Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Outsourcing av sekretessreglerad verksamhet: Möjlighet eller omöjlighet
Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
2016 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

De senaste decennierna har arbetet och administrationen inom den offentliga förvaltningen genomgått en betydande förvandling. Den tekniska utveckling som ägt rum under denna peri-od har möjliggjort att stora effektivitetsvinster i myndigheternas dagliga arbete och organisa-tion kunnat åstadkommas samt att möjligheten till kommunikation förbättrats. Digitalisering-en av myndigheternas verksamhet har även medfört att en ny förvaltningsmodell växt fram, kallad elektronisk förvaltning eller e-förvaltning. Omställningen har dock inte varit problem-fri. Frågor har väckts om bl.a. exklusion för vissa samhällsgrupper från samhällsservice.

Teknisk utveckling och innovation är någonting som främst drivs fram genom privata företags och enskilda individers försorg. Det är därför av stort intresse och värde att sådana tekniska framsteg även kan komma den offentliga förvaltningen till nytta. Det är dock inte endast be-träffande den tekniska innovationen som det allmänna kan ta lärdom av det privata. Även be-träffande verksamhetsorganisation och effektivisering kan parterna ha ett positivt och kom-mersiellt utbyte av varandra. Ett exempel på sådant utbyte är vid outsourcing av myndigheters olika förvaltningsuppgifter till privata aktörer.

Att använda sig av privata aktörer för att utföra vissa arbetsuppgifter och bedriva vissa verk-samheter som traditionellt utförts av staten är dock fortfarande kontroversiellt i vissa fall. Ett tydligt problemområde är i de fall den aktuella verksamheten är reglerad med sekretess. Den-na fråga ställdes på sin spets 2014 då Justitieombudsmannen (JO) uttalade allvarlig kritik i ett granskningsärende mot vårdgivare som hade använt sig av ett privat företag för behandling av vårdjournaler. Parterna hade i det aktuella ärendet undertecknat förbindelser om tystnadsplikt för behandlingen av uppgifterna. Detta i enlighet med den då rådande uppfattningen att tillvä-gagångssättet utgjorde en tillräcklig garanti för att uppgifterna skulle behandlas på ett korrekt sätt. JO var dock av åsikten att det skadeståndsansvar som kan uppkomma till följd av brott mot en avtalsreglerad tystnadsplikt inte kan utgöra en tillräcklig garanti för uppgifternas be-handling för att förfarandet skulle anses vara i överensstämmelse med sekretessregleringen.

JO:s ställningstagande gick mot tidigare praxis i liknande granskningsärenden från ombuds-männen. Senast 2009 valde Justitiekanslern i ett likartat granskningsärende att inte uttala kri-tik mot en statlig myndighet som valt att anlita ett privat företag för utskrifts- och posttjänster där de behandlade uppgifterna reglerades med sekretess. Rättsläget tycks därför vara oklart beträffande flera relevanta frågställningar vid myndigheters outsourcing. En närbesläktad frå-ga är även hur en sådan outsourcing ska utformas för att tillmötesgå de krav som uppställs i lagstiftningen kring sekretess och personuppgiftshantering. Mot bakgrund av det existerande författningsunderlaget torde någon generell lösning på det aktuella problemet vara svår att peka ut, även om ett flertal alternativ finns tillgängliga i enskilda fall. Synen på problemet och hur det bör lösas varierar dessutom. Sådana slutsatser som kan dras utifrån gällande rätt är dock att starkare former av sekretess torde innebära att upphandlande myndigheter måste stäl-la krav på långtgående åtgärder hos underleverantören för att skydda uppgifterna och motver-ka att dessa inte sprids vidare till obehöriga.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. , s. 58
Nationell ämneskategori
Juridik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-49837OAI: oai:DiVA.org:oru-49837DiVA, id: diva2:919518
Ämne / kurs
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2016-04-14 Skapad: 2016-04-14 Senast uppdaterad: 2017-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(942 kB)814 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 942 kBChecksumma SHA-512
f92b3f53596955887c0b8a575dc8dc6ea68e97562c608b31ee51188b3e6cf40fe88d0fc6a5bd5cc2f005239a54b2fcf7990b48e67e844aa67bd12d7e264c4fd8
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Juridik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 815 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1045 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf