oru.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Nilsson, Gunvor
Publications (10 of 19) Show all publications
Nilsson, G. (2016). Hävligt folk i By socken: En betraktelse över ett ords betydelse. Från By sockengille, 17-27
Open this publication in new window or tab >>Hävligt folk i By socken: En betraktelse över ett ords betydelse
2016 (Swedish)In: Från By sockengille, ISSN 1103-2758, p. 17-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
By kyrkby: By sockengille, 2016
Keywords
Bysockensmål, dalabergslagsmål, dialekt, hävlig
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-59253 (URN)
Projects
Dialekten ett språk i förändring
Available from: 2017-08-23 Created: 2017-08-23 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Nilsson, G. (2015). Hävlig, ett dialektalt ord med flera betydelser. In: Daniel RELLSTAB & Nestori SIPONKOSKI (Ed.), VAKKI Publications Nr 4: Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik, Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik.. Paper presented at VAKKI-symposium XXXV, Vaasa, Finland, 12.-13.2.2015 (pp. 147-156). Vasa: Vasa universitet, Nr 4
Open this publication in new window or tab >>Hävlig, ett dialektalt ord med flera betydelser
2015 (Swedish)In: VAKKI Publications Nr 4: Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik, Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik. / [ed] Daniel RELLSTAB & Nestori SIPONKOSKI, Vasa: Vasa universitet , 2015, Vol. Nr 4, p. 147-156Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

In this article, I present a study of the adjective hävlig in the Swedish language, how this word has been described in dialect lexicons and in historical dictionaries, the etymology, the meanings and the uses of the word. The meanings of hävlig can be divided into three main groups: 1. able, clever (about person and animal); 2. proud, self-important (about person and animal); and 3. a) good, fine (about thing). b) not good enough. The uses of hävlig in negative sentences receive special attention, especially those used to indicate that something, in fact, is not as good as it ought to be,”not hävlig”. From a semantic point of view, I discuss how hävlig has been used for describing various qualities and conditions, good as well as bad ones, in Swedish dialects, and how it still appears in the language today.

Place, publisher, year, edition, pages
Vasa: Vasa universitet, 2015
Series
VAKKI Publications, ISSN 2242-6841 ; 4
Keywords
Dialekt, dialektologi, hävlig, semantik
National Category
Humanities and the Arts General Language Studies and Linguistics
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-47164 (URN)978-952-67887-6-0 (ISBN)978-952-67887-7-7 (ISBN)
Conference
VAKKI-symposium XXXV, Vaasa, Finland, 12.-13.2.2015
Available from: 2016-01-14 Created: 2015-12-19 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Nilsson, G. (2014). Istadiga märrar och hävligt folk i By socken: en betraktesle över adjektivens betydelse. In: : . Paper presented at Svenska språkets historia 13, Umeå universitet, Umeå, Sweden, 8—9 maj 2014.
Open this publication in new window or tab >>Istadiga märrar och hävligt folk i By socken: en betraktesle över adjektivens betydelse
2014 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Bruket och förståelsen av ord och uttryck från våra landsbygdsdialekter har under de senaste årtiondena minskat avsevärt. Resultaten från mina dialektundersökningar om grundskoleelevers förtrogenhet med Bysockensmålet, utförda 1980, 1997 och 2010, vittnar om samma utveckling (Nilsson 1998, 2012 och 2013). Det material som utgjort grunden för dessa studier är ett urval av ett femtiotal excerpter från skönlitterär text, nämligen ”Bergsmanshistorier berättade för Carl Larsson i By” (Larsson i By, 1915). I mitt föredrag kommer jag att utgå från nämnda excerptsamling och fokusera på adjektiv. Syftet med studien är att söka svar på vilken betydelse som kan tillskrivas dessa ord och härvidlag berörs även etymologin. Vidare diskuteras huruvida uttrycken finns belagda i andra dialekter, om de fortfarande är levande i det faktiska språkbruket eller om de enbart betraktas som utdöende arkaismer.

Exempel på språkprov:

Särskilt hälsades Kammarbomärren, som var istadig och nu trotsade lissldrängens alla bemödanden med glatt igenkännande.

Ja, brännvinet hade nog också lite att säga till om, för såna där karar som han var, är alltid lite ovålnare att supa än andra.

Det gjorde bara prästen, patron och de andra, som lite hävligare var eller ville vara                                                                                                                                   

Litteratur

Larsson i By, Carl (1915). Bergsmanshistorier berättade för Carl Larsson i By. Svenska Andelsförlaget. Stockholm.

Nilsson, Gunvor (1998). Dialektord i barns språk. I: Proceedings of The Seventh Nordic Child Language Symposium. Oulu: Publications of the Department of Finnish, Saami and Logopedics, N:o 13, 110114.

Nilsson, Gunvor (2012). Dialekten – ett språk i rörelse. Ett närstudium av Bysockensmålet. I: Språk i rörelse. VAKKI Publications N:o 1. Vaasa 2012. S 209–218.

Nilsson, Gunvor (2013). Dialekten i backspegeln. Bysockensmålet som kulturbärare då och nu. I: Svenskans beskrivning 32:2011. Karlstads universitet. S 213–221.

Keywords
dialekt, Bysockensmål, hävlig
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-42378 (URN)
Conference
Svenska språkets historia 13, Umeå universitet, Umeå, Sweden, 8—9 maj 2014
Projects
Dialekten - ett språk i rörelse och förändring
Available from: 2015-02-04 Created: 2015-02-04 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Nilsson, G. (2014). Värderande ord och stämningsskapande uttryck i dialekten: en ordstudie utgående från Bysockensmålet. In: : . Paper presented at Tionde nordiska dialektologkonferensen, Mariehamn, Åland, Finland, 20-23 augusti 2014.
Open this publication in new window or tab >>Värderande ord och stämningsskapande uttryck i dialekten: en ordstudie utgående från Bysockensmålet
2014 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Att bruket av dialektala ord och uttryck minskat avsevärt, till förmån för mer standardiserade riksspråkliga varianter, under den senare delen av 1900-talet, kan ofta konstateras. Denna utvecklingstendens framkommer också tydligt i mina dialektundersökningar om grundskoleelevers förtrogenhet med hembygdsdialekten, utförda 1980, 1997 och 2010 (Nilsson 1998, 2012 och 2013). Materialet som legat till grund för dessa studier har utgjorts av ett femtiotal excerpter från skönlitterär text, nämligen ”Bergsmanshistorier berättade för Carl Larsson i By” (Larsson i By, 1915).

Ovan nämnda excerptsamling utgör också material för de ordstudier jag kommer att diskutera i mitt föredrag. Här fokuserar jag i huvudsak på adjektiv (ex. gökug [jökug], hävlig) och adjektiviskt använda substantiv (ex. lidlighet ), men även adverb (ex. kringt) uppmärksammas då de brukas i syfte att förmedla en värdering eller att åstadkomma en viss känsla eller stämning. Det jag i första hand söker svar på är vilken betydelse man kan tillskriva dessa ord och härvidlag är även etymologin intressant. Vidare diskuteras huruvida uttrycken finns belagda i andra dialekter, om de fortfarande påträffas i det faktiska språkbruket eller om de numera enbart betraktas som utdöende arkaismer.

Exempel på språkprov:

På hemvägen hade de roligt, ska jag säga, och Kul Gustav skröt och var gökug värre.

Husbonddrängen, som för sin högfärds skull kallades ”Hävlen”…

… så kom han att tänka på Ångermansbobönderna som var kända för sin lidlighet.

Han tänkte ju inte på det där så kringt. Det var bara när modren satte åt honom…

 

Litteratur

Larsson i By, Carl (1915). Bergsmanshistorier berättade för Carl Larsson i By. Svenska Andelsförlaget. Stockholm.

Nilsson, Gunvor (1998). Dialektord i barns språk. I: Proceedings of The Seventh Nordic Child Language Symposium. Oulu: Publications of the Department of Finnish, Saami and Logopedics, N:o 13, 110114.

Nilsson, Gunvor (2012). Dialekten – ett språk i rörelse. Ett närstudium av Bysockensmålet. I: Språk i rörelse. VAKKI Publications N:o 1. Vaasa 2012. S 209–218.

Nilsson, Gunvor (2013). Dialekten i backspegeln. Bysockensmålet som kulturbärare då och nu. I: Svenskans beskrivning 32:2011. Karlstads universitet. S 213–221.

 

Keywords
Bysockensmål, dialekt
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-42211 (URN)
Conference
Tionde nordiska dialektologkonferensen, Mariehamn, Åland, Finland, 20-23 augusti 2014
Projects
Dialekten - ett språk i rörelse och förändring
Available from: 2015-01-25 Created: 2015-01-25 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Nilsson, G. (2013). Dialekten i backspegeln: bysockensmålet som kulturbärare då och nu. In: Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker (Ed.), Svenskans beskrivning: . Paper presented at Svenskans beskrivning 32, 13-14 oktober 2011, Karlstads universitet (pp. 213-221). Karlstads universitet
Open this publication in new window or tab >>Dialekten i backspegeln: bysockensmålet som kulturbärare då och nu
2013 (Swedish)In: Svenskans beskrivning / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker, Karlstads universitet, 2013, p. 213-221Conference paper, Published paper (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Karlstads universitet: , 2013
Series
Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619 ; 32
National Category
Languages and Literature
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-29159 (URN)9789170634901 (ISBN)
Conference
Svenskans beskrivning 32, 13-14 oktober 2011, Karlstads universitet
Available from: 2013-05-24 Created: 2013-05-24 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
Nilsson, G. (2012). Bysockenmålet då och nu. Från By sockengille, 38, 43-53
Open this publication in new window or tab >>Bysockenmålet då och nu
2012 (Swedish)In: Från By sockengille, ISSN 1103-2758, Vol. 38, p. 43-53Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Krylbo: By sockengille, 2012
Keywords
Bysockensmål, dalabergslagsmål, dialekt
National Category
Languages and Literature
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-22584 (URN)
Note

By sockengilles årsskrift 2012

Available from: 2012-04-18 Created: 2012-04-18 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
Nilsson, G. (2012). Dialekten - ett språk i rörelse: ett närstudium av Bysockensmålet. In: Niina Nissilä, Nestori Siponkoski (Ed.), Kielet liikkeess, Språk i rörelse, Language in motion, Sprachen in bewegung: . Paper presented at VAKKI-symposiumi XXXII. Översättning, fackspråklig kommunikation och flerspråkighet, Vaasa, Finland, February 10-11, 2012 (pp. 209-218). Vasa, Finland: Vasa universitet
Open this publication in new window or tab >>Dialekten - ett språk i rörelse: ett närstudium av Bysockensmålet
2012 (Swedish)In: Kielet liikkeess, Språk i rörelse, Language in motion, Sprachen in bewegung / [ed] Niina Nissilä, Nestori Siponkoski, Vasa, Finland: Vasa universitet , 2012, p. 209-218Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

This paper investigates the dialect of the parish of By, which is in the south east of Dalecarlia (Dalarna). The investigation focuses on the vocabulary, and dialect word knowledge of the younger generation (school children about twelve years old). This article presents four identical dialect studies, the first one from 1980, the second and the third from the late nineties and the last from 2010. According to the results of these studies, the younger generation´s familiarity with dialect words has diminished considerably over the last thirty years. In 2010 only a few of the informants are familiar with the meaning of the dialect words. The investigation shows that this development (the decline of the dialect) ought to be seen from a sociolinguistic and demographic point of view, where we pay attention not only to contact between the generations but also to industrial mobility and increasing migration.

Place, publisher, year, edition, pages
Vasa, Finland: Vasa universitet, 2012
Series
VAKKI Publications, ISSN 2242-685X ; 1
Keywords
Bysockensmål, dalabergslagsmål, dialekt, dialektologi
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-29158 (URN)978-952-67887-1-5 (ISBN)978-952-67887-0-8 (ISBN)
Conference
VAKKI-symposiumi XXXII. Översättning, fackspråklig kommunikation och flerspråkighet, Vaasa, Finland, February 10-11, 2012
Available from: 2013-05-24 Created: 2013-05-24 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Nilsson, G. (2010). Liksom i L2-talarens språk: en frekvent diskursmarkör. In: Niina Nissilä, Nestori Siponkoski (Ed.), Kieli ja tunteet. Språk och känslor. Language and emotions. Sprache und Emotionen. Paper presented at VAKKI Symposium XXX, Vasa universitet, 12-13 feb 2010 (pp. 211-221). Vasa: Vasa universitet (37)
Open this publication in new window or tab >>Liksom i L2-talarens språk: en frekvent diskursmarkör
2010 (Swedish)In: Kieli ja tunteet. Språk och känslor. Language and emotions. Sprache und Emotionen / [ed] Niina Nissilä, Nestori Siponkoski, Vasa: Vasa universitet , 2010, no 37, p. 211-221Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

This article discusses discourse particles in Swedish, with a focus on advanced L2- speakers. The case study that is presented here is based on the Swedish spoken by an informant from Bosnia who has lived in Sweden for seventeen years. The analysis of his speech shows a remarkably frequent occurence of the Swedish word liksom. Within ten minutes of the speech there are no fewer than seventynine liksom. It is obvious that the informant uses liksom as a sort of pragmatic phrase. In this study, the aim is to describe the functions and meanings of the word liksom and to compare the use of the word between native speakers and L2-speakers. The discourse particle liksom is analyzed from syntactical, semantic and pragmatic points of view. Analyses of the speech shows that the principles the informant utilizes, when he uses liksom are, in many ways, of the same as those we can find among L1-speakers. The difference is the frequent occurence in L2 which may be due to that L2-speakers need more time for finding words and planning their speech.

Place, publisher, year, edition, pages
Vasa: Vasa universitet, 2010
Series
Publikationer av Forskarsgruppen för översättningsteori, fackspråk och flersprågikhet vid Vasa universitet (VAKKI), ISSN 1797-6146 ; 37
Keywords
Svenska som andraspråk, avancerade L2-talare, pragmatiska uttryck, diskursmarkörer, liksom
National Category
Humanities and the Arts Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-21542 (URN)978-952-476-330-1 (ISBN)
Conference
VAKKI Symposium XXX, Vasa universitet, 12-13 feb 2010
Projects
Avancerade andraspråkstalare
Available from: 2012-02-07 Created: 2012-02-07 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved
Nilsson, G. (2009). Makten över språket: ur ett andraspråksperspektiv. In: Mona Enell-Nilsson, Niina Nissilä (Ed.), Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet: VAKKI-symposium XXIX; Språk och makt. Paper presented at VAKKI-symposium XXIX Språk och makt 13-14.2 2009 (pp. 298-307). Vasa: Vasa universitet
Open this publication in new window or tab >>Makten över språket: ur ett andraspråksperspektiv
2009 (Swedish)In: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet: VAKKI-symposium XXIX; Språk och makt / [ed] Mona Enell-Nilsson, Niina Nissilä, Vasa: Vasa universitet , 2009, p. 298-307Conference paper, Published paper (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Vasa: Vasa universitet, 2009
Series
Publikationer av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet, ISSN 1797-6146 ; 36
Keywords
svenska som andraspråk, avancerade L2-talare, pragmatiska uttryck, diskursmarkörer, alltså
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-10587 (URN)978-952-476-299-5 (ISBN)
Conference
VAKKI-symposium XXIX Språk och makt 13-14.2 2009
Projects
Avancerade andraspråkstalare
Available from: 2010-05-04 Created: 2010-05-03 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved
Nilsson, G. (2008). Vad kan man säga, liksom?: Avancerade L2-talares pragmatiska uttryck. In: Mona Enell-Nilsson, Tiina Männikö (Ed.), Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. Paper presented at Vakki-symposiumi XXVIII, Vaasa 8.-9.2.2008, Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet (pp. 187-195). Vasa: Vasa universitet
Open this publication in new window or tab >>Vad kan man säga, liksom?: Avancerade L2-talares pragmatiska uttryck
2008 (Swedish)In: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet / [ed] Mona Enell-Nilsson, Tiina Männikö, Vasa: Vasa universitet , 2008, p. 187-195Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Vasa: Vasa universitet, 2008
Series
Publikationer av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet, ISSN 1797-6146 ; 35
Keywords
svenska som andraspråk, avancerade L2-talare, pragmatiska uttryck, liksom
National Category
Specific Languages
Research subject
Swedish Language
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-10606 (URN)978-952-476-248-9 (ISBN)
Conference
Vakki-symposiumi XXVIII, Vaasa 8.-9.2.2008, Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet
Projects
Avancerade andraspråkstalare
Available from: 2010-05-04 Created: 2010-05-04 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications