Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur elever i åk 9 med AST-diagnos upplever genomförandet av nationella prov i svenska och i vad mån de har likvärdiga förutsättningar att lyckas som kamraterna i samma årskurs. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio elever, vilka har spelats in på ljudband och transkriberats.Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av Michel Foucaults maktteori, där begrepp som disciplin, norm, panoptikon och sanningsregim har använts som analytiska redskap.Resultatet visar att alla intervjuade elever upplevde oro och stress i samband med genomförandet av de nationella proven i svenska åk 9, främst knuten till den ovana situationen som gällde. Inga samtal hade förekommit med kamraterna innan proven och endast i några fall hade ämnet berörts i hemmet. Förberedelser förekom i helklass genom obligatoriska övningar av typexempel som tillhörde de olika delmomenten.Kommunikationen mellan lärare och elev i detta sammanhang visade på brister då det gällde att säkerställa om informationen gått fram. De särskilda stödinsatser för elevgruppen som tillgodosågs i andra sammanhang uppfylldes inte här. Istället tenderade lärarna att agera som kontrollanter i en testsituation under hela proceduren före, under och efter genomförandet.Instruktionerna både inför och vid genomförandet av de nationella proven är strikta och detaljrika. För gruppen med AST-diagnos finns inga specifika instruktioner utan eleverna förväntas genomföra testet som kamraterna utan funktionsnedsättning. I Skolverkets medsända information finns beskrivning av svenskaprovets uppbyggnad. Här anges de olika svårighetsgraderna att ta hänsyn till vid bedömningen. Att kunna dra slutsatser och tillämpa fakta i nya sammanhang utanför givna fakta i den givna texten ger högre poäng. Dessa mål finns även upptagna i ämnets kursplan och ska ha tränats under hela skoltiden. Aktuell forskning kring AST-gruppens funktionsnedsättning har visat på svårigheter att lösa uppgifter då underlaget inte finns direkt angivet i texten. Då de intervjuade eleverna inte har möjlighet att klara sådana frågeställningar påverkas deras provresultat negativt och även betyget i ämnet. Ett sätt att kompensera denna nackdel kan vara att under hela grundskoletiden träna modeller för strukturering av material. Speciallärarna och specialpedagogerna kan uppmärksamma kollegorna på skolan kring AST-elevernas speciella behov för att utveckla den didaktiska diskussionen.