oru.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fängslande svenskamerikanska levnadsberättelser i skuggan av krisåren 1927-1938
Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
2011 (svensk)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

I denna uppsats har jag undersökt förändringen hos brevskrivande svenskamerikaners levnadsberättelser under perioden 1927-1938. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vad som händer med svenskamerikanernas levnadsberättelser under åren 1927-1938. För att konkretisera studerandet av levnadsberättelserna har jag utgått från att det i dem inrymmes bedömningar om dåtiden/samtiden och framtiden samt bedömningar om förhållandet till hemlandet och det nya landet liksom att de går att finna i brevväxlingen med hemlandet. För att studera levnadsberättelsen har jag sett dessa som indikatorer på den, utifrån vilket följande frågeställningar formulerats:

*Vad var den dominerande informationen som fanns i de Svenskamerikanska tidningarna under de olika perioderna?

*Vilka tillbakablickar, och vilka nutids och framtidsbedömningar gjorde svenskamerikanerna i breven och levnadsskildringarna?

*Hur förhåller sig skribenterna till det svenska respektive det amerikanska i breven respektive

levnadsskildringarna?

 Forskning rörande svenskamerikaners situation under åren 1937-1938 är det sparsmakat med. Har svenskamerikanernas situation studerats har det som regel varit i en större undersökning och de har då enbart figurerat som parenteser. Forskningsläget gällande emigrationen och The Great Depression är omfattande som skilda fenomen. Förenas de två, studeras svenskamerikanerna under depressionsåren står öppna forskningsfrågor att finna. Teoretiskt har min diskussion behandlat begrepp såsom identitet, kultur och narrativa moment. Metoden har varit hermeneutisk.  Det som studerats i uppsatsen är såtillvida inte de faktiska historiska händelserna under depressionen utan på vad sätt svenskamerikanernas levnadsberättelser förändrades på under tiden. I undersökningen har jag kommit fram till att Amerika blev en stor besvikelse för dem som kort inpå depressionen anlänt. De som for över på 20-talet upplevde ett par år av goda tider men hamnade plötsligt i depressionen, vilket återspeglas i breven. Undantag utgörs av de oetablerade förvärvsarbetande kvinnorna som upplevde att de fått det bättre. Av materialet att döma viktade annars dessa personer det svenska samhället högre än det amerikanska. Ofta kände de sig lurade, bedragna och svikna.  Samtidigt som de hamnade i krisens Amerika lämnade de ett begynnande folkhemsbygge i Sverige. En del återvände till Sverige men många hade inte råd att göra det. De om drabbats hårdast av krisen och därmed haft störst anledning att längta tillbaka till tryggheten i Sverige blev ofta fast i Amerika till dess krisen ebbat ut och de kunnat arbeta ihop pengar till en överfartsbiljett. Utan att fullt ut kunnat bekräfta det verkar det som att den växande tryggheten i det nya socialdemokratiska samhället i Sverige blev alltmera attraktivt för dem som rest över nära inpå depressionen samt för dem som drabbats hårdast.

De svenskamerikaner som hade varit en längre tid i Amerika hade ofta en mera hoppfull inställning, de hade känt av dåliga tider i Amerika tidigare. De svenskamerikaner som hade det bättre ställt hade också ofta en mera hoppfull inställning. Svenskamerikaner som sysslade med jordbruk synes i högre grad ha väntat ut de svåra tiderna i Amerika istället för att återvända till Sverige. De hade ett mera individuellt synsätt och hade i många fall rest till Amerika som en följd av jordhunger. Deras framtidsperspektiv såg på så vis annorlunda ut än vad många av de förvärvsarbetandes framtidsperspektiv gjorde.  De förvärvsarbetandes framtidsperspektiv var ofta kortare och därmed hade de inte heller samma långsiktiga strategier och därmed inte heller samma behov av att bekräfta den amerikanska drömmen för sin omgivning. Deras synsätt var också mera kollektivistiskt och de var därmed mera lockade av den politiska riktning Sverige tagit än vad de lantbrukande svenskamerikanerna var. Under uppsatsens gång har jag sett hur ett övervägande hoppfullt och reflekterande synsätt (1927-1930) om sin närvaro i historien, samtiden och framtiden förskjuts till ifrågasättande (1931-1934) och därefter till handling (1935-1938) i breven hem till Sverige. Under 1927-1930 presenterar de flesta svenskamerikaner reflekterande levnadsberättelser. De tror perioden ut på det amerikanska samhället och ser alltjämt en framtid där, trots att The Great Depression börjar utvecklas. 1931-1934 överväger ett ifrågasättande förhållningssätt i levnadsberättelserna. Allt flera av svenskamerikanerna formulerade att landet de befann sig i inte levde upp till deras drömmar och att deras levnadsberättelse inte innefattade den amerikanska drömmen. 1935-1938 är det inte ifrågasättandet som präglar brevskrivandet utan det är målmedvetenhet och öppenhet. Skyddsbarriären till hemlandet är borta och brevskrivarna erkänner i större utsträckning den nöd de upplevt. Till Sverige skrivs det hem i ordalag om att de har bestämt sig för att antingen stanna kvar i Amerika, att de nu genomlevt det värsta och att allt bara kan bli bättre eller så skriver de hem om sitt nederlag och förtäljer att de ämnar återvända till Sverige så snart de har möjlighet. Förhållandet till det amerikanska samhället gentemot det svenska följer i mycket detta. Under den första perioden närmar sig de flesta svenskamerikanska brevskrivarna sig det amerikanska samhället. Följden blir att de också distanserar sig ifrån det svenska samhället.  Under period två distanserar sig en övervägande del av svenskamerikanerna sig ifrån det amerikanska samhället liksom de i samma stund ger uttryck för närmanden mot det svenska samhället. Under period tre då målmedvetenheten stärkts hos de svenskamerikanska brevskrivarna och samhällets konjunkturcykel åter vänt uppåt var det en tredjedel av brevskrivarna som tydligt distanserade sig ifrån det amerikanska samhället. En del av dessa återvände till Sverige, andra hade inte möjlighet att göra det fastän det var deras önskan.

Nackdelen med breven som källmaterial har varit att de allra fattigaste svenskamerikanerna inte synts dels tillföljd utav att de inte hade pengar till porto och brev dels kan det ha berott på att de inte var skrivkunniga. Vidare är nackdelen med materialet att de svenskamerikaner som inte hade ett aktivt förhållningssätt till sin svenska bakgrund inte åskådliggörs. Detta är nackdelar tillföljd utav att det kan ge en snedvridning av källmaterialet. Det sista problemet har delvis mildrats genom att källmaterialet kompletterats med levnadsskildringar som är upptecknade i efterhand. Trots allt har det gått att finna levnadsberättelser i breven men under den djupaste krisen förvrids breven till att i hög grad tillskriva identiteter hos andra svenskamerikaner. Särskilt tydligt är detta hos de brevskrivare som har en kort förväntningshorisont, alltså yrkesarbetarna. En tid efter krisen skildrar breven åter igen de egna levnadsberättelserna.

Abstract [en]

In this essay I have investigated the change of letter-writing Swedish Americans' life stories during the period 1927-1938. The purpose of this study was to investigate the fate of Swedish Americans' life stories in the years 1927-1938. In order to make the study of life stories, I have assumed that in those  judgments about the past / present and future as well as assessments of the relationship to their homeland and the new land can be found in correspondence with the home country. To study the life story, I have seen these as indicators of the level from which the following questions are formulated:

* What was the dominant information contained in the Swedish-American newspapers during the different periods?

* What are the flashbacks and the present and future assessments  ​​Swedish Americans made in the letters and life stories? *

*How do the writers looked at the Swedish and the U.S society in the letters and life stories?

