oru.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
von Wright, Moira
Publications (10 of 38) Show all publications
Frödén, S. & von Wright, M. (2017). The Waldorf Kindergarten (1ed.). In: Marilyn Fleer & Bert van Oers (Ed.), International Handbook of Early Childhood Education: (pp. 1401-1420). Springer Berlin/Heidelberg
Open this publication in new window or tab >>The Waldorf Kindergarten
2017 (English)In: International Handbook of Early Childhood Education / [ed] Marilyn Fleer & Bert van Oers, Springer Berlin/Heidelberg, 2017, 1, p. 1401-1420Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Springer Berlin/Heidelberg, 2017 Edition: 1
Series
Springer International Handbooks of Education
Keywords
Early childhood education, preschool, Waldorf Steiner pedagogy, Förskolepedagogik, Waldorf pedagogik, Förskola
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-62124 (URN)978-94-024-0925-3 (ISBN)978-94-024-0927-7 (ISBN)
Available from: 2017-11-02 Created: 2017-11-02 Last updated: 2017-11-07Bibliographically approved
Olsson, A.-L. & von Wright, M. (2009). Imagination and Reading for Enjoyment: On students’ space for creative action in classroom conversations. In: : . Paper presented at The 37th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA),5-7 March 2009, Trondheim.
Open this publication in new window or tab >>Imagination and Reading for Enjoyment: On students’ space for creative action in classroom conversations
2009 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Reading for enjoyment in school can be an act of subjective pleasure and thrill for the individual reader or listener, yet it also has an intersubjective dimension which is of educational importance.  When students engage in communication with the surrounding, for instance verbalizing the reading experience in discussions or writings, its meaning is altered in ways which may be of fundamental importance for the development of the self/identity of the student (M. von Wright 2000). Classroom discussions and paper writing are the most common ways of dealing with the reading experiences, but they tend to rely on didactic traditions and habits that seldom challenge the students – or teachers- but rather keep the classroom in a safe order (see e.g.  E. Hultin 2006; G. Molloy 2003).

The paper deals with the educational role of ‘reading for enjoyment’, and it focuses on the possibility for student’s to freely play with their imaginations and to share them through creative action in the classroom. 

The aim of the paper is to outline a basis for a coming study on the subject. True ‘reading for enjoyment’, so we argue, comprises of several dimensions such as the subjective imaginative play with roles and identities and the intersubjective creative action where these may be verbalized and “tried” and their meaning confronted.  This, in turn, raises several questions about school practice: Can students claim space within the narrow genres of the classrooms in secondary school? Is it reasonable to think that this is a wider question of human flourishing, or is it foremost just a practical question of didactic arrangements?

Keywords
Reading, fictional literature, imagination
National Category
Humanities
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-31077 (URN)
Conference
The 37th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA),5-7 March 2009, Trondheim
Available from: 2013-10-04 Created: 2013-10-04 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
von Wright, M. (2009). Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande. Örebro: Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Initiative and Compliance in the Classroom : An inquiry into the pedagogical conditions for student influence, participation and well-being.
Abstract [sv]

Åren 2008-2009 genomfördes ett forskningssamarbete, kallat VIVA-projektet, mellan Örebro universitet och Örebro kommun i syfte att belysa barns möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna hämtades i intersubjektivitetsteorin och det relationella perspektivet (von Wright, Vad eller vem, Daidalos 2000), och materialet insamlades genom deltagande observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier. Denna skrift redogör för projektet i sin helhet och fördjupar därefter de frågor som blivit framträdande i de deltagande observationerna i grundskolans klassrum, åk 2-5. Följande frågor är i fokus: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker inflytande och delaktighet i undervisningen? Hur ter sig den pedagogiska situationen med dess asymmetri och paradoxer? Hur bidrar den yttre styrningen till att stödja inflytande, delaktighet och välbefinnande genom skolans planer, kommunens dokument mm. Resultaten problematiseras med hjälp av konkreta exempel.

