Open this publication in new window or tab >>2022 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]
Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder.Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering.Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet.
Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.
Place, publisher, year, edition, pages
SNIC, SUNET, SND, Chalmers, Örebro universitet, 2022. p. 59
Keywords
Verksamhetsarkitektur, Förmågor, Compliance, Verksamhetskarta, Forskningsdata
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Other Computer and Information Science
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-100657 (URN)10.5281/zenodo.6353925 (DOI)
2022-08-152022-08-152024-06-03Bibliographically approved