Det svenska rättssystemet erkänner att allt uppsåtligt dödande inte kan klandras påsamma sätt. Genom regleringen för dråp uppvisar rättsystemet en vilja att i viss månanpassa sig efter verkligheten; ett mindre grovt uppsåtligt dödande ska rubriceras somdråp enligt BrB 3:2. Huruvida gärningen kan anses mindre grov bestäms efter attdomstolen sett till alla omständigheter vid gärningen, eller eljest. Lagrummet saknarsåledes exempelkatalog. Dråp är dessutom utformat som ett gradindelat brott där derelevanta omständigheterna överensstämmer med dem för straffvärdebedömningen.Dessa faktorer har medfört ett antal oklarheter kring regleringen för dråp, vilkauppsatsen ämnar utreda. Regleringen för dråp i Sverige diskuteras också i ljuset avregleringen för dråp i England.Att dråp utgör ett gradindelat brott där i huvudsak samma omständigheter blirrelevanta vid rubriceringen som vid straffvärdebedömningen leder till en osäkerhet ipraxis kring i vilken mån, samt när, relevanta omständigheter bör tillmätas betydelse.Att lagrummet saknar exempelkatalog innebär en konflikt med förutsebarhetskravetsamt intresset om en enhetlig rättstillämpning.Genom kvalitativ rättsfallsanalys fastställs och kategoriseras de relevantaomständigheterna. Som förmildrande omständigheter utgör bl.a. att gärningen begåttsi hastigt mod, provokation, att gärningspersonen dödade sin plågoande,barmhärtighetsmord, samt att gärningspersonen led av någon slags psykisk störning.Som försvårande omständigheter anges främst det faktum att gärningen begicks medberått mod, att offret varit närstående till gärningspersonen, att gärningen begåtts ikombination med annat brott samt att gärningen begicks med särskild grymhet. Detsaknas generella riktlinjer kring hur omständigheterna ska förhållas till varandra. Det engelska rättssystemet har valt att utforma regleringen för dråp som ett partielltförsvar mot mord. Om gärningen uppfyller rekvisiten för provokation eller onormalmental förmåga döms gärningspersonen för dråp istället för mord. Regleringen fördråp har länge varit föremål för diskussion och analyser och är central i den engelskastraffrätten. Detta torde främst bygga på den betydelse regleringen innehar för denenskilde, då en morddom innebär att domaren är bunden till att dömagärningspersonen till livstidsfängelse. I syfte att främja en enhetlig rättstillämpningskulle den svenska regleringen gynnas av att den svenska doktrinen samtdomsskrivningen tog inspiration av den fokus dråpregleringen åtnjuter i England, t.ex.genom analyser av provokationsteorier och kvinnor som dödar sina plågoandar,anpassade för det svenska rättssystemet. En i allmänhet ökad fokus på rubriceringenbör läggas vid den svenska domsskrivningen för att en jämnare tillämpning avlagrummet ska möjliggöras, samt minska risken för en sammanblandning medstraffvärdebedömningen.