To Örebro University

Syfte

Presentationen behandlar en undersökning av situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för lärare i ämnet idrott och hälsa. Den pilotstudie som presenteras ingår i ett avhandlingsprojekt med syfte att undersöka situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för deltagare (elever och lärare) i idrottsämnet.  

Introduktion

Alla elever ska kunna delta i idrottsundervisningen på lika villkor (Lgr11, Skollagen SFS 2010:800). Svensk skolidrottsforskning visar dock att pojkar trivs och lyckas bättre i ämnet, samt att undervisningen ofta organiseras så att detta mönster förstärks (Larsson m.fl. 2011, 2009a, Skolverket 2005). Kunskapen kring etnicitet och religion är emellertid mycket begränsad. Studier som gjorts visar dock resultat som kan tolkas intersektionellt: genus, etnicitet och religion samverkar och framkallar skillnader som inte syns om kategorierna studeras enskilt (Huitfeldt 2015, Larsson m.fl. 2009b, Lundvall, 2006, 2005).     Internationellt har intersektionaliteten mellan religion, etnicitet och genus lyfts fram som ett viktigt område (t.ex. Walseth 2013, Knez 2012, Benn m.fl. 2011). Forskningen har dock alltsomoftast fokuserat en förhandsgiven, förmodat undertryckt grupp, muslimska flickor. Andra elever/lärare, samt deltagare som inte antas vara undertryckta, har förbisetts. Vidare är Intersektionalitetsbegreppet inte oproblematiskt. Det svarar exempelvis inte på huruvida ’alla kategorier alltid är lika viktiga’ (Flintoff m.fl. 2008, Archer m.fl. 2001).   

Teoretiskt ramverk

Studien tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska filosofi. Dewey avvisar förståelsen av mening som någonting essentiellt/förhandsgivet. Mening uppkommer snarare genom handlingar i omgivningen, genom processer han kallar transaktioner (Dewey & Bentley, 1949). Vatten, exempelvis, får olika mening (dricksvatten, badvatten, etc.) beroende på vad vi gör med det (Öhman 2008). Vilken mening som konstitueras, och för vem, är alltså inte givna utgångspunkter, utan resultat/utfall av transaktionsprocessen.     Med Dewey blir det möjligt att undvika utgångspunkt i förhandsgivna grupper, och i stället utgå från situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för någon av ämnets deltagare. ”För vem/vilka?” blir en empirisk fråga. Det blir heller inte givet att alla kategorier alltid är lika viktiga. Även detta blir en empirisk fråga.   

Metod

Sju lärare med erfarenhet av undervisning på mångkulturella skolor deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer (Kvale 1997). Utifrån ett intersektionellt perspektiv analyserades situationer då religion, etnicitet och genus fick en funktion för lärarna.  

Resultat

Samtliga uppgav att de någon gång tillämpat könsuppdelad simundervisning och ändrat dansundervisningens innehåll (t.ex. undvikit pardanser) för att muslimska flickor begärt detta. Detta är exempel på situationer då religion och genus fick en funktion för studiens lärare.          Samtliga lärare uppgav att ”invandrarpojkar” ofta tar för sig och gärna visar upp sina idrottsliga förmågor, medan ”invandrarflickor” beskrevs som mer tillbakadragna. Lärarna hade dels hanterat detta genom att noggrant informera om skillnaden mellan skol- och tävlingsidrott. Man hade även tillämpat könsuppdelad undervisning. I dessa situationer fick etnicitet och genus en funktion.     Fem av lärarna beskrev situationer då de gett extra/särskilda instruktioner till nyanlända elever, för att dessa inte behärskade svenska språket lika bra som övriga deltagare. Detta är exempel på en situation då etnicitet fick en funktion.      

Diskussion

Resultatet visar flera situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för studiens lärare. Funktionenfår i dessa situationer konsekvenser för lärarens didaktiska val (innehåll, gruppindelning, instruktioner) och därmed även för den undervisning eleverna möter. Eftersom samverkan mellan religion, etnicitet och genus får konsekvenser för både lärare, elever och ämnets innehåll är det relevanta frågor för idrottsdidaktisjkk forskning.     Resultatet visar också att olika kategorier samverkar, men att alla kategorier inte får lika tydlig funktion i alla situationer (jfr Flintoff m.fl. 2008, Archer m.fl. 2001). I vilka situationer religion, etnicitet och genus får en funktion för elever, och vad detta får för konsekvenser för lärarens didaktiska val och ämnets innehåll, blir framtida frågor för avhandlingen.