Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetsgivares drogtestning av arbetstagare: En tillåten kontrollåtgärd inom den privata respektive offentliga arbetssektorn?
Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
2014 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Integritetsfrågor i arbetslivet är ett ämne som har blivit mycket diskuterat de senaste åren. En av de frågor som särskilt har uppmärksammats är om arbetsgivaren har rätt att påkalla drogtestning av sina anställda. Problematiken kring drogtester i arbetslivet är att de för många arbetstagare upplevs som kränkande och som ett intrång i den personliga integriteten, samtidigt som det för många arbetsgivare kan vara av starkt intresse att få sådana utförda.

Offentliganställda skyddas mot drogtestning i arbetslivet främst genom skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (1974:152) (RF), vari det fordras lagstöd för att sådana ska få genomföras. Många offentliganställda omfattas emellertid inte av skyddet. Det finns vidare ingen heltäckande lagstiftning som direkt tar sikte på vilka droger som får testas, sättet för testets genomförande, vilka krav som ställs på testets säkerhetsnivå, hur ett testresultat får användas och vilken sekretess som ska gälla. Något skydd som motsvarar det skydd offentliganställda har enligt 2 kap. 6 § RF finns överhuvudtaget inte för privatanställda. Gränserna för arbetsgivarens rättsliga möjligheter att genomföra drogtestning har här huvudsakligen satts i praxis. Rättsläget är dock oklart i flera avseenden och den praxis som finns torde dessutom ha ett lågt prejudikatvärde. Skyddet för privatlivet enligt art. 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (EKMR) har emellertid ansetts ha en viss betydelse i frågan om under vilka omständigheter ett drogtest får genomföras inom den privata (såväl som den offentliga) arbetssektorn. Artikeln har dock ingen självständig betydelse avseende drogtester i arbetslivet.

För arbetstagare torde det nu rådande rättsläget varken vara förutsebart eller rättssäkert, särskilt för arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Detta talar för att en lagstiftning på området är behövlig, där gränserna för arbetsgivares rätt att genomföra drogtestning i arbetslivet tydliggörs och där privatanställdas integritetsskydd jämställs med offentliganställdas. På detta sätt skulle arbetstagare bli medvetna om sina rättigheter och ges möjlighet att värna om sin personliga integritet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2014. , s. 38
Nationell ämneskategori
Juridik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-45238OAI: oai:DiVA.org:oru-45238DiVA, id: diva2:842145
Ämne / kurs
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2015-07-16 Skapad: 2015-07-16 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Juridik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 86 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf