Till Örebro universitet

Vete är en viktig gröda som idag står för 20 procent av människans totala energiintag. Förädlingen av vetesorter har förändrats genom tiden, från att bönder själva valde ur sorterna, till de första förädlingsföretagens urval och den moderna intensifieringen av förädlingen på mitten av 1900-talet. Hur vetesorterna och arternas produktions- och hälsoegenskaper har förändrats genom förädlingen undersöktes i denna litteraturstudie, där en gräns mellan gamla och nya sorter dras kring mitten av 1900-talet då sorterna blev genetiskt smalare och enhetligare. Skillnaderna var som tydligast gällande produktion då de äldre hade en lägre avkastning, högre skott, större blad och större rotsystem. En högre avkastning är förvisso önskat, men å andra sidan kan ett mer utvecklat rotsystem innebära ett förbättrat upptag av näringsämnen, och en högre stam och större blad kan innebära bättre konkurrensförmåga mot ogräs. Inom hälsa kunde vissa skillnader ses, dels på grund av de äldre sorternas mindre kärna vilket resulterat i högre koncentrationer av kostfiber och vissa mineraler såsom magnesium, koppar och svavel. Gällande antioxidanter kunde denna studie inte påvisa några högre koncentrationer hos äldre eller moderna varianter. Vad gäller tungmetaller visade sig de primitiva vetearterna emmer och enkorn ha lägst koncentrationer, men även en lägre avkastning. Vissa genotyper med flera önskvärda egenskaper såsom hög avkastning och höga halter antioxidanter och kostfibrer kunde urskiljas hos de äldre, vilka kan vara intressanta att använda i framtida förädlingsprogram.

Olika benämningar har också undersökts och diskuterats, bland andra lantsort, bevarandesort, kultursort och selections. Antalet benämningar är många och förklaringarna av dem varierar. Till exempel använder vissa indelningen av de äldre sorterna i lantsorter respektive selections, medan andra benämner samtliga för old cultivars eller lantsorter. För att kunna ta tillvara på de äldre arterna och sorternas breda arvsmassa kan en vedertagen definition och indelning behövas och för att lyckas med detta krävs en internationell överenskommelse.