I denna artikel argumenteras för vikten av att språkbedömning och lästestning i grundskolans tidigare år ger en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper och färdigheter. Med lästest som endast mäter läsning i en begränsad form, som en teknisk färdighet, riskerar man att missa elevers förmåga att använda skrift i andra sammanhang än i skolmiljö. Dessutom riskerar man att flerspråkiga elever i hög grad nedvärderas genom att inte ta hänsyn till deras flerspråkiga kompetens. Sett ur ett demokratiperspektiv bör alla elever ha rätt inte bara till en bedömning som är mer rättvisande, utan också till att själva få ta aktiv del i planering och genomförande av testning. Detta ställer stora krav på lärare som därför behöver ha tillräcklig kunskap både om barns och ungdomars språkutveckling och om bedömning. Av den anledningen är det viktigt att lärarutbildning och lärarfortbildning utformas så att möjligheter ges även för lärare mot skolans tidigare år att skaffa sig fördjupad kunskap.