To Örebro University

Denna bok sätter ljuset på vilken roll som kommunikation spelar för de mest brännande samhällsfrågorna i vår tid. Hur används verbalspråklig och visuell kommunikation för att representera och förhandla kunskap om vår omvärld, och hur fungerar kommunikation som ett medel för makt?

Författarna introducerar en sammanhållen analysmodell som ger dig handfast vägledning när du vill undersöka sambandet mellan kommunikation, makt och kunskap i relation till sociala fenomen och politiska problem.

I de olika kapitlen presenteras redskap för att analysera en mängd företeelser i skrift och bild: metaforer, underliggande betydelser, värderingar, interaktion mellan text och läsare, representation av handlande och ansvar, intertextualitet, kategorisering av människor, legitimering och affekt. Varje kapitel innehåller exempelanalyser och avslutas med ett antal övningar. Boken riktar sig till studenter på grund-, avancerad- och forskarnivå, särskilt inom språkvetenskapliga utbildningar, men passar lika väl som metodisk guide inom lärarutbildningar, journalistik, retorik, historia, statsvetenskap, medie- och kommunikations­vetenskap, pedagogik och sociologi.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag. 

Del I innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur grammatiska och systemorienterade perspektiv. Denna volym inleds med Jan Ola Östmans plenarföredrag Om plats och ställe som grammatiska verktyg, och innehåller därtill 21 bidrag som på olika sätt beskriver svenska språket ur systemperspektiv.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del II innehåller bidrag som beskriver svenska språket utifrån hur det används i olika sociala sammanhang. Denna volym inleds med Ellen Bijvoets, Karin Senters och Margareta Svahns plenarföredrag Från storstad till landsort – förortsindexerat tal i dagens Sverige, och innehåller därtill 18 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket används och vilken roll det spelar i en rad olika sociala sammanhang.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika perspektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del III innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur text- och diskursanalytiska perspektiv. Denna volym inleds med Johan Järleheds plenarföredrag ”Bo högt, högre, högst”: Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, och innehåller därtill 16 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket i vid bemärkelse tas i bruk i form av texter, genrer och diskurser.

This article addresses a major change emerging in visual communication worldwide: The advent of generative AI imagery. Rooted in Multimodal Critical Discourse Studies and Semiotic Technology Studies, the article scrutinizes how AI-generated images exert power with regards to the meaning-making choices that are afforded by Open AI’s software for generating visuals: Dall-E3. Using prompts to generate images of teenagers as a case in point, the results revealed that the “the canonical repertoire” of generative AI imagery constitutes four main semiotic principles, which are critically explored and discussed: Authenticating Contextualization, Conformist Diversity, Innovative Surrealization, and Promotional Positivity.

This paper argues that the multimodal enactment of affect plays a key role in the commodification of indigenous cultures. Departing from an understanding of affect as integral to discourse, the paper investigates how indigenous cultures are construed as an object of consumerist desire by employing subject formation, strategic perspectivation and affordance as conceptual starting points. As a case in point, affective meaning-making is studied as it is semiotically materialized in the commodification of Sámi culture by the predominant actor in marketing indigenous experiences in Sweden. By pondering the social force of affective meaning-making from the perspective of the perceived consumer, the analysis reveals that consumers are invited to affectively encounter the Sámi through curiosity, tranquility and excitement. However, the paper contends that the representations not only enable positive emotions; they also work their social force by constraining engagement in any disturbing, conflicting or uncomfortable emotions that are associated with the post-colonial heritage of the Sámi.

Departing from Lefebvre’s work on the social production of space, this paper explores the intersection between perceived and lived space from the perspective of spatial discourse analysis. Empirically, the paper studies how the spatiality of international airports performs affective discursive work and establishes prerequisites for air travelers’ feelings of being “in control” and “excited” vs. feelings of being “controlled” and “surveilled”. The concept of binding is applied in order to understand how affect is spatially afforded at Stockholm Arlanda Airport and Vienna International Airport. The analysis reveals that alternations between bound and unbound spaces construe the airports as distinctly ideological sites with different affective potentials. Accordingly, this article adds to the understanding of how airport atmospheres are construed by means of spatial resources such as the height, depth, and shape of walls and ceilings and by the transparency and opaqueness of the built material, as well as by more dynamic elements such as carpets, colors, signage, and retractable belt barriers.

Drömmer du om att uppleva något äkta och ursprungligt på din semester? Planerar du kanske en sommarresa till fjällen för att vandra i vild, orörd natur? Men hur har denna dröm uttryckts genom åren? Det är hög tid att ifrågasätta vilka koloniala stereotyper som fortsätter att föras vidare i turismens bild av Sápmi, skriver två docenter i nordiska språk.

This article investigates a semiotic phenomenon within the global fashion industry: the branding of designer jeans as ‘authentic’ and ‘genuinely local’, focusing on the Swedish brand Sarva. Drawing on a social semiotics approach, the authors see authenticity as a discursive construct and look at the ways in which Sarva authenticate their jeans as Sámi in multimodal texts. The aim is: (1) to reveal how places and narratives are commodified in texts that accompany the jeans; and (2) to explore how authenticity is materially instantiated in the jeans by using different resources. The article focuses on the connotative provenance and affordances of different semiotic materials for the rendering of authenticity. The analysis of the jeans as semiotic entities reveals how the thickness of the garment, texture and leather details, and the choice of materials, languages as well as iconography, evoke ideas about historical and local ‘Sáminess’, whilst at the same time indexing a global ideology that regiments what quality jeans are. The analysis shows how authenticity can be reinvented and relocated in ways that allow a commodity to travel between the local and the global. It also shows how this movement is not neutral or straightforward, but rooted in power relations that underlie globalization and advanced capitalism.

Sedan massturismens födelse har åtrån efter autentiska upplevelser projicerats på samisk kultur. Med ett fokus på hur den tidiga ursprungs-turismens sakprosagenrer etablerar det samiska som något åtråvärt att uppleva för turister, blottlägger denna artikelhur turister positioneras känslomässigt i reseberättelser från Sápmi, publicerade i Svenska Turistföreningens årsskrift 1886–1914. Artikeln ramas in som en affektiv diskursanalys och undersöker hur reseberättelserna skildrar mötet mellan turister och samer i termer av aktantroller, och hur den narrativa strukturen positionerar läsaren känslomässigt. Resultatet visar hur den föreställda turistens åtrå efter samer utgör en blandning av lust, attraktion, äckel och välbefinnande. Artikeln argumenterar att dessa affektiva positioner har sin klangbotten i koloniala och rasbiologiska ideal. Avslutningsvis uppmanar artikeln till fortsatta affektiva diskursanalyser av ursprungsturismens sakprosatexter, med ett särskilt fokus på hur turister och samer positioneras genom ambivalenta och motstridiga känslor.

Since the booming of mass tourism, the desire for authenticity has been projected on Sámi culture. With a focus on how early indigenous tourism established Sámi culture as desirable, this article unpacks how tourists are affectively positioned through travelogues in the Swedish Tourist Association’s yearbooks 1886–1914. The article is framed as an affective discourse study, and the travelogues are investigated with respect to how encounters between tourists and Sámi people are represented in terms of actant roles, and further, how such representations afford certain affective positions to the ideal reader of the travelogues. The results show how the desire for Sámi culture constitutes a mix of emotions such as lust, attraction, disgust, and well-being. The article argues that these affective positions resonate with colonial and scientific racism ideals. Concludingly, the article calls for further affective discourse studies of how tourists and Sámi people are positioned through ambiguous and conflicting emotions within indigenous tourism.