Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?
I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.
Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.
De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.
Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.
Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.
- De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.
- Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.
- En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.
Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.
Linköping: Linköping University Electronic Press , 2016. , p. 59