Världen vi lever i idag påverkas ständigt av tekniken och dess kontinuerliga utveckling. Med hjälp av det har vi idag möjlighet att komma närmre historien än någonsin förr. Historien är inte längre begränsad till framställningar i historieböcker eller på museer, utan har med teknikens hjälp fått nya arenor och blivit mer lättillgänglig för alla. I det offentliga stöter vi på, och har tillgång till historia genom en mängd olika forum som exempelvis internetsidor, tv-program, serier och filmer.
Sedan hösten 2012 har det svenska folket haft möjlighet att utveckla sina kunskaper i historia av svensk matkultur genom tv-programmet Historieätarna. Programledarna Erik Haag och Lotta Lundgren färdas genom olika tidsepoker och får provsmaka både det ena och det andra ur den svenska mathistorien. Under sin tid i de olika epokerna får de också prova på att leva med den specifika epokens levnadsförhållanden. Programmet uppskattades till den grad att det även fick producerades i en barnanpassad version i form av en julkalender år 2015.1
Att närmare undersöka på vilka sätt historien faktiskt skildras, används och influerar samhällen i programmet, är intressant då olika mediers influenser av historieframställning bidrar till att aktivera vårt historiemedvetande och påverka vår historiesyn och genom det formas vårt samhälle. Inte sällan används också historia till att söka förklaringar eller legitimera något som rör politik, ekonomi eller sociala strukturer som har förbindelser till historien. Vårt förhållande till det förflutna aktualiseras i samhällsutvecklingen och omvandlar med tiden kontinuerligt kulturarv till historia.2