oru.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Barnkonventionen: Ba(r)nbrytande för underåriga patienters samtycke till hälso- och sjukvårdens specialreglerade åtgärder?
Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
2014 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

Konventionen om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen, syftar till att garantera alla barn rättigheter. Exempel på rättigheter som Barnkonventionen ger är rätten att komma till tals (art. 12) och rätten till hälso- och sjukvård (art. 24). Kort sagt innebär nämnda rättigheter att barn ska ges tillfälle att delta i beslut som rör deras hälsa i den utsträckning som deras mognad tillåter. Barnkonventionensfrämsta princip, som ska genomsyra alla frågor som rör barn, är principen om barnets bästa (art. 3). Då Sverige har ratificerat Barnkonventionen följer en skyldighet för Sverige att anpassa svensk lagstiftning efter de krav som konventionen ställer upp. Det innebär till exempel att principen om barnets bästa ska iakttas när barn är föremål för åtgärder inom hälso- och sjukvården.

Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen består delvis av en allmän del,vilken syftar till behandling av sjukdomar och skador. Inom hälso- och sjukvården finns också ett flertal specialreglerade områden. Dessa syftar – till skillnad från den allmänna sjukvården – inte alltid till att behandla sjukdom eller skador på den enskilde patienten. Exempel på sådan specialreglerad hälso- och sjukvård är områdena för omskärelse av pojkar, tagande av humanbiologiskt material för transplantation, tagande av humanbiologiskt material till biobank och deltagande i forskning inom hälso- och sjukvården.

De lagar som relegerar nämnda områden kan delvis sägas förhålla sig väl till Barnkonventionen. Till exempel värnar nämnda områden underåriga patientersrätt att delta i vårdbeslut som rör dem, vilket art. 12 och art. 24 kräver av svensk lag. Däremot anges i specialregleringarna att ett sådant deltagande förutsätter att den underåriga patienten förstår vad åtgärden innebär för vederbörande. För de fall där barnet inte har nått den mognaden anges i nämnda specialregleringar att åtgärden kan företas efter endast vårdnadshavarens samtycke. Annorlunda uttryckt kan, för de fall där den underåriga patienten saknar förmåga att förstå åtgärdens innebörd, åtgärden i fråga vidtas utan att patienten har lämnat sitt samtycke till det.

Som nämnts saknar några av de åtgärder som är föremål för hälso- och sjukvårdens specialreglerade områden ett vårdande syfte för den enskilde patienten. Åtgärderna är således inte av direkt nytta för patienten. Beträffande sådana åtgärder kan det tyckas rimligt att patienten själv har att ta ställning till vad som är bäst för vederbörande. Mot bakgrund av att principen om barnets bästa ska iakttas vid alla åtgärder som rör barnet kan det ifrågasättas om det är befogat att företa åtgärder som inte har till syfte att vårda barnet utan att barnet först har avgett sitt samtycke.

För att de specialregleringar som anses brista i förhållande till principen om barnets bästa på föreskrivet sätt ska förhålla sig bättre till Barnkonventionen krävs att det införs bestämmelser enligt vilka åtgärder inte får vidtas utan patientens uttryckliga samtycke. Annorlunda uttryckt; åtgärder såsom till exempel omskärelse eller tagande av humanbiologiskt material till förvaring i biobank bör inte vidtas för de fall där patienten är ett litet barn som inte kan avge sin vilja.

Den specialreglerade hälso- och sjukvården tycks emellertid överlag förhålla sig bra till Barnkonventionen. Som exempel kan nämnas regleringen för abort vilken förhåller sig väl till bland annat rätten att komma till tals, rätten till hälso- och sjukvård och principen om barnets bästa.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2014. , s. 38
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-45185OAI: oai:DiVA.org:oru-45185DiVA, id: diva2:842046
Fag / kurs
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2015-07-16 Laget: 2015-07-16 Sist oppdatert: 2017-10-17bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 102 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf