Utgångspunkten i denna uppsats är att ekonomisk tillväxt och allmänt välstånd kan betraktas som ett resultat av att kunskap om hur nya och bättre varor och tjänster kan produceras allt effektivare byggs upp och tas i bruk. Detta sker inom ramen för kompetensblock, vilka definierar den minsta mängd av individer med olika men kompletterande kompetenser som krävs för att effektivt generera och kommersialisera ny kunskap. I kompetensblocket ingår bl.a. entreprenörer, industrialister och kompetenta venturekapitalister. Samhällets spelregler – dess institutioner – har avgörande betydelse för effektiviteten i denna process av kunskapsbildning och kunskapsanvändning, bl.a. genom dess effekter på företag av olika ålder, storlek, bransch och ägartillhörighet. I det följande identifierar vi för det första lagar och regler som kan förväntas ha negativ effekt på etableringen och tillväxten av nya och små företag. För det andra diskuterar vi de förväntade effekterna av dessa lagar och regler på kompetensblockets funktion. Vi ger också en rad belägg för att förnyelsen av svenskt näringsliv och den ekonomiska tillväxten, hämmats p.g.a. brist på nya, små och snabbt växande företag. I vår analys konstaterar vi att detta orsakas av i) höga och snedvridande skatter; ii) arbetsmarknadsregleringar och iii) begränsningar av näringsfriheten, främst inom den offentliga sektorn.