To Örebro University

Rapporten beskriver det svenska näringslivets forskning och utveckling (FoU) ur ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Några frågeställningar som behandlas är: Vilka faktorer har betydelse för svenska multinationella koncerners lokalisering av FoU? Har ökat utlandsägandet i svenskt näringsliv inneburit att FoU och annan kvalificerad verksamhet flyttat utomlands? Vad bestämmer den regionala lokaliseringen av FoU? Vad krävs i framtiden för att Sverige ska fortsätta vara en framstående forskningsnation?

Näringslivets satsningar på forskning och utveckling (FoU) i Sverige har i jämförelse med andra länder under lång tid varit betydande. FoU ökar tillgången på ny kunskap och teknologi i ett land och leder till tillväxt samt medför ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. En väsentlig fråga är därför i vad mån sådana aktiviteter även fortsättningsvis kommer att vara lokaliserade till Sverige. De analyser som diskuteras i artikeln verkar inte ge något stöd för den oro som framförts i debatten att den FoU som utförs i multinationella koncerner (svenska multinationella och utlandsägda) skulle vara på väg att flytta från Sverige.

Utgifterna för forskning och utveckling (FoU) inom det svenska näringslivet är starkt koncentrerat till ett fåtal regioner och koncerner. I rapporten beskrivs i vilka branscher och regioner det sker mest FoU och hur utvecklingen har sett ut över tid. Dessutom analyseras vilka faktorer som är betydelsefulla för den regionala lokaliseringen (funktionella arbetsmarknadsregioner, FA-regioner). 

The report analyzes factors that affect the localization of research and development (R&D) within Swedish-owned multinational enterprises in different countries (including Sweden). It also aims to investigate how Sweden is positioned with regard to these factors in an international perspective.

Svenska multinationella företag (MNF) står för en betydande del av utgifterna förforskning och utveckling (FoU) i näringslivet i Sverige (46 procent) och det har längefunnits ett stort intresse för vad som bestämmer lokaliseringen av FoU. Det beror på attFoU förväntas ha positiva effekter på tillväxten, skapa kvalificerade jobb samt ökatillgången på ny kunskap i ett land. Syftet med denna studie är att analysera vilkafaktorer som påverkar lokaliseringen av FoU inom MNF i olika länder (inklusiveSverige).Det visar sig att det mellan 1999 och 2019 har skett en klar minskning av den andel FoUsom utförs inom svenska MNF i Sverige. Är detta en indikation på att Sverige blivitmindre attraktivt som investeringsland för FoU? En slutsats i rapporten är, att när hänsyntas till olika faktorer som förväntas påverka var lokaliseringen av FoU sker, tycks dettainte vara fallet.

We examine the relationship between relative demands for skills, non-routine, and non-offshorable tasks in Swedish MNE parents (onshore) and their employment shares in affiliates abroad (offshore). Our estimations suggest that increased employment shares in affiliates abroad (offshore) result in higher relative demand for skills and larger shares of non-routine tasks performed by employed that are highly educated in the parents at home (onshore). However, we do not find any evidence for that the share of non-offshorable tasks rises in the parents of Swedish MNEs when employment shares increase in their affiliates overseas. Furthermore, we estimate the relationships between absolute employment onshore (skilled and less-skilled labour) and employment in affiliates offshore (high- and low-income countries). Increased employment in affiliates in low-income countries relates negatively to the employment of less-skilled workers in manufacturing MNE parents (substitute), whereas increased employment in affiliates in high-income countries correlates positively with the employment of skilled workers in service MNE parents (complement).

De globala värdekedjornas ökade betydelse och en tilltagande fragmentering av produktionsprocesserna har påverkat näringslivets specialisering i Sverige, såväl på nationell som på regional nivå. Detta är en utveckling som man kan lägga märke till inom de multinationella företagen. I denna artikel diskuteras vilka specialiseringsmönster som observeras inom dessa företag och i vad mån ökad funktionell specialisering och expansion utomlands bidragit till ökade eko-nomiska skillnader mellan regioner.

Under efterkrigstiden har den svenska ekonomin genomgått en betydande strukturomvandling. Den har bidragit till en ansenlig tillväxt i BNP per capita, men har också inneburit kostnader för de individer som på grund av dessa omställningar har blivit av med sina jobb. I denna artikel beskrivs den strukturomvandling som skett framför allt sedan 1990-talet och vilka kostnader den har inneburit på individnivå. Slutligen diskuteras om det omställningssystem som finns för att hantera dessa är ändamålsenligt.  

Rapporten visar att multinationella företag spelar en betydelsefull roll för globaliseringen av svenskt näringsliv, såväl nationellt som regionalt. De multinationella företagens fragmentering, funktionella specialisering och offshoring leder till effektivitetsvinster och tillväxt men också till regionala skillnader. 

Using Swedish microdata, we find no evidence for the concerns circulating in the public debate that foreign acquisitions lead to reductions in both R&D expenditures and high-skilled activities in targeted domestic firms for either MNEs or non-MNEs. Previous studies have only focused on larger firms. In this paper, we are able to study the impact on smaller firms (fewer than 50 employees), which is important because 90% of the firms acquired meet this criterion. For this group of firms, there is no information on R&D, but by using the register of educational attainment, we obtain data on the share of high skilled labor in all Swedish firms irrespective of size. Interestingly, we find that among smaller firms, foreign enterprises tend to acquire high-productive, skill-intensive firms (cherry-picking). After the acquisitions, skill upgrading appears in acquired smaller, non-MNE firms, particularly in the service sector.