Bland de viktigaste resultaten kan nämnas att det i dagens klassrum är svårt för elever att få komma till tals och få erkännande som personer som kan något, och att lärarnas sätt att bemöta eleverna har avgörande betydelse för att genuint inflytande och delaktighet ska uppstå och för att den pedagogiska situationen ska stödja deras välbefinnande. De kommunala styrdokumenten, den ökade fokuseringen på elevers eget arbete och individuella utvecklingsplaner tenderar att skapa oro och förvirring snarare än ökat lärande: individualiseringen riskerar att motverka barns rätt till inflytande och delaktighet. Eleverna föreslås visserligen ofta komma med initiativ, men varken skolan, lärarna/personalen eller den pedagogiska situationen i sin nuvarande utformning förmår ta vara på dessa initiativ - och i praktiken fostras eleverna till följsamhet. Såväl lärare som elever sjuder av vilja och lust till lärande och delaktighet, men situationens yttre och inre villkor motarbetar detta. Lärarna behöver återfå greppet om pedagogiken och det kan inte ske genom direktiv utan kräver ett inre pedagogiskt arbete.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Örebro universitet, 2009. p. 83
Series
Rapporter från Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, ISSN 1650-0652 ; 15
Keywords
influence, participation, children's rights, intersubjectivity, relational perspective, learning, Philosophy of Education, inflytande, delaktighet, barns rättigheter, intersubjektivitet, relationellt perspektiv, lärande, pedagogisk filosofi
National Category
Pedagogy Social Sciences Social Sciences
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-8983 (URN)978-91-7668-700-0 (ISBN)
Projects
VIVA De pedagogiska villkoren för barns inflytande, delaktighet och välbefinnande i skolan
Available from: 2010-01-12 Created: 2009-12-29 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
von Wright, M. (2009). Sjuttio brokiga år: pedagogik i öst och väst. Norsk pedagogisk tidsskrift, 93(6), 496-500
Open this publication in new window or tab >>Sjuttio brokiga år: pedagogik i öst och väst
2009 (Swedish)In: Norsk pedagogisk tidsskrift, ISSN 0029-2052, E-ISSN 1504-2987, Vol. 93, no 6, p. 496-500Article in journal (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: Universitetsforlaget, 2009
Keywords
pedagogik, historia, PFI
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-8984 (URN)
Available from: 2009-12-29 Created: 2009-12-29 Last updated: 2017-12-12Bibliographically approved
von Wright, M. (2009). The Shunned Essentials of Pedagogy: Authority, love and mystery. In: Nordic Educational Research Association Annual Congress in Trondheim, March 5-7: .
Open this publication in new window or tab >>The Shunned Essentials of Pedagogy: Authority, love and mystery
2009 (English)In: Nordic Educational Research Association Annual Congress in Trondheim, March 5-7, 2009Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Authority, love and mystery are three small words that capture the essentials of pedagogy - so I will argue. They tell us about our connection to the world, including each other, yet they are shunned in educational discourse. The aim of my paper is to unfold the relation between these conceptions, and to critically discuss their implications for the pedagogical relation between teachers and young students (children) and locate it within a topographical perspective, in a ‘pedagogy of place’, following Lars Løvlie (2007). Today we seldom join love to education and schools. Love is a general name of the quality of attachment, but love is also capable of infinite degradation and is the source of great errors – yet, when it is even partly refined it is the force that “joins us to the world through Good” says Iris Murdoch (2001). So understood, love can be part of the ‘architecture’ of education. Educators’ responsibility for the world takes a specific form of authority in schools. Hannah Arendt (1993) argues that the school is by no means the world and must not pretend to be, and that the educator stands in relation to the young, as a representative of the world. An implication of her argument is that the task of the educator is to show the world to the students, not to translate it or explain it, but also not to change or explicate the students. Following these thoughts I conclude that for an educator in school, different from politics, to love the world is to accept the world, and to love the students is to accept them and to refrain from wanting to change them- and refraining from wanting to prepare them for changing the world in a particular and predefined way. What, then, is the place for mystery, the third shunned essential of pedagogy? To put it shortly; I question the established belief that schools can - or even should - respond to the ideal that everything can and ought to be illuminated and measured; recognizing mystery may allow students to be persons in their own right.

