Jordens befolkning växer vilket ökar efterfrågan på animaliska livsmedel. Eftersom animalieproduktionen är en bidragande faktor till utsläpp av växthusgaser är det nödvändigt med alternativa proteinkällor. En inkludering av insekter i kosten skulle kunna vara en lösning. I jämförelse med boskapsdjur släpper insekter ut mindre mängd växthusgaser. I nuläget är dock inte insekter godkända som livsmedel i Sverige. Examensarbetet är del av ett större forskningsprojekt där syftet med forskningsprojektet är att utveckla kunskap och villkor kring insekter som mat, matlagningsingredienser och livsmedelstillsatser utifrån ett kulinariskt perspektiv. Syftet med detta examensarbete är dels att utveckla en pastej med mjölmask som sedan ska användas för konsumenttester vid forskningsprojektet, dels undersöka pastejens klimatpåverkan och näringsinnehåll i relation till bredbar leverpastej. De metoddelar som utförts är en litteratursökning, ett experimentellt arbete i form av produktutveckling samt beräkningar av koldioxidekvivalenter och näringsinnehåll. Vid utvecklingen av pastejen användes fyra olika vegetariska grundrecept. Till dessa grundrecept blandades 0, 10 eller 30 % mald mjölmask. Den pastej som var godast fick smaker såsom svamp och umami. Doften upplevdes fyllig och kryddig. Utseen-det blev grovmalt med synliga bitar av morot, även texturen blev grovmald. Resultatet från beräkningen av koldioxidekvivalenterna visade att pastej med mjölmask och leverpastej gav liknande växthusgasutsläpp. De stora skillnaderna i näringsinnehåll blev att pastej med mjölmask innehåller mindre andel mättat fett och mindre protein än leverpastej. Slutsatserna är att det är möjligt att utveckla en pastej som är gjord på mjölmask. Pastejen har liknande växthusgasutsläpp som leverpastej men kan vara ett bättre alternativ ur ett hälsoperspektiv. Däremot krävs mer forskning angående risker av allergener och mikroorganismer för en säker konsumtion.