Flickor och pojkar uppfattas och bemöts, både i skola och på fritidshem, ofta utifrån sin könstillhörighet. Samtidigt har pedagoger ett uppdrag att motverka traditionella könsnormer. Den här studien behandlar fritidspedagogers upplevelser av och arbetet med att motverka traditionella könsnormer i fritidshemmet. I denna studie har sex stycken fritidspedagoger deltagit och delat med sig av sina upplevelser. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats för att kunna analyseras. Studiens analysprocess har inspirerats av en fenomenologisk ansats.Fenomenologisk analysmetod syftar till att söka det mest konstanta och essentiella i människors upplevelser och erfarenheter av ett fenomen. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade fritidspedagogerna upplever arbetet med att motverka traditionella könsnormer som komplicerat och svårt. De upplever att det inte är enkelt att förändra och utmana sin egen uppfattning och att de ständigt måste reflektera över hur de beter sig och analysera sina beslut för att inte falla in i stereotypa föreställningar. De upplever denna inre process som en stor del av uppdraget med att motverka traditionella könsnormer. Enligt fritidspedagogerna uppnås ett gott arbete när de uppmärksammar både sig själva och eleverna på genusfrågor. Studien visar att ett gott arbete med att motverka traditionella könsnormer kräver kommunikation och eftertänksamhet hos fritidspedagogerna. En slutsats av vår studie är att fritidspedagoger behöver arbeta konkret och didaktiskt för att motverka traditionella könsnormer och att det inte alltid är en självklarhet inom fritidsverksamheten. Det faller istället på varje fritidspedagog att reflektera över sina värderingar och hur de avspeglas i sin verksamhet.