oru.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and hindering factors in commuting route environments
Örebro universitet, Hälsoakademin.
(Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Idrottsvetenskap
Forskningsämne
Idrottsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-17362OAI: oai:DiVA.org:oru-17362DiVA, id: diva2:443702
Tillgänglig från: 2011-09-26 Skapad: 2011-09-26 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Studies on bikeability in a metropolitan area using the active commuting route environment scale (ACRES)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Studies on bikeability in a metropolitan area using the active commuting route environment scale (ACRES)
2011 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Background: The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES) was developed to study active commuters’ perceptions of their route environments. The overall aims were to assess the measuring properties of the ACRES and study active bicycle commuters’ perceptions of their commuting route environments. Methods: Advertisement- and street-recruited bicycle commuters from Greater Stockholm, Sweden, responded to the ACRES. Expected differences between inner urban and suburban route environments were used to assess criterion-related validity, together with ratings from an assembled expert panel as well as existing objective measures. Reliability was assessed as test-retest reproducibility. Comparisons of ratings between advertisement- and street-recruited participants were used for assessments of representativity. Ratings of inner urban and suburban route environments were used to evaluate commuting route environment profiles. Simultaneous multiple linear regression analyses were used to assess the relation between the outcome variable: whether the route environment hinders or stimulates bicycle-commuting and environmental predictors, such as levels of exhaust fumes, speeds of traffic and greenery, in inner urban areas. Results: The ACRES was characterized by considerable criterion-related validity and reasonable test-retest reproducibility. There was a good correspondence between the advertisement- and street-recruited participants’ ratings. Distinct differences in commuting route environment profiles between the inner urban and suburban areas were noted. Suburban route environments were rated as safer and more stimulating for bicycle-commuting. Beautiful, green and safe route environments seem to be, independently of each other, stimulating factors for bicycle-commuting in inner urban areas. On the other hand, high levels of exhaust fumes and traffic congestion, as well as low ‘directness’ of the route, seem to be hindering factors. Conclusions: The ACRES is useful for assessing bicyclists’ perceptions of their route environments. A number of environmental factors related to the route appear to be stimulating or hindering for bicycle commuting. The overall results demonstrate a complex research area at the beginning of exploration.

Abstract [sv]

BAKGRUND: Färdvägsmiljöer kan tänkas påverka människors fysiskt aktiva arbetspendling och därmed bidra till bättre folkhälsa. Studier av färdvägsmiljöer är därför önskvärda för att öka förståelsen kring möjliga samband mellan fysiskt aktiv arbetspendling och färdvägsmiljöer. En enkät, ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES), har därför skapats i syfte att studera fysiskt aktiva arbetspendlares upplevelser av sina färdvägsmiljöer. Huvudsyftet med denna avhandling var dels att studera enkätens psykometriska egenskaper i form av validitet och reliabilitet, dels att studera arbetspendlande cyklisters upplevelser av sina färdvägsmiljöer. METODER: Arbetspendlande cyklister från Stor-Stockholm rekryterades via tidningsannonsering och via direkt kontakt i anslutning till färdvägen. Deltagarna besvarade enkäten ACRES. Tillsammans med skattningar från en grupp av experter och redan existerande objektiva mått användes förväntade skillnader mellan färdvägsmiljöer i inner- och ytterstaden för att studera kriterierelaterad validitet. Reliabiliteten studerades som reproducerbarhet via upprepade mätningar (test-retest). Jämförelser mellan skattningar av deltagare rekryterade via annonsering och via direkt kontakt i färdvägsmiljöer användes för att studera representativitet. Skattningar av färdvägsmiljöer i inner- och ytterstaden användes vidare för att studera färdvägsmiljöprofiler. Multipel linjär regressionsanalys användes även för att studera sambandet mellan utfallsvariabeln huruvida färdvägsmiljön motverkar eller stimulerar arbetspendling med cykel och miljöprediktorer, såsom avgasnivåer, trafikens hastighet och grönska, i innerstadsmiljöer. RESULTAT: Enkäten ACRES visade god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. Det var en god överrensstämmelse mellan skattningar av deltagare rekryterade via annonsering och via direkt kontakt. Färdvägsmiljöprofilerna visade tydliga skillnader mellan inner- och ytterstadsmiljöer. Ytterstadens färdvägsmiljöer skattades som tryggare och mer stimulerande för arbetspendling med cykel än innerstadens färdvägsmiljöer. Vidare verkar vackra, gröna och trygga färdvägsmiljöer, oberoende av varandra, vara stimulerade faktorer för arbetspendling med cykel i innerstadsmiljöer. Däremot verkar höga avgasnivåer, höga trängselnivåer och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara motverkande faktorer. SLUTSATSER: Enkäten ACRES är ett användbart instrument vid mätningar av cyklisters upplevelser av sina färdvägsmiljöer. Ett antal faktorer relaterade till färdvägsmiljön verkar vara stimulerande respektive motverkande för arbetspendling med cykel. Generellt sett på visar resultaten ett relativt outforskat och komplext forskningsområde.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Örebro: Örebro universitet, 2011. s. 123
Serie
Örebro Studies in Sport Sciences, ISSN 1654-7535 ; 13
Nyckelord
active transport, bicycle commuting, bikeability, multiple linear regression analysis, perception, reliability, route environment, validity
Nationell ämneskategori
Idrottsvetenskap
Forskningsämne
Idrottsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-17206 (URN)978-91-7668-815-1 (ISBN)
Disputation
2011-10-28, Aulan, GIH, Stockholm, 13:00
Opponent
Handledare
Projekt
Faap-projektet "Fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm"
Tillgänglig från: 2011-09-08 Skapad: 2011-09-08 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Hälsoakademin
Idrottsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 47 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf