Sammanfattning
Friluftsliv får inte den plats i skolan som Skolverket önskar att det ska få menar Skolinspektionen (2010). De visar istället på att det är andra områden som bollspel och lekar som får mycket plats i undervisningen. Eftersom friluftsliv får en sådan stor plats i läroplanerna Lgr11 och Lgy 11 studeras det i den här uppsatsen hur friluftsliv används och bedöms. Studiens syfte är att undersöka kunskapsområdet friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa, där tre aspekter kommer att uppmärksammas: undervisningsinnehåll, bedömning samt kunskapsområdets inramning och klassifikation. För att svara på studiens syfte har tre forskningsfrågor används och de är följande: Hur använder lärarna friluftsliv i sin undervisning? Hur bedömer lärarna friluftsliv i sin undervisning? Hur använder och integrerar lärarna läroplanen, kollegor samt elever i sin undervisning?
I uppsatsen har semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod, där fem lärare i idrott och hälsa som undervisar på grund- och gymnasieskolan intervjuats. För att sedan kunna analysera och tolka innehållet i det insamlade datamaterialet användes en design inspirerad av hermeneutiken. För att kunna sortera ut, kategorisera och tematisera det insamlade datamaterialet behövs även ett kategoriseringsinstrument och där användes delar av Ian Jones (2015) kvalitativa analysmodell till denna analys.
Resultatet visar på att lärarna som undervisar på gymnasieskolan ger sig själva större möjligheter till bedömning inom området friluftsliv, då de ser eleverna utöva friluftsliv under fler timmar än vad lärarna som undervisar på grundskolan gör. Vanliga orsaker till detta är brist på tid och möjligheter till ordentligt friluftsliv på lektionstid och därför förlitar sig lärarna i studien på att friluftsdagar är friluftsliv. Lärarna på grund- och gymnasieskolan i studien arbetar på olika sätt med friluftsdagarna vilket ger gymnasielärarna ett bättre bedömningsunderlag. Som slutsats visar det sig att det skiljde sig en del mellan vad lärarna som undervisade på grundskolan bedömde och vad lärarna på gymnasieskolan bedömde. Skillnaden var att gymnasielärarna hade inslag av kroppsliga rörelser i sin bedömning, vilket var något som saknades i bedömningen från lärarna som undervisade på grundskolan. Annars var det elevernas teoretiska reflektioner, diskussioner och planering som var underlaget för bedömning av friluftsliv hos lärarna i studien.