oru.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Distriktssköterskors användande av vårdriktlinjer vid behandling av urininkontinens hos kvinnor: En webbaserad enkätstudie
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
2012 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Bakgrund: Urininkontinens innebär varje form av ofrivilligt urinläckage, det drabbar främst kvinnor och ökar med stigande ålder. Urininkontinens påverkar livskvaliteten negativt och medför dessutom stora kostnader för samhället. Urininkontinens kan behandlas effektivt i primärvården. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning vårdriktlinjer vid behandling av urininkontinens hos kvinnor används av distriktssköterskor i primärvården i Örebro län samt beskriva orsaker till varför de eventuellt inte används. Metod: En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats. En elektronisk enkät med frågor om användande av vårdriktlinjer vid urininkontinens besvarades av 24 inkontinensansvariga distriktssköterskor på vårdcentraler i Örebro län. Resultat: Resultatet visade att 88 % av deltagarna alltid eller oftast utgick från vårdriktlinjer vid urininkontinens i mötet med kvinnor med urinläckage. De flesta använde anamnes med frågeformulär och i många fall utfördes också urinprov och miktionslista. Inkontinensskydd förskrevs på alla vårdcentraler och behandlingar som erbjöds var läkemedel och bäckenbottenträning via distriktssköterska eller sjukgymnast. Orsaker till att vårdriktlinjerna inte användes var att patienten hade kognitiva hinder, som t.ex. demens, inte ville medverka eller tidsbrist hos distriktssköterskan. Nästan 80 % av distriktssköterskorna följde alltid eller oftast upp given behandling/vård och uppföljning förekom vanligen efter 3-5 månader eller i samråd med patienten. Avsaknad av uppföljning berodde på att patienten var överförd till annan vårdgivare, inte var intresserad av uppföljning eller distriktssköterskans tidsbrist. Konklusion: Majoriteten av de inkontinensansvariga distriktssköterskorna utgick från vårdriktlinjerna. En av orsakerna till att de inte användes var tidsbrist bland distriktssköterskorna vilket visar betydelsen av att inkontinensvården ges högre prioritet i primärvården. Resultatet visade dessutom ett behov av vidareutbildning inom urininkontinens bland deltagarna.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2012. , s. 21
Nyckelord [sv]
urininkontinens, evidensbaserad omvårdnad, kliniska riktlinjer, distriktssköterska, enkät
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-23305ISRN: ORU-IHM/OMV-AG-2012/0008--SEOAI: oai:DiVA.org:oru-23305DiVA, id: diva2:531733
Ämne / kurs
Omvårdnadsvetenskap
Uppsök
medicin
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2012-06-25 Skapad: 2012-06-07 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 202 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf