oru.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Finns det någon skillnad i återhämtningen mellan tvåolika träningsprotokoll efter ett träningspass förmaxstyrka?
Örebro University, School of Health Sciences.
Örebro University, School of Health Sciences.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund:

Idrottsliga prestationer kan ofta avgöras i moment där atleten tvingas att hoppa

högt eller springa snabbt. Sprint- och hoppförmågan har visats påverkas positivt av träning

ämnad att utveckla den maximala styrkan och den mest optimala belastningen för utveckling

av maximal styrka motsvarar 85 % eller mer av 1RM. Enligt befintlig litteratur råder ingen

konsensus om träning av maxstyrkan optimeras mer vid utförande till muskulär trötthet eller

inte. I många lagidrotter förekommer en hög frekvens av matcher där atletens kapacitet

eftersträvas vara hög. Träningen under tävlingssäsong ämnad att utveckla och bibehålla

viktiga delkapaciteter kan påverka atleternas återhämtning och därmed prestationen under

matchspel.

Syfte: Syftet är att undersöka hur återhämtningen påverkas efter två olika

träningsprotokoll för maximal styrketräning där ett träningsprotokoll går till muskulär trötthet

och det andra tränings protokollet går inte till muskulär trötthet.

Metod: 6 tränade individer

(23 år ± 2) deltog i denna randomiserade cross-over-studiedesign. Vi undersökte

återhämtningen direkt (0h), 6h och 24h efter två olika styrketräningspass, ett träningspass

som gick till muskulär trötthet (MT) och ett träningspass som inte gick till muskulär trötthet

(IMT) innehållande bänkpress och knäböj samt uppsamlande av EMG-data. Återhämtningen

undersöktes genom utförandet av idrottsspecifika tester: sprint 30 meter och 10 meter, squat

jump, counter movement jump och bänkpress kast.

Resultat: Det finns ingen signifikant

skillnad i återhämtningen mellan de olika träningspassen utifrån de idrottsspecifika testerna.

Det fanns heller ingen signifikant skillnad av frekvens-medelvärdet registrerat vid utförandet

av knäböj och bänkpress mellan de olika träningspassen. Ytterligare fann vi att

frekvens-medelvärdet (EMG) minskade signifikant i bänkpressen men procentuellt mindre i

IMT kontra MT. Däremot fann vi ingen signifikant skillnad i frekvens-medelvärdet i knäböj

inom respektive träningspass.

Slutsats: Det finns ingen signifikant skillnad mellan de två

träningspassen vid respektive tidpunkt för samtliga idrottsspecifika tester men ett positivare

mönster kan ses vid återhämtningen hos IMT vid testerna SJ, CMJ och sprint 30 meter. Ingen

skillnad i frekvens-medelvärdet mellan IMT och MT kunde urskiljas.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
Keywords [sv]
Muskulär trötthet, EMG, Lagidrott
National Category
Sport and Fitness Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-59408OAI: oai:DiVA.org:oru-59408DiVA, id: diva2:1136568
Subject / course
Sports Science
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-08-28 Created: 2017-08-28 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
School of Health Sciences
Sport and Fitness Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 14 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf