To Örebro University

Starting 2011, many travelled from other countries to support different parties of the Syrian revolution. Many came from Sweden, and many joined the Islamic State. Swedish “Syria travellers” often came from areas labelled as [especially] vulnerable. The purpose of the thesis is to examine and analyse different understandings of the phenomenon of individuals travelling from Sweden to the conflict areas in Syria and Iraq, based on narratives collected from actors with local anchoring. The empirical material consists of 54 interviews with public and local actors, and Syria travellers. The results show a territorial stigmatization and a moral differentiation where the residents of the [especially] vulnerable area is understood as “failed” or "tolerated" citizens, something that informants link to the study object. There is a gap between those who seek background explanations in religion and those who seek them in social structures. Furthermore, the results indicate that there are several possible representations of Syria travellers, ranging from terrorists and nihilists to moralists. The work against “radicalization” is described as poorly anchored among practitioners and an extended supply of knowledge is requested. The interviewed Syria travellers describe them-selves as moral actors, and often highly religiously motivated. The thesis also show how guilt by association is a lived reality for Muslims in a time where negative representations of Islam dominate. The thesis should be regarded as a contribution to the expansion of the important field of research on professionals' social representations of why some individuals make violent interpretations of Islam and are attracted to movements such as the Islamic State. The thesis is also a call to further explore Syria travellers' own representations and arguments. Both local actors and Syria travellers represent groups that professionals may en-counter in their work. Knowledge of such social groups, and about the representations articulated within them, is valuable for the practice of Social Work, but also for other professions such as teachers, leisure workers, police, and decision makers at different levels in society.

I denna text identifierar och diskuterar jag några av de utmaningar som kan förknippas med etnografisk forskning. Ambitionen med texten är att utveckla mina subjektiva erfarenheter till mer allmännyttiga lärdomar och därmed röra mig från det specifika till det generella. Läsaren introduceras först kort till den studie som kapitlet bygger på. Därefter följer en etnografisk berättelse och utifrån denna lyfts ett antal utmärkande drag och utmaningar med etnografiskt fältarbete, som på olika sätt kan utmana – och utmatta – forskaren. De teman som är centrala i texten är i) problemet med ”opportunistic sampling”; ii) beroendet av nyckelpersoner eller nyckelrespondenter, det vill säga personer som visar sig särskilt värdefulla för att lotsa en vidare till nya sammanhang och introducera nya kontakter (Atkins & Hammersley, 2007); iii) forskningspersonernas drivkraft och vilja att delta; iv) att härbärgera och balansera i samtalen.

Texten bygger på erfarenheter gjorda i mitt avhandlingsprojekt, i vilket jag studerar hur konflikterna i Syrien och Irak får återverkningar i svenska lokalsamhällen. De konflikter som avses är de som kan sägas ha utbrutit i samband med den arabiska våren, även om de har sina rötter längre bak i tiden. Fältarbetet genomfördes huvudsakligen under 2016, samt delar av 2017.

I denna rapport redovisas resultatet av en regional kartläggning genomförd vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Brottsofferjouren Värmland. Projektet har genomförts under 2014 och möjliggjorts genom medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kartläggningens syfte var att utifrån ett verksamhetsperspektiv undersöka behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län, med tonvikt vid behovsfrågan och särskilt fokuserad på individer från politiskt extrema organisationer. De verksamheter som representeras i studien är socialtjänst, polis, skola och politik, och data har insamlats via en webbenkät. De olika verksamheterna har valts då de bedömts som sannolika att möta den problematik som omgärdar våldsbejakande miljöer och avhopp.

Med webbenkäten har de olika verksamheternas befintliga beredskap samt erfarenheter av de aktuella miljöerna kartlagts. Utifrån detta har en bedömning av överensstämmelsen mellan befintliga samt önskvärda åtgärder och rutiner gjorts, varefter en bild kunnat tecknas av situationen samt av behov och förutsättningar för en lokalt förankrad avhopparverksamhet. Utöver enkäten har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts med särskilt sakkunniga inom området. Dessa intervjuer har bidragit med ytterligare en dimension till analysen av behov och förutsättningar.

Resultatet visar inte på ett entydigt eller akut överhängande behov av en avhopparverksamhet, även om det finns en utbredd upplevelse av att behovet kommer att öka i och med att politisk extremism uppfattas som en växande problematik. Webbenkäten visar dessutom att det bland annat finns ett behov av:

• Utökad samverkan mellan berörda aktörer och upprättande av nätverk för de som kommer i kontakt med problematiken
• Förbättrade informationskanaler
• Ökad kunskapsförsörjning i frågorna
• En förstärkning av det förebyggande arbetet

Intervjuerna visar dessutom på vikten av att uppmärksamma den smittoeffekt som kan uppstå när en politiskt extrem organisation finns etablerad på en ort. Vidare framhålls de anhöriga som viktiga resurser i arbetet runt såväl avhoppare samt aktiva extremister – och även som en grupp som kan ha egna behov som behöver mötas av en eventuell avhopparverksamhet. Intervjuerna betonar även vikten av närhet, omedelbarhet och tillgänglighet i arbetet med avhoppare – något som accentuerar vikten av en lokal beredskap.

I rapporten kommenteras förutsättningar för ett framtida arbete med avhoppare genom en bedömning av nuvarande beredskap och rutiner, och ett antal åtgärdsförslag att arbeta vidare med formuleras.