Syfte:
Att utvärdera bildkvaliteten vid magnetkamera undersökning av hjärtat (hjärt-MR) genom val av sekvens vid undersökning av infarktutbredning hos patienter med förmaksflimmer och vid studie av hjärtmuskelns genomblödning, samt eventuell inverkan av given information.
Att studera patientens upplevelse vid hjärt-MR med målet att kunna förbättre patientupplevelsenoch bildkvaliteten.
Material och metoder:
På 20 patienter med förmaksflimmer och genomgången hjärtinfarkt har två viabilitetssekvenser jämförts, en segmenterad (bilden samlas in under flera hjärtslag) och en single shot (bilden samlas in under ett hjärtslag).
På 60 patienter remitterade för hjärtscintigrafi gjordes även hjärt-MR. Perfusionssekvenser utfördes under Adenosine-stress. Två olika sekvenser användes, SSFP och GRE-EPI. Undersökningarna har utvärderats både visuellt och semi-kvantitativt med hjärtscintigrafi som referensmetod.
Med resultatet från en studie av Erna Törnqvist et al (2006), har ett skattningsinstrument konstruerats, Magnetic Resonance Imaging - Anxiety Questionnaire (MRI-QA). För validering har 247 patienter remitterade för MR-undersökning av rygg (n=193) och hjärta (n=54) besvarat frågorna.
På två grupper av patienter remitterade för hjärt-MR har informationens betydelse utvärderats. En grupp erhöll video information (n=49) och en standard information (n=48). Likaså utvärderades informationens betydelse för bildkvaliteten.
Resultat:
Single shot sekvensen hade bättre bildkvalitet än den segmenterade. Hjärtinfarktens utbredning överensstämde mellan de båda sekvenserna.
Trots att SSFP sekvensen hade bättre signal brus och kontrast brus förhållande överensstämde GREEPI sekvensen bäst med myokardscintigrafin både vid visuell och vid semi-kvantitativ bedömning.
MRI-AQ resulterade i 15 påståenden. Det består av två faktorer, en som mäter ångest (12 påståenden) och en som mäter avslappning (tre påståenden). Det har psykometriska förutsättningar att kunna värdera patienters upplevelse av MR-undersökning.
Patienter som fick utökad information i form av en film var signifikant mer avslappnade under undersökningen än patienter som fick standardinformation. Däremot påverkade inte den utökade informationen bildkvaliteten.
Konklusion:
Vid undersökning av infarktstorleken hos patienter med förmaksflimmer hade single shot sekvensen högre bildkvalitet än den segmenterade sekvensen.
Vid bedömning av ischemi överensstämde hjärt-MR bättre med myokardscintigrafin om GRE-EPI sekvensen användes jämfört med SSFP sekvensen. Detta gällde både vid visuell och semi-kvantitativ bedömning.
MRI-AQ bedöms som ett tillförlitligt instrument att använda för att utvärdera effekter av intervention vid MR-undersökning.
Utökad information med video gör patienten mer avslappnad i undersökningssituationen men har ingen påverkan på bildkvaliteten.
2017.