Syftet med rapporten är att beskriva utvecklingen av investeringsutgifter i kommunsektorn, kommuner och regioner, över tid och hur de fördelas över olika verksamhetsområden. Beskrivningen baseras framför allt på investeringar inom egen förvaltning som kommunerna och regionerna rapporterar i Räkenskapssammandraget och som sammanställs av SCB, men även andra källor har delvis använts för att komplettera bilden.
Kommunsektorns investeringar, kommuner och regioner, har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, särskilt efter 2013, och vi befinner oss fortfarande i en period då flertalet kommuner och regioner genomför stora investeringar. Sett ur ett längre perspektiv så framstår dessa stora investeringar som nödvändiga, då mycket av den infrastruktur i termer av vatten och avloppsanläggningar, allmännyttiga bostäder och sjukhus och kringliggande infrastruktur byggdes under perioden 1950–70, då kommunsektorns fasta bruttoinvesteringar ökade med i genomsnitt 9,6 procent per år. Dessa anläggningar är därför nu i stort behov av antingen om- eller nybyggnation. Sedan början av 2000-talet har investeringarna tagit ny fart, både i regioner och kommuner.
De kommunägda bolagens bidrag till de totala investeringarna i kommunerna är ungefär lika stor som förvaltningens, medan skillnaden är mindre i regionerna. Fastighetsverksamheten är den största branschen för de kommunägda bolagen, följt av energi och vatten. Vatten och avlopp är den största posten för investeringar inom kommunal- och samordningsförbunden. I kommunernas förvaltningsdel är det framför allt områdena infrastruktur och skydd samt pedagogisk verksamhet som ligger bakom ökningen i totala investeringar, medan det i regionerna främst är investeringar fastighetsförvaltning.
Utvecklingen på aggregerad nivå speglas även i de enskilda kommungrupperna, men med stor variation i investeringstakten. Att investeringar i pedagogisk verksamhet 1998–2019 är negativt korrelerad med andel barn och skolungdomar, men med ett positivt samband för den i tid mer närliggande perioden 2010–19 tyder på att det funnits ett uppdämt behov av investeringar inom detta verksamhetsområde som nu fått högre prioritering i kommunerna. Investeringar i infrastruktur och skydd samvarierar positivt med befolkningstillväxten i kommunerna.
För regionerna varierar investeringarna kraftigt mellan olika år och mellan olika regioner. Regioner med universitetssjukhus har över perioden 2007–19 i genomsnitt sex gånger så stora investeringsutgifter som övriga regioner. Fastighetsförvaltning är den stora investeringsposten i samtliga regiongrupper följt av specialiserad somatisk vård.
På aggregerad nivå framstår det som att en stor del av investeringarna har finansierats med egna medel, men variationen mellan kommuner och regioner är stor. I både kommuner och regioner är självfinansieringsgraden högre i förvaltningsdelen än på koncernnivå. Varierande verksamhetsresultat, beroende på ökade driftskostnader och intäkter som inte ökar lika fort, innebär att låneskulden ökar i hela sektorn. Låneskulden i kommunernas förvaltningsdel har i genomsnitt ökat med 11,6 procent per år och i koncernen med 6,6 procent per år (löpande priser). I regionerna står förvaltningsdelen för den största ökningen i den samlade låneskulden och år 2020 är låneskulden ungefär lika stor som låneskulden i på koncernnivå.
Örebro universitet , 2022. , p. 42