Den radikala vänstern har ristat in sig i den allmänna historieskrivningen genom några av efterkrigstidens mest kontroversiella politiska händelser: Båstadskravallerna 1968, almstriden 1971, 1990-talets turbulenta demonstrationer kring 30 november och upploppen i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001, för att nämna några.
Men här finns också en annan historia, bortom konfrontationer och medierubriker. Rörelsens vardag handlar om generationer av aktivister som på en mängd olika sätt engagerat sig mot upplevd ojämlikhet och orättvisa. Man har riktat udden mot kapitalism och klasskillnader, mot rasism och sexism, mot miljöför störelse och mycket annat – både i Sverige och i övriga världen. På vägen har man utvecklat teorier och spänningsfyllda idéer om hur samhällsproblemen ser ut, hur samhället borde vara och hur man kan arbeta för att nå dit.
Sammantaget tecknar kapitlet bilden av en bred rörelse med många uttryck och förgreningar som ofta spelat rollen som radikal pådrivare inom och kring andra rörelser. På så sätt har den radikala vänstern lämnat avtryck långt utanför de egna sakpolitiska områdena och haft en central betydelse för i stort sett alla andra rörelser i denna bok