I föreliggande paper behandlas estetiska ämnens formering, det vill säga hur estetiska ämnen tillskrivs mening, innehåll och form. I detta sammanhang kan sägas att ämnenas formering i betydande utsträckning är en fråga om definitioner som görs kontinuerligt av olika professionella praktiker (jfr Bernstein, 2000; Maton, 2014; Lilliedahl, 2013): i akademiska basdiscipliner (såsom musikvetenskap, konstvetenskap etc.), genom lärarutbildningen (som särskilt professionsområde), av staten och dess myndigheters preciseringar av skolämnen, inom ramen för den pedagogiska praktiken (de yrkesverksammas kollegier) samt av civilsamhällets professionella aktörer och intresseorganisationer. Dessutom påverkas ämnenas formering av samhällets övergripande intressen, historiska skeenden och inte minst kulturella sammanhang i vid bemärkelse (vardagskultur, populärkultur, teknologiska framsteg, kommersiella intressen etc. – se exv. Ericsson & Lindgren (2011) och Erixon (2014)).
I paper-presentationen fokuseras estetiska ämnens formering i ett lärarutbildningssammanhang och med följande frågeställning: Hur kan formeringen av estetiska ämnen i lärarutbildning förstås?
Svaret på frågan kommer huvudsakligen ges i form av en fältteori genom vilken estetiska ämnen i lärarutbildning förklaras som rekontextualiserad kunskap och mening inom ramen för ett professionsområde. Med detta menas att estetiska ämnen i lärarutbildning kan begripas som något unikt sammansatt utifrån principer, kunskaper och idéer från flertalet teorier och sociala praktiker (såsom akademiska discipliner, didaktiska teorier, utbildningspolitik etc.). Genom nedslag i några olika lärarutbildningar ges exempel på hur denna rekontextualisering även är en fråga om förändringar över tid och rum.
Referenser
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic Control and Identity: Theory, Research, Critique (2 uppl.), Lanham: Rowman & Littlefield Publ., Inc.
Ericsson, C. & Lindgren, M. (red.). (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur.
Erixson, P-O. (red.). (2014). Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Maton, K. (2014). Knowledge and Knowers: Towards a realist sociology of education. London: Routledge.
Lilliedahl, J. (2013). Musik i (ut)bildning: Gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter. Avhandling, Örebro universitet.
2016.
Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL), Stockholms universitet och Konstfack, Stockholm, Sweden, November 16-17, 2016