To Örebro University

Rapportens syfte är att undersöka underliggande bestämningsfaktorer för investeringar i kommunsektorn i Sverige. Hur varierar investeringsutgifterna mellan olika typer av kommuner/regioner och vad är den förväntade förändringen (effekten) i en kommuns/regions investeringsutgifter över tid som reaktion på en förändring i demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) i kommunerna/regionerna? Analysen genomförs separat för kommun och region och vi undersöker även likheter och skillnader i bestämningsfaktorer om vi enbart inkluderar investeringar som görs i egen förvaltning eller om vi även inkluderar bolagsdelen, dvs koncernen. Studieperioden 2007–19 (2010–19 för kommuner) är en period då kommunsektorn som helhet ökat sina totala investeringar kraftigt och i flera olika verksamhetsområden, men fokus i rapporten är framför allt på de totala investeringsutgifterna för respektive enhet (kommuner, regioner, koncerner). För att ha en gemensam skala att jämföra investeringsbelopp mellan olika kommuner respektive regioner, så dividerar vi utgifterna med folkmängden och studerar alltså bestämningsfaktorer för investeringsutgifter per invånare.

Analys med grupperade data 2011–19 för kommunernas egen förvaltning visar att investeringsutgifterna per invånare till viss del ökar med folkmängden, men inte monotont. I den mån de är direkt kopplade till befolkningstätheten så gäller det enbart för de mest befolkningstäta kommunerna. Sammantaget visar resultaten att både långsiktiga strukturella förändringar och kortsiktiga variationer i folkmängd (befolkningstillväxt) har betydelse för nivån på investeringar per invånare. Vidare ser vi oftare skillnader i nivån på investeringar i egentlig verksamhet och mer sällan i affärsverksamhet, oavsett undersökningsvariabel. Många av kommunernas obligatoriska uppgifter återfinns inom det som definieras som egentlig verksamhet, där det är av särskild vikt att säkerställa tillräckliga investeringar för att kunna utföra uppdraget. Det är också främst i egentlig verksamhet som investeringarna ökar med både nivån på och ökningen i folkmängd.

I den fördjupade analysen beaktar vi demografiska (här: folkmängd, befolkningstillväxt, befolkningstäthet, åldersstruktur), ekonomiska (här: omsättning, skattekraft, soliditet) och ekonomisk-politiska faktorer (här: grad av politisk konkurrens) samtidigt och skattar sambandet med regressionsanalys. Resultaten bekräftar att investeringsutgifterna per invånare, både för kommuner och kommunkoncerner, är större i kommuner med hög befolkningstillväxt. För en genomsnittlig kommun ökar investeringsutgifterna över tid med befolkningstillväxt, särskilt på koncernnivå, men det är inte lika tydligt rörande investeringar i förvaltningsdelen. Vi kan inte påvisa någon effekt över tid av absolut folkmängd. Ett sådant resultatet är förväntat om investeringsutgifterna ökar i samma takt som folkmängden, vilket gör att investeringsutgifterna per invånare är oförändrade. Däremot ser vi att den absoluta folkmängden har betydelse för skillnader mellan kommunkoncerner. Resultaten visar även att det finns en viss skillnad mellan kommuntyper. Kommuner (koncernnivå) med större städer och kommuner nära större stad (kommungrupperna 3–5) reagerar svagare på förändring i folkmängden över tid, men starkare på en förändring i andelen 0–19 år jämfört med andra kommuner, medan det omvända förhållandet gäller för kommuner med mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (kommungrupperna 6–9).

Vidare har befolkningstäta kommuner lägre investeringsutgifter på koncernnivå, vilket tyder på att det finns skalfördelar som är särskilt framträdande för verksamheter som ofta är bolagiserade. Resultaten tyder inte på att befolkningstäthet har någon direkt effekt på hur investeringarna för en genomsnittlig kommun förändras över tid. Som förväntat finner vi att omsättningen är elastisk mot investeringsutgifterna. En hög soliditet förklarar en del av den skillnad i investeringar per invånare som finns mellan kommuner och utgifternas förändring över tid samvarierar positivt med hur soliditeten utvecklas. Orsakssambandet är dock oklart i dessa resultat.

Många investeringsprojekt löper över mer än ett år. I den dynamiska modellen ser vi också att detta speglas i data genom den korrelation som finns mellan årets investeringsnivå och nivån under föregående år. Dynamik kan dock även finnas i andra förklaringsvariabler och resultaten i den dynamiska modellen är känsliga för specifikation och även den begränsade längden på tidsperioden. I den dynamiska modellen beaktar vi även kausalitetsproblem (soliditet och omsättning). Effekten av soliditet som vi såg tidigare försvinner nu. Inte heller någon av de andra variablerna vi använder för att fånga finansiell risk (kapitalkostnad, självfinansieringsgrad, skuldkvot) har något signifikant förklaringsvärde i de modeller vi skattar. Däremot bekräftas resultaten från den enklare modellen att investeringarna är elastiska mot omsättningen och även effekten av befolkningstillväxt, åtminstone på koncernnivå. Resultatet för densitet är nu positivt signifikant och tyder på att en förtätning av kommunen över tid leder till högre investeringsutgifter per invånare.

För regionerna visar den enkla förklaringsmodellen få signifikanta samband, vilket delvis kan bero på att antalet regioner är få. I dynamiska modellen för regionerna finner vi stöd för att investeringsutgifterna är elastiska mot omsättningen, med en hög elasticitet både för investeringar i verksamhet som sker i egen förvaltning (regioner) och när vi inkluderar bolagsdelen (koncerner). Andelen unga har en positiv effekt på investeringsutgifterna på koncernnivå, men ingen statistiskt signifikant effekt på investeringar i egen förvaltning (regionnivå). Den persistens i investeringarna som uppvisas på regionnivå, syns inte på koncernnivå.