To Örebro University

Bakgrund: Randomiserade kontrollerade prövningar har visat effekt av golimumab vid ulcerös kolit men studiedeltagare och förhållanden i kliniska prövningar motsvarar inte alltid svensk klinisk vardag. Syftet med denna studie var att utvärdera säkerhet och effekt av behandling med golimumab vid ulcerös kolit under svenska förhållanden.

Metod: Detta är en prospektiv kohortstudie med inklusion av patienter från svenska sjukhus. Patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit, definierad som endoskopiskt Mayo score ≥2 och som påbörjade golimumab fr.o.m. 1/6-2014 inkluderades efter att informerat samtycke inhämtats. Kliniska karakteristika, behandling, klinisk-, biokemisk- och endoskopisk aktivitet liksom skattning av livskvalité samlades in vid inklusion samt prospektivt med hjälp av ett elektroniskt studieformulär, integrerat i svenska kvalitetsregistret för IBD (SWIBREG). Primärt effektmått var klinisk effekt vid 3 samt 12 månader (definierat som minskat Mayo score med ≥3 poäng eller 30 % från inklusion), samt klinisk remission (definierad som Mayo score ≤ 2 utan några enskilda poäng >1). Kontinuerliga data presenteras som median och kvartilavstånd. För statistisk jämförelse mellan inklusion och uppföljning användes Wilcoxon-signed rank test. Data från induktionsbehandling samt 3-månadersuppföljning presenteras här.

Resultat: 50 patienter inkluderades t.o.m. 15/9-2017. Vid studiestart var 24/50 (48 %) samtidigt behandlade med immunmodulerare, 16/50 (32 %) med perorala kortikosteroider samt 27/50 (54 %) med 5-ASA. Totalt hade 35/50 (70 %) tidigare fått behandling med minst en TNF-hämmare (tabell 1). Efter 12 veckor hade 37/50 (74 %), fortfarande behandling med golimumab. Av de patienter som fortsatte med golimumab till vecka 12 var 8 (22 %) i klinisk remission och 13 (35 %) uppvisade klinisk respons. Totalt Mayo score minskade i median från 7 (6-10) vid inklusion till 5 (1-8) vid 12 veckor (p<0.01). Fekalt calprotektin minskade från 710 (275-1850) µg/g till 390 (45-870) µg/g (p=0.02). Livskvalitet hos golimumab-behandlade patienter förbättrades, uppmätt som en signifikant minskning av poäng på short health scale (p=0.04).

Slutsats: Golimumab-behandlade patienter i Sverige utgör en svårbehandlad grupp. Trots det kan förbättring av kliniska parametrar, inflammatorisk aktivitet och upplevd livskvalité uppnås redan efter 12 veckors golimumab-behandling.