Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar.
. Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien.
Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden.
De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher.
En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap.
Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del:
Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med
fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning.
Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i
de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017.
Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett
starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre
erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men
nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och
är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt
yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen
Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner.