To Örebro University

Expert contributors to this volume offer a comprehensive exploration of the UCP 600's impact on international trade finance law, examining the dynamic interplay between soft law and legal harmonization in 28 jurisdictions across all continents. With a rich array of case studies and insightful analysis, this book provides a nuanced interpretation of how soft law shapes global commerce. Its diverse perspectives and practical insights make it essential reading for practitioners and scholars seeking a deeper understanding of the real-world implications of soft law in trade.

Chapter 25 presents the above mentioned aspects from a Swedish perspective.

En betydande del av näringslivet och civilsamhället bedrivs av och i olika slags associationer. Associationsrätt handlar om de regler som möjliggör och styr verksamheten i associationerna. Associationsrättens grunder ger en systematisk överblick över rättsområdet och dess centrala problem. Fokus ligger på allmänna bolags- och föreningsformer, men boken redogör även för regleringen av stiftelser. I boken diskuteras frågor om juridisk personlighet, ansvar för förpliktelser, beslutsfattande, företrädarskap, medlemsskydd, borgenärsskydd och redovisning och revision. Utöver detta behandlas vissa straffrättsliga regler av betydelse för bedrivande av verksamhet i företag och företagsbot som särskild sanktion. Boken placerar associationsrätten i en samhällelig kontext, bland annat mot bakgrund av de hållbarhetssträvanden som sker inom EU och internationellt. Associationsrättens grunder vänder sig i första hand till studenter inom juridikutbildningar men kan också användas som vägledning för den som är praktiskt verksam inom området.

Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i rela­tionen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.

Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till Christina Ramberg (SvJT 2020 s. 589).

De senaste åren har det kommit många prejudikat rörande medansvar vid kritisk kapitalbrist i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). I ett nytt prejudikat klargör Högsta domstolen när ett aktiebolags förpliktelse att lämna ersättning för rättegångskostnader ska anses ha uppkommit vid tillämpning av 25 kap. 18 § ABL. Trots den ofta upprepade utgångspunkten att reglernas ändamål är att verka handlingsdirigerande genom att medansvaret verkar som ett påtryckningsmedel för styrelseledamöterna har det delvis varit oklart vilken betydelse detta haft för utgången i tidigare fall. Det nya prejudikatet klarlägger och kompletterar bilden genom att även lägga vikt vid reglernas funktion av att skydda enskilda borgenärer mot riskökningar. Prejudikatet analyseras av jur. dr Johan Adestam, lektor i rättsvetenskap och jur. dr och docent Niklas Arvidsson.