To Örebro University

oru.seÖrebro University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Partnership for healthy neighbourhoods: city networking in multilevel context
Örebro University, School of Health and Medical Sciences. (CUReS)
Örebro University, School of Health and Medical Sciences. (CUReS)ORCID iD: 0000-0003-0185-0851
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences. (CUReS)ORCID iD: 0000-0002-7737-5850
2008 (English)In: European Urban and Regional Studies, ISSN 0969-7764, E-ISSN 1461-7145, Vol. 15, no 4, p. 317-331Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Social polarization in the urban landscape means that there are a lot of neighbourhoods with a concentration of residents suffering from high crime rates, a loss of feeling of safety, ethnic conflicts and general decay. Local and national governments respond to these challenges by adopting urban development programmes with a pronounced area-based orientation. Inspired by the global Healthy Cities Programme, some of these initiatives have an explicit health-related focus. This article analyses the possibilities and obstacles for an initiatrive of this kind undertaken by four Swedish cities under the label Partnership for Sustainable Welfare Development. Sustainable development, healthy cities, neighbourhood and parnership are concepts rhetorically underpinning the policy intervention under study. After a brief, critical survey of these concepts the article presents the empirical study undertaken on the basis of interviews, documents and participatory observation. Finally the results of this study are summarized and related to some of the literature in this field. It is found that the role of the partnership as a node for mutual learning and understanding is held in high esteem by the partnership participants. Other qualities given high priority by them are the need for comprehensive, long-term planning and residents´ participation and influence. However, from a more distanced point of view it is also obvious that the approach has its limitations due to the fact that even successful interventions cannot affect the fundamental causes of urban social polarization as these causes relate to general economic cleavages in society.

Place, publisher, year, edition, pages
Los Angeles: SAGE , 2008. Vol. 15, no 4, p. 317-331
Keywords [en]
community development, healthy city, neighbourhood, partnership, sustainability
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Medical and Health Sciences Nursing
Research subject
Health and Medical Care Research; Nursing Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-5462DOI: 10.1177/0969776408095108ISI: 000259308300004OAI: oai:DiVA.org:oru-5462DiVA, id: diva2:159919
Projects
Helathy CitiiesAvailable from: 2009-02-10 Created: 2009-02-10 Last updated: 2022-11-25Bibliographically approved
In thesis
1. Public health, neighbourhood development and participation: research and practice in four Swedish partnership cities
Open this publication in new window or tab >>Public health, neighbourhood development and participation: research and practice in four Swedish partnership cities
2011 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, ålder och kön och det har konsekvenser för människors livslängd, livskvalitet och hälsa. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika geografiska områden, där vissa områden har hög koncentration av fattiga och socialt utslagna människor med dålig hälsa, arbetslöshet och låg utbildning. Att vidta åtgärder mot de utbredda hälsoskillnader som finns mellan människor med vitt skilda förutsättningar är en viktig utmaning för hälsofrämjande arbete. En strategi för att minska skillnader i hälsa mellan människor är att arbeta med områdesutveckling i prioriterade bostadsområden.

Ett svenskt samarbete, Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling, bildades 2003 mellan Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, kommunala bostadsbolag i dessa städer, flera nationella parter samt forskare vid Örebro universitet. Det centrala i partnerskapet var att genom erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kunskapsspridning arbeta för en hållbar välfärdsutveckling i prioriterade bostadsområden (ett område från varje stad valdes ut). Integrerat i detta arbete var forskningsprogrammet ”Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling”, som följt partnerskapet vetenskapligt mellan åren 2003 och 2010. Det är av stor betydelse att integrera politik, praxis och forskning för att få kunskap om förutsättningar för en hälsosam utveckling i utsatta bostadsområden. Detta är en unik del av det nästan sjuåriga partnerskapsarbetet. Avhandlingens övergripande syfte har varit att inom ramen för Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling studera folkhälsostrategier och lokalt utvecklingsarbete i kommuner och bostadsområden med särskild betoning på boendes deltagande för en hälsosam utveckling.

Avhandlingens första studie syftar till att beskriva och analysera strategiskt folkhälsoarbete och lokalt områdesutvecklingsarbetet i fyra svenska kommuner samt den tidiga implementeringsfasen av Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling. Datamaterialet består av dokumenterade intervjuer med folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, deltagande observationer och skriftliga dokument. Resultatet visar att det redan i början av partnerskapsperioden fanns formella strukturer för folkhälsoarbetet i kommunen, till exempel ett folkhälsopolitiskt program, en utsedd samordnare, ett kontor och administrativa resurser samt politiker med särskilt ansvar för folkhälsofrågor. I uppbyggandet av de formella strukturerna var också de svenska nationella folkhälsomålen ett viktigt underlag. Vad gäller det lokala bostadsområdes arbete kan det ta sig olika uttryck även om målet är det samma. I partnerskapet fanns också tidigt höga förväntningar KARIN FRÖDING Public Health, Neighbourhood Development, and Participation I 83 att det skulle fungera som en sammanhållande kraft för ömsesidigt lärande och en positiv utveckling av prioriterade bostadsområden.

Avhandlingens andra studie syftar till att analysera vad som karaktäriserar människor som deltar i områdesutveckling. Boende från tre av partnerskapskommunerna svarade på en enkät och resultatet visade på att människor som försökt påverka politiken i kommunen på olika sätt i större utsträckning deltar i områdesutveckling. Denna påverkan kan ske genom att kontakta en politiker eller lämna in ett medborgarförslag. Högt engagemang och aktivt deltagande var oberoende av individens sociodemografiska faktorer såsom utbildning eller inkomstnivå. Det var endast personer födda utanför Norden som i mindre utsträckning deltog i områdesutveckling.

Avhandlingens tredje studie syftar till att undersöka en områdesbaserad interaktion mellan professionella (anställda), boende och forskare i en av partnerskapets utvalda stadsdelar. Baserat på deltagande observation under två år visar studien ett entydigt resultat: för att processen skall fungera krävdes att deltagarna öppet diskuterade enskilda situationer, personliga åtaganden och ömsesidiga förväntningar. Vidare var det viktigt att demaskera makt och auktoritet bland dem som deltar i processen för att inte några skulle ha mer inflytande på arbetet än de andra. Tiden visade sig vara viktig, att processen fick ta den tid det tog med konsensus som ett ledord. Slutligen var det viktigt att acceptera olika nivåer av deltagande. Allt detta bidrar till att skapa en gemensam känsla av engagemang och demokratisk dialog som är så viktigt i ett interaktivt samarbete.

I avhandlingens fjärde studie är syftet att studera utvecklingsprocesser för att nå hållbara strukturer för lokalt områdesutvecklingsarbete i de fyra partnerskapsstäderna. Arbetet i Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling har liksom kommunerna och det lokal områdesarbetet följts mellan åren 2003-2009. Genom en serie studier inom forskningsprogrammet med intervjuer, enkäter, deltagande observation och dokumentanalys har det utformats en databas för fallstudier. Resultatet visar att det under partnerskapsperioden fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande i områdesarbetet. När Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling upphörde fanns dock få hållbara strukturer för områdesutveckling kvar. Det politiska stödet för områdesutveckling var under partnerskapstiden konstant högt men cykliskt, vilket innebar att prioriteringar ändrades. I samtliga fyra studerade stadsdelar hade områdesarbetet delvis avstannat och politiskt stöd och resurser lagts på andra områden i respektive kommun. I ett lokalt partnerskapssamarbete mellan kommun och kommunalt bostadsbolag finns dock möjlighet att bilda hållbara strukturer när såväl det strategiska som det lokala involveras i den praktiska delen av områdesutveckling. Medborgarnas deltagande verkar också utgöra en viss hållbar struktur för områdesutveckling, trots minskat politiskt stöd och resurser.

Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ett partnerskap för lokalt folkhälsoarbete kan fungera som en sammanhållande länk för lärande och utveckling bland alla inblandade aktörer. För ett fungerande områdesutvecklingsarbete är den lokala kontexten av största vikt liksom formella strukturer och ett nationellt stöd. Det är dessutom nödvändigt att beakta alla boende som potentiella deltagare i områdesutveckling oberoende av utbildning, kön eller inkomstnivå. När ett projektbaserat partnerskap avslutas måste det dessutom finnas strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut. Avslutningsvis visar avhandlingen att ett områdesbaserat samspel med deltagande av professionella, boende och forskare ställer krav på en öppen, jämbördig dialog med ett accepterande förhållningssätt till olika nivåer av deltagande samt stort tidsutrymme.

Abstract [en]

Efforts to combat the widespread health disparities are an important challenge in public health and health promotion. A partnership between four Swedish cities was constituted to face this challenge. Within the context of that partnership, the overall aim of this thesis is to study public health strategies and local development work in municipalities and neighbourhoods, with a special emphasis on residents’ participation.

Study I analyses strategic public health work, neighbourhood development, and the early implementation phase of the partnership. Interviews, participant observation, and documents were used as data sources. The study shows that a partnership for local public health work can serve as a connecting link for development and learning among stakeholders involved. Formal structures and national support are crucial preconditions for success in neighbourhood development. Study II analyses what characterizes people who participate in neighbourhood development. A cross-sectional study with a random sample of 1,160 participants from three of the partnership cities was analysed. Citizens who had previous experience of trying to influence policy in the municipality in some way were more likely to be active in neighbourhood development than those who had no such prior experience.

Study III analyses a community-academic partnership and a communitybased participatory research process through participant observation. It shows that a community-academic partnership requires an open, equal dialogue, an accepting attitude toward different levels of participation, and a lengthy period of time.

Study IV uses a case-study database to analyse the development processes for achieving sustainable structures in neighbourhood development in the four partnership cities. A partnership has the potential to allocate resources on a area-based level, but in this case few resources remained when the partnership ended.

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Örebro universitet, 2011. p. 100
Series
Örebro Studies in Care Sciences, ISSN 1652-1153 ; 32
Keywords
Neighbourhood development, citizen participation, municipality, partnership, community-academic partnership, CBPR, public health, health promotion
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Nursing
Research subject
Nursing Science
Identifiers
urn:nbn:se:oru:diva-15013 (URN)978-91-7668-800-7 (ISBN)
Public defence
2011-05-20, Hörsal G, Örebro universitet, Fakultetsgatan 1, Örebro, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2011-04-12 Created: 2011-03-17 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full text

Authority records

Fröding, KarinEriksson, CharliElander, Ingemar

Search in DiVA

By author/editor
Fröding, KarinEriksson, CharliElander, Ingemar
By organisation
School of Health and Medical SciencesSchool of Humanities, Education and Social Sciences
In the same journal
European Urban and Regional Studies
Public Health, Global Health, Social Medicine and EpidemiologyMedical and Health SciencesNursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 738 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf