I detta kapitel tar vi ett samlat grepp om boken Sociala rörelser i Sverige. Från att ha betraktat rörelserna var för sig försöker vi lyfta fram gemensamma drag och utvecklingslinjer. Vilka idéer förenar olika rörelser? Hur har deras sätt att protestera förändrats över tid? Finns det mönster i sätten att organisera sig? Och hur kan vi egentligen förstå deras avtryck och betydelse för den svenska samhällsutvecklingen? I kapitlet lyfter vi således fram likheter, skillnader och historiska drag i rörelsernas idéer, handlingsrepertoarer, organisationsformer och samhällsbetydelse.
Trots att de femton rörelse som beskrivits i boken mobiliserat kring olika politiska sakfrågor och använt delvis olika strategier har de också haft mycket gemensamt. Genom att anlägga ett mer övergripande perspektiv kan vi synliggöra ett antal mer dominerande tankefigurer som flera rörelser samlats kring. Vi visar också hur samhällets och politikens syn på olika protestformer förändrats över tid, och vi diskuterar förhållandet mellan rörelsers val av organisationsformer och det vidare samhälleliga sammanhang de verkar i.
Kapitlet avslutas med en analys av de sociala rörelsernas betydelse för samhällets och politikens utveckling efter andra världskriget. På så sätt bidrar kapitlet med en historieskrivning som sätter sociala rörelser i centrum, där det svenska samhällets utveckling speglas genom rörelsernas aktivitet.