Keywords
Philosophy of Education, topography, teacher student relation, teaching
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-6016 (URN)
Projects
VIVA
Available from: 2009-04-28 Created: 2009-03-16 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
von Wright, M. (2008). Det Gode som bevægelse og som retning i pædagogik. In: Lars Emmerik Damgaard Knudsen, Mattias Andersson (Ed.), Skab dig!: Pædagogisk filosofi (pp. 125-144). Köpenhamn: Unge Pædagoger
Open this publication in new window or tab >>Det Gode som bevægelse og som retning i pædagogik
2008 (Danish)In: Skab dig!: Pædagogisk filosofi / [ed] Lars Emmerik Damgaard Knudsen, Mattias Andersson, Köpenhamn: Unge Pædagoger , 2008, p. 125-144Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Inom pedagogiken och den (svenska) pedagogiska forskningen talar man sällan om ”det Goda”. Kanske beror det på att ”det Goda” ofta (miss)uppfattas som ett begrepp som uttrycker något universellt, givet och utifrån bestämt, och därigenom som problematiskt för ett vetenskapsområde som både undersöker ett föränderligt fält av utbildningspolitiska frågor och bidrar till utvecklingen av normativa pedagogiska och didaktiska teorier – men som samtidigt ställer krav på ”evidens” och ”objektivitet”. De filosofiska frågorna om godhet och det Goda hänför sig vanligen till etiken och teologin, och åtminstone den svenska pedagogikens huvudådra markerar gärna högljutt sitt oberoende av såväl moraliska, metafysiska som teologiska spekulationer. De mer eller mindre implicita värderingarna i forskningen diskuteras visserligen ofta, men snarare i metodologiska termer av normativitet och objektivitet. Likväl förekommer en påfallande nära relation mellan den pedagogiska forskningens frågor och utbildningsväsendets styrning. Denna närhet handlar emellertid inte om att forskningen skulle skapa ett igenkännande av fenomen som är relevanta för lärare och skolväsen, snarare handlar det om att pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning levererar auktoritativa synpunkter på ”den goda utbildningen”. Jag menar att i den mån som vi ser pedagogiken som ett politiskt-moraliskt forskningsområde så finns det skäl att problematisera frågor om det Goda och godhet.

Jag berör några av de uppfattningar om ”det goda” som har uppmärksammats av forskningen och samtidigt styr delar av dagens utbildningspolitik och lärarutbildning, såsom strävan efter att ”bejaka mångfald”, ”inkludera alla”, ”skapa samförstånd” och se ”det unika” i var och en. Dessa problematiserar jag som pedagogikens artikuleringar av ”den goda demokratin” – en värdering som riskerar att motverka sitt eget syfte emedan den, i likhet med ett flertal andra värden som förs fram som ”pedagogiskt goda”, baserar sig på en outtalad och problematisk värdemonism. Denna värdemonism omfattar antagandet att alla ”egentligen” vill samma goda, eller åtminstone skulle vilja det om de fått en ”vettig bildning” och ”rätt information”. Jag ifrågasätter därigenom också akademins rädsla för att tala om moraliska frågor kring rätt och fel i pedagogiken och aversionen mot att diskutera strävan efter det (pedagogiskt) goda. Det skapar en grogrund för ensidig ”teknisk och rationell godhet” baserad på en tilltro till en neutral utbildning där i princip alla ”goda” värderingar - exempelvis deliberativ demokrati - kan inlemmas och småningom omfattas av alla förutsatt att de presenteras på rätt sätt. Det goda blir då underordnat det redan givna och rätta, styrt av den monistiska tanken att våra värderingar sist och slutligen bottnar i en för alla gemensam grund och ytterst strävar mot ett för alla gemensamt mål. (jfr Susan Mendus 2006; Isaiah Berlin)

Att uppfatta något som gott innebär inte att man behöver uppfatta det goda som gott för alla och alltid: Det moraliska är i mitt perspektiv varken universellt eller ontologiskt grundat (jfr Raymond Gaita 2004). Däremot menar jag att det är viktigt att pedagogiken problematiserar frågor om godhet och det goda utan att för den skull komma fram till ett svar. Jag för fram tanken att det goda inte kan förväntas ha en källa, snarare flera: Pedagogisk forskning och undervisning utan etiskt intresse och moraliskt allvar riskerar att reducera utbildning till en instrumentell verksamhet och göra läraren till en perifer figur som endast upprätthåller undervisning präglad av drillning och likriktning.

