Kan en gammal industriregion som Bergslagen kan byta inriktning när det gäller näringsliv och arbete, och är det möjligt att vända den negativa befolkningsutvecklingen? Vilka tecken på förnyelse och förändring i Bergslagens orter kan skönjas när det gäller företagande och sysselsättning, befolkningsunderlag och service? Kommer det överhuvudtaget att vara meningsfullt att tala om Bergslagen som sammanhängande region år 2050?
Denna studie inom projektet Brytpunkt Bergslagen bygger på en statistisk analys av ett 30-tal utvalda orter i Bergslagen, varav ett tiotal ingår i Bergslagssatsningen – Kultur och Turism. Vi följer utvecklingen i dessa orter från tidigt 1990-tal fram till år 2008, och avsikten är att senare kunna följa upp utvecklingen när Bergslagssatsningen avslutas omkring 2017.
Studien visar att företagandet ökar i betydelse, något som bryter mot tidigare bilder av Bergslagen. Kultur- och turismnäringarna växer i Bergslagsregionen, men de svarar för en liten del av sysselsättningen. Tillgången till olika former av service har förändrats. Antalet livsmedelsbutiker har minskat, liksom förskolor, grundskolor och sjukvårdsenheter. Samtidigt har antalet hotell och restauranger har ökat. Det är frestande att dra slutsatsen ”det går att allt bättre att besöka Bergslagen, men det går inte att stanna kvar”.