Research on Swedish Americans' situation in the years 1937-1938 is meticulously with. Has the Swedish American situation studied, it has usually been in a larger study and then have only appeared as parentheses. Research Position regarding emigration and the Great Depression is widespread as separate phenomena. Unite the two, studied Swedish Americans during the recession years are open research issues to be found. Theoretically, my talk dealt with concepts such as identity, culture and narrative elements. The method has been hermeneutic. The study I have concluded that America was a big disappointment for those who just around the Great Depression arrived. Those who went over in the 1920's experienced a few years of good times, but ended abruptly in depression, as reflected in the letters. Exceptions are the unestablished working women who felt they got better. Of the material to judge the weighted otherwise these people the Swedish society more than the U.S.. Often they felt cheated, deceived and betrayed. While they ended up in the crisis, America provided the beginnings of a welfare state building in Sweden. Some returned to Sweden, but many could not afford to do so. The of the hardest hit by the crisis and thus had the greatest reason to yearn for the security of Sweden were often settled in America until the crisis subsided and they could work together money for a passage ticket. Without fully able to confirm it, it seems that the growing security of the new Socialist society in Sweden became more attractive to those who traveled close to the depression and for those most affected.

The Swedish-Americans who had been a long time in America often had a more hopeful attitude, they had known of the bad times in America before. The Swedish-Americans who had been better off had also often a more hopeful attitude. Swedish-Americans who were involved in agriculture seems more have waited out the hard times in America instead of returning to Sweden. They had a more individual approach and in many cases had gone to America as a result of land hunger. Their prospects looked at this way, different than what many of those gainfully employed prospect did. The employed worker perspectives were often shorter and therefore had not the same long-term strategies and hence the same need to confirm the American dream for their environment. Their approach was also more collectivist and were therefore more attracted to the political direction of Sweden took over what the farmers of Swedish-Americans were. In the essay once I have seen how a predominantly hopeful and reflective approach (1927-1930) of its presence in history, the present and the future is shifting into question (1931-1934) and then to action (1935-1938) in his letters home to Sweden. During 1927-1930 presents the most Swedish Americans reflective biographies. They believe the period on American society and looks still a future where, despite the fact that The Great Depression begins to develop. 1931-1934 is considering a questioning attitude in life stories. An increasing number of Swedish-Americans drafted that country they were in did not live up to their dreams and their life story did not include the American dream. 1935-1938, it is not questioning that characterizes the letter writing, but it's determination and transparency. Protective barrier to the home country is gone and the writers acknowledge the greater the distress they experienced. To Sweden attributed the home in terms that they have decided to either stay in America, that they now lived through the worst and that everything can only get better or they write home about her defeat and tells us that they intend to return to Sweden as soon as they can. The relationship to American society against the Swedish follow in much this. During the first period is approaching, most Swedish-American writers in American society. The result is that they are also distancing themselves from Swedish society. During the period of two distances itself a major part of Swedish-Americans away from American society as well as those at the same moment an expression of overtures to the Swedish society. In period three when the goal awareness strengthened by the Swedish-American writers and society business cycle returned upward, it was a third of the writers who clearly distanced themselves from American society. Some of these returned to Sweden, others were not able to do it even though it was their desire.The drawback with the letters as source material has been that the poorest Swedish Americans not been seen partly as a result out of that they had no money for postage and letters and it may have been because they were not literate. Furthermore, the disadvantage of the material to the Swedish-Americans who had an active approach to his Swedish background are not illustrated. These are disadvantages because out there can give a distortion of the source material. The last problem has been partially mitigated by the source material is supplemented with life stories that are recorded afterwards. After all, it has been possible to find biographies of the letters but in the deepest crisis distorted letters to a large extent to the type identities of other Swedish-Americans. This is particularly evident in the letter writer who has a short expectation horizon, ie professional workers. Some time after the crisis, depicting the letters again their own life stories.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2011. , s. 95
Emneord [en]
Swedish Americans, Identity, swedes, The Great Depression, oral history, life telling, swedeamericans, depression.
Emneord [sv]
Svenskamerikaner, kris, depression, Amerika, Sverige, 1930, levnadsberättelser, identitet, ekonomsik kris, oral history.
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-16634ISRN: ORU-HUS/HIS-AS-2011/1--SEArkivnummer: ORU-HUS/HIS-AS-2011/1--SEOAI: oai:DiVA.org:oru-16634DiVA, id: diva2:437242
Fag / kurs
Historia
Uppsök
Humanities, Theology
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2011-10-03 Laget: 2011-08-28 Sist oppdatert: 2017-10-17bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 463 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf