I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhög-skoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obe-fintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletan-kens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.

Over the years, there have been several attempts to spread the “Swedish model” of popular education, that is, study circles and folk high schools, to countries in other parts of the world. In this article, the authors analyze the large-scale project of establishing folk development colleges in Tanzania in the 1970s and 1980s, by emphasizing the ways in which Swedish popular educators have described the folk development college project. Theoretically, the article is based on a postcolonial framework, highlighting the continuing importance of the legacies of colonialism in today’s society. One of the main conclusions in the article is that in the process of “exporting” the idea of popular education to other parts of the world, there is an ongoing formation of national self-images in contrast to images of the Other, where there is a constant risk of reproducing ideas from a colonial past.

The worldwide emergence of Social Forums (SF), originating from Porto Alegre (Brazil) in 2001, is a key element in the movement for global justice. A growing body of literature on the forums concerns its function as a transnational venue for civil society and a global symbol for resistance against neoliberalism. However, little empirical research is carried out on the local meanings of the widespread SFs. This article reports on a case study on the organizational process of a local forum in a Swedish town. The analysis focuses on intracoalitional interaction among activists from the labor movement, Attac, and a local cultural institution. The importance of considering local framing processes and the often-neglected influence of fashion when studying the emergence of SFs is emphasized. Findings show how the dichotomy the Old versus the New became crucial in the framing process. Framed as a novelty contrasted with “old” socialist values, the SF was rejected by the labor movement activists as just another expression of a contemporary neoliberal trend of depoliticization. Implications for the study of the social forum phenomenon are discussed.

I artikeln analyseras samspelet mellan den globala rättviserörel-sen och det svenska folkbildningsväsendet. Etnografiska fältstudier, dokumentana-lyser och enkätmaterial utgör den empiriska grunden för en fallstudie av interak-tionen mellan ABF och denna nya globala rörelse, med tonvikt på framväxten av lokala sociala forum. Begreppen mothegemonisk mobilisering och kooptering an-vänds för att analysera och diskutera samspelets påverkan på den globala rättviserö-relsens förmåga att utmana den dominerande samhällsordningen. Resultatet visar att samspelet präglas av en påtaglig organisatorisk integrering, förenande politiska teman samt överlappning i form av deltagare som bevistar både äldre folkbildnings-aktiviteter som studiecirklar och de nya sociala forumen. Detta understryker beho-vet av att problematisera föreställningar om konfliktförhållanden mellan »nya» och »gamla» rörelser, liksom denna statiska uppdelning i sig. I analysen framhålls att samverkan mellan ABF och den globala rättviserörelsen, inte främst bör reduceras till en fråga om statlig kooptering av radikala krafter i civilsamhället. Snarare aktualiserar studien behovet av att se konfliktlinjer som skär tvärs igenom staten och civilsamhället.