Den här studien är en kvalitativ studie med syfte att undersöka och analysera pedagogernas förhållningssätt i samspelet med barnen och vilken betydelse det kan ha för hur kön konstrueras i förskolans praktik. Metoderna som har använts är deltagande observationer tillsammans med fältanteckningar. Den teoretiska bakgrunden består av det feministiska poststrukturalistiska perspektivet, där dess centrala begrepp sedan används som analysverktyg.Resultatet pekar på att pedagogernas förhållningssätt skapar diskurser som bidrar till konstruktionen av stereotypa könsmönster. När pedagogerna antar att diskurserna om pojkar och flickor ser olika ut bidrar det även till att pedagogerna bemöter dem på olika sätt. Under dessa observationer uttrycke sig de flesta pedagoger på ett sätt som visar på att de bemötte barnen på olika sätt beroende på om det var en flicka eller pojke.