public goods that vary in their attributes. When the goods are of an identical nature, we find no significant difference in valuations, resolving the controversy in previous findings. We find significant effects on valuations from using private or public provision, from offering the good as voluntary or mandated in use, and from changing the framing of the good between the private and the public versions. This adds further weight to the importance of controlling for many attributes.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2024
Keywords
Willingness to pay, traffic safety, private good, public good, cyclists and pedestrians
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-115336 (URN)10.1080/00036846.2024.2386844 (DOI)001284958100001 ()2-s2.0-85200583723 (Scopus ID)
Projects
Infrastruktur eller privat vara: Val av ekonomisk modell för system som skyddar cyklister och gångtrafikanter
Funder
Swedish Transport Administration, TRV2019/98283
Available from: 2024-08-13 Created: 2024-08-13 Last updated: 2025-01-20Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L., Karpaty, P. & Lundberg, J. (2023). Kommunala bolag i Sverige: att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid. Örebro: Kommuninvest
Open this publication in new window or tab >>Kommunala bolag i Sverige: att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid
2023 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Svenska kommuner äger och bedriver sedan länge verksamhet i bolagsform, men står ut i internationell jämförelse genom det stora antalet kommunala bolag och storleken på dessa. Antalet bolag fortsätter dessutom att öka och spelar en viktig roll i kommunsektorns utveckling och de välfärdstjänster som sektorn tillhandahåller. Vad kan förklara denna utveckling? Baserat på data för perioden 2000-2020 finner vi att befolkningststorleken är positivt korrelerad med antalet bolag. Det tenderar alltså att vara så att stora kommuner har fler bolag än små kommuner, men befolkningsstorleken förklarar däremot inte varför bolagen i en genomsnittlig kommun växer i omfång i termer av antal anställda per invånare. Vidare finns det samband som indikerar att de kommunala bolagen i en genomsnittlig kommun blir fler och växer i termer av andel sysselsatta när skatteunderlaget ökar och den lokala arbetslösheten stiger. Vad gäller de strukturella mönstren tycks det existera lokala kluster av geografiskt närliggande kommuner med många kommunala bolag. Detta kan tyda på att kommuner imiterar varandra. När vi studerar produktiviteten i de enskilda bolagen så finner vi att de presterar ungefär lika bra som sina privata motsvarigheter. Produktivitetsutvecklingen i ett genomsnittligt kommunalt bolag skiljer sig i de flesta fall inte från ett privat bolag i samma bransch, med undantag för en bransch där den är lägre och en annan bransch där den är högre.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Kommuninvest, 2023. p. 39
Keywords
kommunala bolag, bolagisering, kommun, produktivitet
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-106478 (URN)
Projects
Kommunägda företag: framväxt och konsekvenser
Note

Forskningsfinansär: Kommuninvest

Rapporten finns tillgänglig i sin helhet på: https://kommuninvest.se/2023/06/hur-produktiva-ar-kommunala-bolag/

Available from: 2023-06-21 Created: 2023-06-21 Last updated: 2024-09-16Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. & Värja, E. (2023). The composition of local government expenditure and income growth: the case of Sweden. Regional studies, 57(9), 1784-1797
Open this publication in new window or tab >>The composition of local government expenditure and income growth: the case of Sweden
2023 (English)In: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 57, no 9, p. 1784-1797Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper analyses the relationship between the composition of local government expenditure and income growth rate at the local level. Based on a panel of municipality-level data for Sweden spanning the period 1996-2015, we find indications of a negative relative 'growth effect' of education spending compared with both perceived non-productive expenditure shares and childcare and infrastructure spending, both viewed as productive. However, the robustness of these results is challenged when considering spatial interactions, and the choice of panel construction to address reverse causality. To some extent the results are confined to the assumption that local fiscal policy is exogenous.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2023
Keywords
composition, expenditure, growth, local governments, spatial econometrics
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-102388 (URN)10.1080/00343404.2022.2131755 (DOI)000883307300001 ()2-s2.0-85141992053 (Scopus ID)
Funder
Vinnova, 2014-04364
Available from: 2022-11-25 Created: 2022-11-25 Last updated: 2023-09-26Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. (2022). Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter. Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>Analys av bestämningsfaktorer för kommunsektorns investeringsutgifter
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapportens syfte är att undersöka underliggande bestämningsfaktorer för investeringar i kommunsektorn i Sverige. Hur varierar investeringsutgifterna mellan olika typer av kommuner/regioner och vad är den förväntade förändringen (effekten) i en kommuns/regions investeringsutgifter över tid som reaktion på en förändring i demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) i kommunerna/regionerna? Analysen genomförs separat för kommun och region och vi undersöker även likheter och skillnader i bestämningsfaktorer om vi enbart inkluderar investeringar som görs i egen förvaltning eller om vi även inkluderar bolagsdelen, dvs koncernen. Studieperioden 2007–19 (2010–19 för kommuner) är en period då kommunsektorn som helhet ökat sina totala investeringar kraftigt och i flera olika verksamhetsområden, men fokus i rapporten är framför allt på de totala investeringsutgifterna för respektive enhet (kommuner, regioner, koncerner). För att ha en gemensam skala att jämföra investeringsbelopp mellan olika kommuner respektive regioner, så dividerar vi utgifterna med folkmängden och studerar alltså bestämningsfaktorer för investeringsutgifter per invånare.

Analys med grupperade data 2011–19 för kommunernas egen förvaltning visar att investeringsutgifterna per invånare till viss del ökar med folkmängden, men inte monotont. I den mån de är direkt kopplade till befolkningstätheten så gäller det enbart för de mest befolkningstäta kommunerna. Sammantaget visar resultaten att både långsiktiga strukturella förändringar och kortsiktiga variationer i folkmängd (befolkningstillväxt) har betydelse för nivån på investeringar per invånare. Vidare ser vi oftare skillnader i nivån på investeringar i egentlig verksamhet och mer sällan i affärsverksamhet, oavsett undersökningsvariabel. Många av kommunernas obligatoriska uppgifter återfinns inom det som definieras som egentlig verksamhet, där det är av särskild vikt att säkerställa tillräckliga investeringar för att kunna utföra uppdraget. Det är också främst i egentlig verksamhet som investeringarna ökar med både nivån på och ökningen i folkmängd.

I den fördjupade analysen beaktar vi demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) samtidigt och skattar sambandet med regressionsanalys. Resultaten bekräftar att investeringsutgifterna per invånare, både för kommuner och kommunkoncerner, är större i kommuner med hög befolkningstillväxt. För en genomsnittlig kommun ökar investeringsutgifterna över tid med befolkningstillväxt, särskilt på koncernnivå, men det är inte lika tydligt rörande investeringar i förvaltningsdelen. Vi kan inte påvisa någon effekt över tid av absolut folkmängd. Ett sådant resultatet är förväntat om investeringsutgifterna ökar i samma takt som folkmängden, vilket gör att investeringsutgifterna per invånare är oförändrade. Däremot ser vi att den absoluta folkmängden har betydelse för skillnader mellan kommunkoncerner. Resultaten visar även att det finns en viss skillnad mellan kommuntyper. Kommuner (koncernnivå) med större städer och kommuner nära större stad (kommungrupperna 3–5) reagerar svagare på förändring i folkmängden över tid, men starkare på en förändring i andelen 0–19 år jämfört med andra kommuner, medan det omvända förhållandet gäller för kommuner med mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (kommungrupperna 6–9).

Vidare har befolkningstäta kommuner lägre investeringsutgifter på koncernnivå, vilket tyder på att det finns skalfördelar som är särskilt framträdande för verksamheter som ofta är bolagiserade. Resultaten tyder inte på att befolkningstäthet har någon direkt effekt på hur investeringarna för en genomsnittlig kommun förändras över tid. Som förväntat finner vi att omsättningen är elastisk mot investeringsutgifterna. En hög soliditet förklarar en del av den skillnad i investeringar per invånare som finns mellan kommuner och utgifternas förändring över tid samvarierar positivt med hur soliditeten utvecklas. Orsakssambandet är dock oklart i dessa resultat.

Många investeringsprojekt löper över mer än ett år. I den dynamiska modellen ser vi också att detta speglas i data genom den korrelation som finns mellan årets investeringsnivå och nivån under föregående år. Dynamik kan dock även finnas i andra förklaringsvariabler och resultaten i den dynamiska modellen är känsliga för specifikation och även den begränsade längden på tidsperioden. I den dynamiska modellen beaktar vi även kausalitetsproblem (soliditet och omsättning). Effekten av soliditet som vi såg tidigare försvinner nu. Inte heller någon av de andra variablerna vi använder för att fånga finansiell risk (kapitalkostnad, självfinansieringsgrad, skuldkvot) har något signifikant förklaringsvärde i de modeller vi skattar. Däremot bekräftas resultaten från den enklare modellen att investeringarna är elastiska mot omsättningen och även effekten av befolkningstillväxt, åtminstone på koncernnivå. Resultatet för densitet är nu positivt signifikant och tyder på att en förtätning av kommunen över tid leder till högre investeringsutgifter per invånare.

För regionerna visar den enkla förklaringsmodellen få signifikanta samband, vilket delvis kan bero på att antalet regioner är få. I dynamiska modellen för regionerna finner vi stöd för att investeringsutgifterna är elastiska mot omsättningen, med en hög elasticitet både för investeringar i verksamhet som sker i egen förvaltning (regioner) och när vi inkluderar bolagsdelen (koncerner). Andelen unga har en positiv effekt på investeringsutgifterna på koncernnivå, men ingen statistiskt signifikant effekt på investeringar i egen förvaltning (regionnivå). Den persistens i investeringarna som uppvisas på regionnivå, syns inte på koncernnivå.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro universitet, 2022. p. 61
Keywords
Kommun, region, investeringsutgifter
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-98998 (URN)
Projects
Kommunala investeringar
Note

Funding agency:

Kommuninvest

Available from: 2022-05-13 Created: 2022-05-13 Last updated: 2022-05-16Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. (2022). En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid. Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>En beskrivning av kommunsektorns investeringsutgifter över tid
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med rapporten är att beskriva utvecklingen av investeringsutgifter i kommunsektorn, kommuner och regioner, över tid och hur de fördelas över olika verksamhetsområden. Beskrivningen baseras framför allt på investeringar inom egen förvaltning som kommunerna och regionerna rapporterar i Räkenskapssammandraget och som sammanställs av SCB, men även andra källor har delvis använts för att komplettera bilden.

Kommunsektorns investeringar, kommuner och regioner, har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, särskilt efter 2013, och vi befinner oss fortfarande i en period då flertalet kommuner och regioner genomför stora investeringar. Sett ur ett längre perspektiv så framstår dessa stora investeringar som nödvändiga, då mycket av den infrastruktur i termer av vatten och avloppsanläggningar, allmännyttiga bostäder och sjukhus och kringliggande infrastruktur byggdes under perioden 1950–70, då kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar ökade med i genomsnitt 9,6 procent per år. Dessa anläggningar är därför nu i stort behov av antingen om- eller nybyggnation. Sedan början av 2000-talet har investeringarna tagit ny fart, både i regioner och kommuner.

De kommunägda bolagens bidrag till de totala investeringarna i kommunerna är ungefär lika stor som förvaltningens, medan skillnaden är mindre i regionerna. Fastighetsverksamheten är den största branschen för de kommunägda bolagen, följt av energi och vatten. Vatten och avlopp är den största posten för investeringar inom kommunal- och samordningsförbunden. I kommunernas förvaltningsdel är det framför allt områdena infrastruktur och skydd samt pedagogisk verksamhet som ligger bakom ökningen i totala investeringar, medan det i regionerna främst är investeringar fastighetsförvaltning.

Utvecklingen på aggregerad nivå speglas även i de enskilda kommungrupperna, men med stor variation i investeringstakten. Att investeringar i pedagogisk verksamhet 1998–2019 är negativt korrelerad med andel barn och skolungdomar, men med ett positivt samband för den i tid mer närliggande perioden 2010–19 tyder på att det funnits ett uppdämt behov av investeringar inom detta verksamhetsområde som nu fått högre prioritering i kommunerna. Investeringar i infrastruktur och skydd samvarierar positivt med befolkningstillväxten i kommunerna.

För regionerna varierar investeringarna kraftigt mellan olika år och mellan olika regioner. Regioner med universitetssjukhus har över perioden 2007–19 i genomsnitt sex gånger så stora investeringsutgifter som övriga regioner. Fastighetsförvaltning är den stora investeringsposten i samtliga regiongrupper följt av specialiserad somatisk vård.

På aggregerad nivå framstår det som att en stor del av investeringarna har finansierats med egna medel, men variationen mellan kommuner och regioner är stor. I både kommuner och regioner är självfinansieringsgraden högre i förvaltningsdelen än på koncernnivå. Varierande verksamhetsresultat, beroende på ökade driftskostnader och intäkter som inte ökar lika fort, innebär att låneskulden ökar i hela sektorn. Låneskulden i kommunernas förvaltningsdel har i genomsnitt ökat med 11,6 procent per år och i koncernen med 6,6 procent per år (löpande priser). I regionerna står förvaltningsdelen för den största ökningen i den samlade låneskulden och år 2020 är låneskulden ungefär lika stor som låneskulden i på koncernnivå.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro universitet, 2022. p. 42
Keywords
kommun, region, investeringsutgifter
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-98997 (URN)
Projects
Kommunala investeringar
Note

Funding agency:

Kommuninvest

Available from: 2022-05-13 Created: 2022-05-13 Last updated: 2022-05-16Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. (2022). En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter. Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>En granskning av datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med rapporten är att besvara följande frågor om datakällor och datakvalitet för kommunsektorns investeringsutgifter: Hur långt tillbaka i tid och hur disaggregerade data finns sammanställda och möjliga att tillgå? För vilken tidsperiod är datakvaliteten tillräckligt god för att ligga till grund för meningsfull analys? Olika datakällor granskas där särskilt SCB:s totalundersökning Räkenskapssammandrag (RS) för kommuner respektive regioner varit i fokus. Redovisningen av investeringsutgifter i RS finns för kommuner från 1998 och för regioner från 2007. Dessa följer samma verksamhetsfördelning som redovisningen av driftskostnaderna gör, vilket gör det möjligt att exempelvis följa upp utvecklingen av sambandet mellan investeringar och drift. Förutsättningarna för analyser på verksamhetsnivå tillbaka i tid begränsas dock av datakvaliteten. SCB:s satsning 2015 på att stärka denna genom att underlätta för kommunerna att rapportera in verksamhetsfördelade investeringar har varit viktig. Tillräckligt hög kvalitet i statistiken för analys av enskilda verksamhetsområden finns från och med 2016 för kommunerna och 2007 för regionerna. Möjligheten för framtida forskning, analys och jämförelser mellan kommuner/regioner är avhängig av att denna kvalitetsnivå bibehålls och helst stärks ytterligare.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro universitet, 2022. p. 17
Keywords
Kommun, region, investeringsutgifter
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-98996 (URN)
Projects
Kommunala investeringar
Note

Funding agency:

Kommuninvest

Available from: 2022-05-13 Created: 2022-05-13 Last updated: 2022-05-16Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. (2022). Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?. Kommunal ekonomi (5), 41-42
Open this publication in new window or tab >>Kommunsektorns investeringar – vad bestämmer utvecklingen?
2022 (Swedish)In: Kommunal ekonomi, ISSN 0282-0099, no 5, p. 41-42Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Kommunsektorns investeringar är omfattande och av betydelse inte bara för de enskilda verksamheterna utan även för makroekonomin. Investeringarna finansieras till stor del av egna medel, men låneskulden ökar i hela sektorn. Mot denna bakgrund framstår det samlade kunskapsläget om exempelvis underliggande drivkrafter och inriktning för kommunsektorns investeringar som förvånansvärt begränsat. Analys av dessa frågor varit temat i det forskningsprojekt som diskuteras här.

Place, publisher, year, edition, pages
Kommunalekonomernas förening, 2022
Keywords
Kommunsektorn, investeringar
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-103047 (URN)
Projects
Kommunala investeringar
Available from: 2023-01-12 Created: 2023-01-12 Last updated: 2023-01-12Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L. & Hultkrantz, L. (2022). Kommunsektorns investeringsutgifter: Sammanfattning. Örebro
Open this publication in new window or tab >>Kommunsektorns investeringsutgifter: Sammanfattning
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: , 2022. p. 11
Keywords
Kommun, region, investeringsutgifter
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-99167 (URN)
Projects
Kommunala investeringar
Note

Funding agency: Kommuninvest

Available from: 2022-05-25 Created: 2022-05-25 Last updated: 2024-09-16Bibliographically approved
Andersson Järnberg, L., Andrén, D., Hultkrantz, L., Rutström, E. & Vimefall, E. (2021). Willingness to pay for private and public improvements of vulnerable road users’ safety. Örebro University, School of Business
Open this publication in new window or tab >>Willingness to pay for private and public improvements of vulnerable road users’ safety
Show others...
2021 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

A frequent finding in the empirical literature on cost-benefit analysis of traffic safety measures is that valuations of public goods are lower than valuations of private goods, contrary to theory predictions. This study elicits the willingness to pay for publicly and privately provided safety improvement benefiting cyclists and pedestrians, a relatively neglected group in this literature. Our results suggest that there is no significant difference between valuations of a private good and three versions of a public good as long as the good itself is the same, in our case a mobile phone app. The public good versions differ in attributes such as mandatory or voluntary use and private or public provision institutions. This finding is consistent with the simultaneous presence of both financial altruism and safety altruism, or neither. Public institutions are preferred to private ones in the provision of the public goods, and voluntary participation is preferred to mandated regulation. We also find evidence that attitudes that favor using taxes to fund traffic safety projects, and public responsibility for traffic safety are associated with a higher willingness to pay.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro University, School of Business, 2021. p. 51
Series
Working Papers, School of Business, ISSN 1403-0586 ; 11/2021
Keywords
willingness to pay, public goods, infrastructure, cyclists and pedestrians, interval regression
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-96082 (URN)
Available from: 2021-12-20 Created: 2021-12-20 Last updated: 2021-12-21Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5479-5310

Search in DiVA

Show all publications