Vad används anslagstavlor till nuförtiden? Detta vet vi mycket lite om, framför allt för att det är så svårt att samla in informationen. För att kunna forska om anslagstavlor tog vi därför hjälp av 46 skolklasser i ForskarFredags massexperiment. Med en mobilapp samlade eleverna in text och fotografier från anslagstavlor i hela landet! Efter att ha gallrat bort bilder som var alltför suddiga eller inte var tagna på rätt sätt hade vi sammanlagt 1 340 bilder som gick att använda i vår forskning. De flesta anslagen har satts upp av föreningar. Därefter kommer företag. På tredje plats kommer privatpersoner. Endast en liten andel av de insamlade anslagen (6 procent) innehåller text som skrivits för hand med penna, resten är gjorda med dator. Mer än en tredjedel av anslagen är inbjudningar (37 procent). Det kan till exempel handla om konserter, möten, föredrag och firanden. Lika vanligt är det med köp- och säljannonser av varor och tjänster. Bland de insamlade anslagen finns fem cykelannonser. Alla dessa är korthuggna och opersonliga. Bostadsannonserna, däremot, är mer personliga och detaljrika. Anslag som handlar om lärande och utbildning gäller ofta lokala platser. Lärandet äger alltså rum i närområdet snarare än på ställen dit deltagaren måste resa långt, gå ut på internet eller till och med flytta för att kunna delta. Trots att det finns väldigt många människor med utländsk bakgrund i Sverige är nästan alla anslag på svenska. Bara knappt 5 procent har skrivits helt eller delvis på andra språk. Men vi kan ändå se att engelska har en viktig roll i texter i vår omgivning.
Delartikel (s. 20–26) i Slutrapport Anslagstavlan ForskarFredags Massexperiment 2016.