oru.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lyssnarhistoriska förutsättningar för musikfonogrammet
Örebro universitet, Musikhögskolan. (Musikvetenskap)ORCID-id: 0000-0002-5809-3575
2013 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

I sin bok om ljudinspelningens utveckling ställer Michael Chanan frågan hur det kommer sig att fonografen inte utvecklades förrän i och med Edisons plåtcylinder 1877 – fastän den teknologi Edison använder sig av fanns tillgänglig långt dessförinnan. Något entydigt svar ger inte Chanan. En del av svaret har utan tvekan med musik och synen på musik att göra. Det är ju först när musikfonogrammet slår igenom som Edisons uppfinning får sitt stora kommersiella genomslag. Så länge musik uppfattas som en aktivitet är den inte intressant att höra efter att den ägt rum (jämför med sportevenemanget: vem vill se fotbollsmatchen i repris?). Omvänt, det är först som fruset objekt musiken blir intressant att lyssna på vid upprepade tillfällen, på det sätt fonogrammet inbjuder till. Hur denna objektifiering av musiken och det motsvarande musiklyssnandet gick till har jag i stor utsträckning diskuterat i boken Musiken, medierna och lagarna (2012). Men detta är endast en del av svaret. Här vill jag ventilera vad jag tror är ytterligare en bidragande orsak, en förbisedd och mycket viktig orsak. Detta är det borgerliga salongslyssnandet under 1800-talet. Min hypotes är att den borgerliga 1800-talssalongen fostrade en publik som för (kanske) första gången i den västerländska musikhistorien vande sig att lyssna på musik i sitt eget ”vardagsrum”, det privata rum som fonogrammet i så hög grad tycks förutsätta. Hur detta vardagsrum med tillhörande lyssnarvanor utvecklades ur den äldre salongen är en fråga som ännu väntar på svar.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2013.
Nyckelord [sv]
Fonogram, mediehistoria, lyssnare, verk, salong, vardagsrum
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-30230OAI: oai:DiVA.org:oru-30230DiVA, id: diva2:641176
Konferens
Musikvetenskap idag, Stockholm, 12-14 juni 2013
Projekt
Lyssnarhistoriska förutsättningar för musikfonogrammetTillgänglig från: 2013-08-15 Skapad: 2013-08-15 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Volgsten, Ulrik

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Volgsten, Ulrik
Av organisationen
Musikhögskolan
Musikvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 495 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf