To Örebro University

I denna presentation (på engelska) redogörs för ett kommande projekt i gymnasieskolan där Universal Design for Learning (UDL) används som interventionsmetod, kombinerad med Florian och Spratts (2013) modell för inkluderande pedagogik. UDL förstås då som något som ska bidra till att ge undervisning till alla, där man redan i lektionsplaneringen utgår från elevers olikhet och variation i byggandet av lärmiljöer (Meyer et al., 2014). Gymnasieskolan är generellt en verksamhet där många elever inte fullföljer sin utbildning, samtidigt som den verksamheten är underbeforskad (Jönsson, 2018). Syftet med projektet är identifiera och validera former och strategier för att utveckla hållbara och inkluderande lärmiljöer. För att åstadkomma detta har projektet på ett unikt sätt kombinerat allmänpedagogik, specialpedagogiska teorier och kunskaper med de kunskaper som finns inom UDL-fältet (se ex Persson & Persson, 2012; Florian & Spratt, 2013). Inkludering som begrepp är både ett värdegrundsburet begrepp och ett pedagogiskt förhållningssätt i undervisningen för att uppmärksamma alla elevers lärande och behov av utveckling (Nilholm & Göransson, 2017). Detta i sig innebär vissa spänningar som kan leda till insatser och etablering av lärmiljöer som inte är genomarbetade och inte håller i längden. Projektet kommer därför att noga skilja på inkludering som värdegrundsburet begrepp och som pedagogiskt förhållningssätt och ta båda i beaktande. Kärnan i projektet är dock den praktiknära ansatsen där utforskandet av framgångsfaktorer och utmaningar görs i nära samarbete med skolenheter och samtidigt utgår från tidigare forskning om framförallt framgångsfaktorer för inkludering (se ex Nilholm & Alm 2010; Persson & Persson, 2012). Projektet är praktiknära och genomförs som klassisk interventionsforskning. Utgångspunkten för de designade interventionerna är tidigare forskning och observationer av lärmiljöer samt samtal om dessa med undervisande lärare. Forskningen är processorienterad och elevers upplevelse av inkludering och prestationer följs under en period på två år. Det är om och på vilket sätt dessa två delar påverkas som indikerar vilka framgångsfaktorer som kan urskiljas och systematiseras till en ytterligare intervention. I förlängningen leder detta till analyser och ett mer generaliserbart resultat i form av strategier och direktiv för vad som krävs för att använda UDL för att designa hållbara och inkluderande lärmiljöer. Projektets resultat kan vara till nytta för forskare, skolhuvudmän, lärare och elevhälsa som verkar för alla elevers lärande.

Under presentationen kommer framgångsfaktorer som identifierats i tidigare forskning att presenteras och vi diskuterar det urval av faktorer vi gjort som vi tar vidare in i designen av den första interventionscykeln. Vi kommer också att presentera upplägget för interventionscykeln och på vilket sätt den är förankrad i principer för UDL samt Inkluderingsforskning.

Referenser

Florian, L & Spratt, J (2013). Enacting inclusion: a framework for interrogating inclusive practice, European Journal of Special Needs Education, 28:2, 119-135.

Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse : Att nå framgång med alla elever (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.

Jönsson, A. (2018). Meeting the Needs of Low-Achieving Students in Sweden: An Interview Study. Frontiers in Education. Doi: 10.3389/feduc.2018.00063

Meyer, A., Rose, D. H., & Gordon, D. T. (2014). Universal design for learning: Theory and practice. Wakefield, MA: CAST Professional Publishing

Nilholm, C., & Göransson, K. (2017). What is meant by inclusion? An analysis of European and North American journal articles with high impact. European Journal of Special Needs Education, 32(3), 437-451.

Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252.