To Örebro University

oru.seÖrebro University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Andersson, Ida, fil. dr.ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4376-7493
Alternative names
Publications (10 of 24) Show all publications
Andersson, I. (2023). Kollektivtrafik för landsbygder? (1ed.). In: Stenbacka, Susanne; Hermelin, Brita (Ed.), Hållbar samhällsplanering för landsbygden: om service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor (pp. 57-74). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Kollektivtrafik för landsbygder?
2023 (Swedish)In: Hållbar samhällsplanering för landsbygden: om service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor / [ed] Stenbacka, Susanne; Hermelin, Brita, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 1, p. 57-74Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023 Edition: 1
Series
Bravo
Keywords
kollektivtrafik, planering, landsbygd
National Category
Human Geography Other Social Sciences not elsewhere specified Economic Geography Other Civil Engineering Transport Systems and Logistics Public Administration Studies
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-106302 (URN)9789151109534 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2021-00097
Available from: 2023-06-17 Created: 2023-06-17 Last updated: 2023-06-19Bibliographically approved
Pugh, R. & Andersson, I. (2023). Personality and Place as resources for regional development: Alfred Nobel’s Karlskoga. Regional studies
Open this publication in new window or tab >>Personality and Place as resources for regional development: Alfred Nobel’s Karlskoga
2023 (English)In: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

In “Alfred Nobel’s Karlskoga”, Sweden, the municipality has placed its most famous former resident at the heart of its economic development strategy. Through an in-depth qualitative case study, we examine the tensions and complexities surrounding this process and fill an existing research gap around personality-based place-branding for regional development purposes. The findings suggests that even with a world-famous figure as talisman, personality-based place branding is a complex endeavor, where old rivalries, tightknit social structures and economic dependencies makes us question – is it even possible to build a brand which is both inclusive and truly representative of a place?

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2023
Keywords
Place branding, regional development, small cities, peripheral regions, city planning
National Category
Economic Geography Human Geography Social and Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-107764 (URN)10.1080/00343404.2023.2250813 (DOI)001078273100001 ()2-s2.0-85173525272 (Scopus ID)
Funder
Örebro UniversitySwedish Research Council Formas, 2018-01053
Available from: 2023-10-04 Created: 2023-10-04 Last updated: 2023-12-08Bibliographically approved
Andersson, I. & Pugh, R. (2022). Man tager vad man haver? Om Alfred Nobel och platsmarknadsföring i Karlskoga. In: Ida Grundel (Ed.), Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid: (pp. 205-224). Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG)
Open this publication in new window or tab >>Man tager vad man haver? Om Alfred Nobel och platsmarknadsföring i Karlskoga
2022 (Swedish)In: Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid / [ed] Ida Grundel, Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG) , 2022, p. 205-224Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG), 2022
Series
Ymer, ISSN 0044-0477 ; 142
National Category
Economic Geography Human Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-97966 (URN)9789198215083 (ISBN)
Available from: 2022-03-11 Created: 2022-03-11 Last updated: 2022-04-11Bibliographically approved
Andersson, I. (2022). Regionala perspektiv på industriellt träbyggande: skog, bioekonomi och hållbar regional utveckling. In: Ida Grundel (Ed.), Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid: (pp. 163-183). Stockholm: Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi
Open this publication in new window or tab >>Regionala perspektiv på industriellt träbyggande: skog, bioekonomi och hållbar regional utveckling
2022 (Swedish)In: Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid / [ed] Ida Grundel, Stockholm: Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi , 2022, p. 163-183Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi, 2022
Series
Ymer, ISSN 0044-0477 ; 142
National Category
Economic Geography Human Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-97963 (URN)9789198215083 (ISBN)
Funder
The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA), GFS2020-0048
Available from: 2022-03-11 Created: 2022-03-11 Last updated: 2022-04-11Bibliographically approved
Andersson, I. & Grundel, I. (2021). Regional policy mobilities: Shaping and reshaping bioeconomy policies in Värmland and Västerbotten, Sweden. Geoforum, 121, 142-151
Open this publication in new window or tab >>Regional policy mobilities: Shaping and reshaping bioeconomy policies in Värmland and Västerbotten, Sweden
2021 (English)In: Geoforum, ISSN 0016-7185, E-ISSN 1872-9398, Vol. 121, p. 142-151Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Interest has grown over recent years in policy programs targeting a green, bio-based economy. In the European Union, the European Commission promotes the development of bioeconomy policy and encourages the use of biomass and waste for industrial purposes. Alongside these technical dimensions, European bioeconomy policy also promotes knowledge sharing, learning from others, and so-called ‘best practice’. Consequently, many European places and policymakers that have committed to developing a bio-based economy are now sharing their positive policy experiences. However, sharing ‘best practice’ for green economy policy programs has sometimes been described as producing oversimplified views of complex climate issues. Despite such criticisms, policymakers continue to search for and share bioeconomy policy ‘best practice’. This paper explores the development of bioeconomy policy with a focus on shareability and dissemination of ‘best practice’ in two Swedish regions, Värmland and Västerbotten. Herein, we adopt the conceptual underpinnings of urban policy mobilities to explain green policymaking, and more specifically bioeconomy policy development on a regional scale. So far, policy mobilities research has had a primarily urban focus, whereas this paper provides valuable insights into how these processes take place within regional and more peripheral settings. Thus, we seek to understand the role of ‘best practice’ in the development of regional bioeconomy policies and which elements of these policies are promoted as transferable elsewhere.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2021
Keywords
Bioeconomy policy, Policy mobility, Regional development, Best practice policy, Green economy, Sweden
National Category
Human Geography Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-90244 (URN)10.1016/j.geoforum.2021.02.005 (DOI)000647647300015 ()2-s2.0-85102059343 (Scopus ID)
Funder
The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, W2015-0404:1Region Värmland, RV 2016-294Region Värmland, RV 2014-631Riksbankens Jubileumsfond, F19-1315:1
Available from: 2021-03-08 Created: 2021-03-08 Last updated: 2021-06-02Bibliographically approved
Andersson, I. & Hermelin, B. (2021). Snart 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter: En rapport om kommunala perspektiv på planering av regional kollektivtrafik. Linköping: Linköping University
Open this publication in new window or tab >>Snart 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter: En rapport om kommunala perspektiv på planering av regional kollektivtrafik
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om förutsättningar för att organisera, planera och utveckla ändamålsenliga och hållbara kollektivtrafiksystem i Sverige. Rapporten tar sin utgångspunkt i den lagändring som gjordes 2012 som innebar att 21 nyinrättade regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) tog över ansvaret för kollektivtrafiken från landets 290 kommuner. Ett centralt begrepp i rapporten är samverkan, och författarna försöker förstå hur just samverkan inom kollektivtrafik sker mellan kommuner och regioner. I en tidigare pilotstudie där företrädare för sex olika RKM intervjuades kunde två slutsatser dras: 1) RKM och kommunerna är de viktigaste samverkansparterna i kollektivtrafiken. 2) Det kvarstår utmaningar som försvårar en tillfredsställande ändamålsenlighet av planering för kollektivtrafik (se Andersson & Hermelin, 2019 för översikt). För att komplettera det regionala perspektivet för den tidigare studien har vi nu genomfört tio intervjuer med representanter från kommuner i Östergötland och Örebro län. Dessa intervjuer utgör det huvudsakliga underlaget för denna rapport.  Resultatet från intervjuerna kan delas in i tre teman:  1) Samverkan för kollektivtrafik; 2) Kommunernas och regionernas planeringsmandat; 3) Relationer mellan land och stad för planering av kollektivtrafik. Slutsatserna utifrån dessa teman har i första hand formulerats utifrån kommunernas perspektiv, vilket har varit syftet att fånga genom denna rapport. För arbetet som presenteras här har inte regionerna intervjuats, vilket är viktig att beakta i relation till rapportens resultat.  För det första temat om samverkan för kollektivtrafik visar studien att det tar tid att skapa ändamålsenliga relationer och strukturer för samverkan inom kollektivtrafikplanering mellan kommuner och regioner. Formerna för samverkan varierar mellan olika RKM och mellan olika kommuner i samma region. Rapporten visar att samverkan mellan RKM och kommunerna inte är en standardiserad organiseringsform och att den ändras över tid.  För det andra temat om planeringsmandat framgår det genom studien att samverkansstrukturerna mellan RKM och kommunerna upplevts som ”suddiga” och svåra att förstå. En viktig bakgrund till detta är att RKM på olika sätt har delegerat en del av ansvaret för kollektivtrafiken till regionala trafikbolag. Från kommunernas perspektiv blir det då oklart hur ansvaret fördelas mellan RKM och respektive bolag. Många mindre kommuner upplever dessutom att samverkan snarare handlar om anpassning till RKMs planer än vad som kan liknas vid mer öppna samråd mellan RKM och kommunen.  För det tredje temat om relationerna mellan land och stad för planering av kollektivtrafik visar vårt intervjumaterial på skillnader mellan hur behovet av kollektivtrafik upplevs mellan befolkningsmässigt stora och små kommuner. Flera mindre kommuner känner sig inte riktigt omfattade av RKMs målsättningar med kollektivtrafiken. Intervjuerna med respondenter för kommunerna ger grund för att lyfta frågan om det delvis råder olika synsätt mellan kommunerna och RKM om vilka samhällsvärden som kollektivtrafiken ska bidra till. Detta kan ha sin grund i hur planeringsinriktningar för kollektivtrafik, som i hög grad är beroende av nationella riktlinjer, har olika relevans för täta respektive glesa geografier och därmed för stad och land.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University, 2021. p. 27
Series
CKS Arbetsnotat
National Category
Economic Geography Human Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-90507 (URN)
Available from: 2021-03-17 Created: 2021-03-17 Last updated: 2021-03-18Bibliographically approved
Andersson, I. (2020). Building the green city from wood?: Policies, practices, and institutional capabilities in Sweden. In: Minna Chudoba; Ari Hynynen; Magnus Rönn; Anne Elisabeth Toft (Ed.), Built Environment and Architecture as a Resource: (pp. 55-80). Nordic Academic Press of Architectural Research
Open this publication in new window or tab >>Building the green city from wood?: Policies, practices, and institutional capabilities in Sweden
2020 (English)In: Built Environment and Architecture as a Resource / [ed] Minna Chudoba; Ari Hynynen; Magnus Rönn; Anne Elisabeth Toft, Nordic Academic Press of Architectural Research , 2020, p. 55-80Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Ideas about green cities, good architecture and planning are often shared among professionals working in the field of urban planning and design during conferences, workshops, and meetings. But how is what is considered ‘good’ or ‘best’ in planning and policy decided? And where do we learn about good ideas, places to visit, and projects to be inspired by? Are there any potential risks or challenges inherent to following in the wake of the same ‘inspiring’ reference objects as everyone else—regardless of whether it is a city, a neighbourhood, or a building? This article makes the case for a policy mobilities perspective for understandinghow ideas about the green city are conceptualized, formulated, and mobilized in urban policy. Drawing on a growing body of literature in geography and urban studies, the article argues for the usefulness of adopting a policy mobilities perspective when working with(in) green city policy, also for scholars outside the field of geography. Using the case of multistorey housing in wood in Sweden, the article presents three different perspectives on how ideas about green cities are formulated and mobilized.

Place, publisher, year, edition, pages
Nordic Academic Press of Architectural Research, 2020
Series
The NAAR Proceedings Series, ISSN 2535-4523 ; 2020-1
Keywords
Green city, policy mobilities, multistorey housing in wood, green policy
National Category
Human Geography Social and Economic Geography Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-84662 (URN)978-91-983797-4-7 (ISBN)
Funder
The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, W2015-0404
Available from: 2020-07-30 Created: 2020-07-30 Last updated: 2020-10-05Bibliographically approved
Andersson, I. & Cook, I. R. (2019). Conferences, award ceremonies and the showcasing of ‘best practice’: A case study of the annual European Week of Regions and Cities in Brussels. Environment and Planning. C, Government and Policy, 37(8), 1361-1379
Open this publication in new window or tab >>Conferences, award ceremonies and the showcasing of ‘best practice’: A case study of the annual European Week of Regions and Cities in Brussels
2019 (English)In: Environment and Planning. C, Government and Policy, ISSN 0263-774X, E-ISSN 1472-3425, Vol. 37, no 8, p. 1361-1379Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper makes the case that conferences and award ceremonies are important means through which best practices are presented as being successful, transferable and transformative. To do this, it draws on the expanding literature on policy mobilities and a case study of the European Week of Regions and Cities conference and one of the centrepieces at the conference, the RegioStars awards ceremony. Organised by public bodies within the European Union and European Commission, these events take place annually in Brussels, and focus on best practice in regional and urban policy. The paper elaborates on its main argument in three ways. The first is that award ceremonies and conferences shape and are shaped by institutional, spatial and scalar dynamics. The second being that learning and educating are central to the performance of conferences, award ceremonies and the associated mobilisation of policies. The third argument is that such events have important consequences for those hosting the events.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2019
Keywords
Conferences, awards, policy mobilities, Cohesion Policy, European Union
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-77295 (URN)10.1177/2399654419825656 (DOI)000490937800003 ()2-s2.0-85060906148 (Scopus ID)
Funder
The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation
Note

Funding Agency:

Swedish Society of Anthropology and Geography (SSAG)

Available from: 2019-10-14 Created: 2019-10-14 Last updated: 2021-02-09Bibliographically approved
Andersson, I. & Borén, T. (2019). Kommunala strategier för strategisk planering. In: Forsberg, Gunnel (Ed.), Samhällsplaneringens teori och praktik: (pp. 127-135). Stockholm: Liber
Open this publication in new window or tab >>Kommunala strategier för strategisk planering
2019 (Swedish)In: Samhällsplaneringens teori och praktik / [ed] Forsberg, Gunnel, Stockholm: Liber, 2019, p. 127-135Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Liber, 2019
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-77318 (URN)9789147113613 (ISBN)
Available from: 2019-10-14 Created: 2019-10-14 Last updated: 2019-10-21Bibliographically approved
Andersson, I. & Hermelin, B. (2019). Om regional samverkan för hållbara persontransporter. In: Josefina Syssner (Ed.), Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet: (pp. 157-180). Boxholm: Linnefors förlag
Open this publication in new window or tab >>Om regional samverkan för hållbara persontransporter
2019 (Swedish)In: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2019, p. 157-180Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Sambandet mellan persontransporter och de globala utsläppen av växthusgaser är väldokumenterat (IEA, 2014; Sims et al, 2014). I Sverige bidrar transportsektorn, och här framförallt personbilstrafik, till en tredjedel av den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2017). På samma gång anses transportsektorn, och här särskilt kollektivtrafiken, ha stor potential att bidra till att minska den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Banister, 2011b; Hultén et al, 2018; Paulsson et al, 2017; Paulsson, 2018). Detta har motiverat att internationella och nationella politiskt uppsatta mål riktar sig mot att begränsa transportsektorns klimateffekter. På den globala nivån är Parisavtalets målsättning om minskade utsläpp för att begränsa klimatförändringens effekter av stor vikt. Genom de så kallade stadmiljöavtalen, som är ett nationellt program i Sverige sedan 2015, kan kommuner och regioner söka medel för att införa åtgärder som ska leda till "energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser" (Statens författningssamling, 2015). Här är åtgärder för kollektivtrafik ett betonat område. I det här kapitlet är utmaningen om miljömässigt hållbar utveckling för och genom kollektivtrafik den centrala utgångspunkten, samtidigt som detta behöver diskuteras som en del av hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. En integrerad syn på hållbar utveckling är en av grundstenarna för de Globala målen antagna av FNs medlemsländer 2015. Mål om hållbara transporter omfattas av de Globala målen, som exempelvis mål 11 i Agenda 2030 vilket handlar om hållbara städer och samhällen (Globala målen och Agenda 2030). Här betonas att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå social hållbarhet och att utveckla ett "transportsystem för alla" (delmål 11.2). Det övergripande ansvaret för att planera för kollektivtrafik i Sverige ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM). Dessa är dock beroende av att samverka med en rad olika aktörer för att kollektivtrafikplaneringen ska kunna utföras, vilket omfattar kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper, handelsföreningar (Paulsson et al, 2018), branschorganisationer, olika myndigheter och angränsande regioner. Den statliga regleringen för regional kollektivtrafikplanering tilldelar RKM en roll som kan liknas vid "processledare" för kollektivtrafiken och som omfattar att organisera för samverkan. Flertalet RKM har som mål att öka kollektivtrafikens andel av de persontransporter som sker. Detta är en utmanande uppgift utifrån den kraftiga tillväxten av den totala mängden personresor. Sett till utvecklingen sedan 1950 har denna ökning i mycket hög grad skett genom ökning av resor på väg varav personbilsresor dominerar. Från 1990-talet kan man dock se en viss andelsökning av personresor med järnväg (Andersson & Eriksson 2017). Ökad pendling till arbetet eller för utbildning är en viktig faktor som driver ökningen av personresor. Det sker över allt längre avstånd (Lindkvist Scholten, 2019) och ofta över kommungränser och regiongränser, något som ställer krav på samordning mellan kommuner och regioner. Detta är bakgrunden till att vi i det här kapitlet riktar ett intresse mot hur samverkan sker mellan dessa olika geografiska nivåer.

Place, publisher, year, edition, pages
Boxholm: Linnefors förlag, 2019
National Category
Economic Geography Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-78599 (URN)9789188651082 (ISBN)
Available from: 2019-12-12 Created: 2019-12-12 Last updated: 2019-12-12Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4376-7493

Search in DiVA

Show all publications