I vårt projekt studerar vi skogsnarrativ i svenska och finska läroböcker från början av grundskoleperioden fram till idag (1972-). I vår förstudie konstaterade vi att läroböckerna ger skogen motstridiga betydelser. Ett exempel är biologiböckerna där man ser en betydande kritik mot skogsbolagens och statens ensidiga skogsbruk redan på 1970-talet. Tanken om skogen som Finlands och Sveriges “gröna guld” är å andra sidan stark ända in i våra dagar och den tenderar att överskugga andra betydelser av skogen.
Med tanke på skogsbrukets nationalekonomiska betydelse är det förståeligt att det ekonomiska narrativet varit och är starkt. Samtidigt är en av grundskolans huvudsakliga uppgifter att uppfostra kritiska samhällsmedborgare som är kapabla att handskas med dagens och framtidens samhälleliga utmaningar. Våra skolor kan lyckas med detta uppdrag bara om läromedlen öppet diskuterar problemen med skogsbruket i Norden och erbjuder perspektiv som utmanar tanken om skogen som en primärt ekonomisk resurs. Om skolorna ska lyckas med detta uppdrag bör åtminstone läroböckerna, som fortfarande spelar en stark roll i undervisningen, öppet diskutera problemen med skogsbruket i Norden. Det är viktigt att erbjuda perspektiv som utmanar tanken om skogen som en primärt ekonomisk resurs.
In our project, we study the ways school textbooks in Finland and Sweden have portrayed the forests of each country during the comprehensive school period (1972–today). We place a special focus on the meanings these books give to forests: do they portray forests primarily in terms of economy and productivity, cultural recreation, ecology, or climate change mitigation (carbon sinks)?
Already in the pilot study for our project we discovered that the national economic narrative is strong in the textbooks, and up to the present day: forests are still seen as the “green gold” of the Nordic region. At the same time, even a single textbook often includes conflicting meanings and narratives. Especially in biology textbooks, we see an important ecological criticism toward the one-sided way forestry has been carried out in Finland and Sweden. This critique is already present in the textbooks from the 1970s even though the discussion of more sustainable forestry has gained ground in the public sphere in Finland and Sweden only quite recently.
Given that forest economy is an important part of the national economies of both countries, it is in many ways understandable that the national economic narrative of forests has received considerable attention in the textbooks. One of the principal goals and purposes of the Nordic comprehensive schools is to foster citizens who can face current and future societal challenges. To meet this goal, the schools and textbooks will need to talk critically about environmental destruction in our forests and challenge the idea of forests as primarily an economic resource.
Konestiftelsens blogg.