Place, publisher, year, edition, pages
Köpenhamn: Unge Pædagoger, 2008
Series
Unge Pædagoger, ISSN 0109-7296 ; B94
Keywords
pedagogisk filosofi, det Goda, lärare
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-6013 (URN)978-87-90220-43-3 (ISBN)
Projects
Den Goda LärarenVIVA
Available from: 2009-03-16 Created: 2009-03-16 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
von Wright, M. (2008). The inconspicuous grounds before education: love, responsibility and asymmetry.
Open this publication in new window or tab >>The inconspicuous grounds before education: love, responsibility and asymmetry
2008 (English)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [en]

Today (children’s) rights and participation are key issues within educational research. Democratic attitudes and dialogues are expected to solve the problematic power structure that is part of the ‘old fashion’ educational relation where children are dominated and even abused. An even relation is considered to be ideal and respectful; a symmetric relation equal. The question of teacher authority tends to be put aside as something only negative and unwanted. In the light of these discussions Arendt’s idea that in education, authority and responsibility go together risks becoming misread as a request for negative authority. It would, however, be a misunderstanding to believe that authority – in Arendt’s terms - closes the educational situation, limits its relations, and holds back creativity and freedom. On the contrary: Arendt argues that in education responsibility is authority.

In the paper Moira von Wright explores education as “the point at which we decide whether we love the world enough to assume responsibility for it” (Arendt 1954).

Keywords
Pedagogisk filosofi, delaktighet, undervisning, lärare
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-3567 (URN)
Available from: 2008-12-09 Created: 2008-12-09 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
von Wright, M. (2008). Vetenskapliga perspektiv och metaforer som fond för lärares moraliska överväganden. Örebro: Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>Vetenskapliga perspektiv och metaforer som fond för lärares moraliska överväganden
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här artikeln handlar om relationen mellan vetenskaplig teori och pedagogers strävanden mot det de värderar som bra och viktigt. Den anknyter till en övergipande fråga om pedagogiska & didaktiska teoriers möjligheter att fungera som fond för (blivande) lärares etiska reflexioner över sina egna handlingar och sig själva som professionella moraliska subjekt. Här koncentrerar jag emellertid analysen av teoretiska perspektiv till några av de metaforer som är utmärkande för de aktuella perspektiven, och diskuterar deras möjlighter att rikta uppmärksamheten mot läraryrkets moraliska dimension. Min fråga är inte den kunskapsstyrda frågan om vilken pedagogisk teori som bäst producerar tekniskt och instrumentellt goda lärare. I stället diskuterar jag vilka etiska och moraliska meningar och möjligheter till självreflexion och omdömesbildning som de vetenskapliga perspektiven, framför allt det aktuella sociokulturella perspektivet, erbjuder (blivande) lärare.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Örebro universitet, 2008. p. 18
Series
Working papers ; 1/2008
Keywords
Teori, moral, subjekt, sociokulturellt perspektiv
National Category
Social Sciences Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-3576 (URN)
Available from: 2008-12-09 Created: 2008-12-09 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
von Wright, M. (2007). Affiniteten mellan pragmatism och pedagogik. In: Ylva Boman, Carsten Ljunggren, Moira von Wright (Ed.), Erfarenheter av pragmatism (pp. 23-46). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Affiniteten mellan pragmatism och pedagogik
2007 (Swedish)In: Erfarenheter av pragmatism / [ed] Ylva Boman, Carsten Ljunggren, Moira von Wright, Lund: Studentlitteratur , 2007, p. 23-46Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2007
Keywords
pragmatism
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-4041 (URN)978--91-44-02921-4 (ISBN)
Available from: 2007-09-23 Created: 2007-09-23 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
Johansson, A.-M. & von Wright, M. (2007). At the interface between categories and subjectivity. Paper presented at NERA 2007, Turku.
Open this publication in new window or tab >>At the interface between categories and subjectivity
2007 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-4046 (URN)
Conference
NERA 2007, Turku
Available from: 2007-09-23 Created: 2007-09-23 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications