Lärlingsutbildningen väcker allt större intresse både i Sverige och i andra europeiska länder. I boken fokuseras svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning på området och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Boken utgår från följande huvudfråga: vilka är förutsättningar för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige?
Erfarenheterna från lärlingsländerna visar att det ofta krävs långtgående regleringar för att skapa förutsättningar för samverkan och för att reducera de risker som annars hämmar enskilda företags beredskap att rekrytera och utbilda lärlingar. För att stärka de institutionella förutsättningarna för lärlingsutbildning i Sverige borde mer av parts- och branschsamverkan uppmuntras. De nationella programråden bör få beslutande funktioner när det gäller programmens ämnesplaner och kurser. Olika parter bör ha ett gemensamt ansvar för att lyfta yrkesutbildning som positivt och utvecklande, inte bara för näringslivet utan för individen och det demokratiska samhällssystemet. Ska intresset för utbildningen öka, förutsätts effektivare insatser i form av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ett nytt ämne bör introduceras för grundskolans elever i årskurs åtta och nio: arbetslivskunskap.
Boken avslutas med ett förslag att införa en utbildningsgaranti för att erbjuda utbildningsmöjligheter för arbetslösa unga utan relevant yrkesutbildning och för ungdomar som inte har lyckats fullborda en grundskole- eller gymnasieutbildning.